RECENSION: LIBRAH – Inside The Black Ballon

Annons
Annons

 

RECENSION: LIBRAH - Inside The Black Ballon

Stockholmstrion LIBRAH har äntligen släppt sin fullängdare, Inside The Black Ballon. Albumet med dess låtar har en tredimensionell känsla som gör att du kan lyssna på låtarna hur många gånger som helst, och varje gång hör du nya saker. Den stora experimentella kreativiteten har skapat ett sound med så väl skitiga råa rock-riff till atmosfäriska svävande effekter i utkanten av ljudbilden. De har skapat ett Librah-sound som jag påstår är helt unik. Fantastiskt kul.

Låt för låt:
Welcome Denial - är skivans första singel, är en mäktig låt som presenterar hela skivans bredd.  En blandning av psykadeliska grunge-toner tillsammans med starka inslag av orientaliskt tema.

Blackout - känns som ett klassiskt verk, gillar generellt över valet av sångeffekter, förstärker låtens känsla och melodi, basens småttdistade grooviga sound

Someone at the door - lite mer av en skitigare och enklare låt, lite mer det jag kommer ihåg av första intrycket av Librah.

Until the end - Inledningen känns nästan som en Jazz-låt, tempo och intensitetsskiften, från stillastående till full gas på 0.4s.

Home - påminner om Until the end, känns mycket som Alice in Chains, grungerockigt, coolt stick i mitten, cool röst-effekt.

Atomic run - skivan innehåller mycket olika typer av röst-dubbningar, skapar ett bra atmosfäriskt sound.

Red matter - coola trummor, skapar ett unikt groove, gitarrslingorna virvlar runt trummorna, känns riktigt dansant.

Echoes from dying bell - en bra komponerad ballad som byggs upp på ett mjukt sätt, fyller på med små enkla saker ju längre in i låten man kommer, fin stämsång, stråkar, i slutet kommer crescendot.

Otherside of the sky - är en mysig låt som passar ruskigt bra under löprundan eller under långa bilturer.

MIR - har ett skönt bas-groove-sound, känns också återigen mer grungigt, coola sång-stämmor, den låten som sticker ut mest på skivan.

Thinner - gillar introt, övergången av Reentry, får känslan av Pink Floyds tidiga sound fast anno 2011, den absolut bästa ur ett kompositions-syn-vinkel, bas och trummor tuffar på likt ett ånglok, men stannar upp och gör små nätta och oemotståndligt bra övergångar

Skivan förtjänar egentligen högsta poäng, men jag kan inte riktigt göra det. Och det finns faktiskt bara ett skäl och det är att jag tror Librah kan ännu lite bättre. När jag lyssbar på de sista två låtarna MIR och  Thinner, det är något magiskt med dessa två låtar. Jag får mina associationer till Pink Floyd och deras förmåga att göra stora-mäktiga arrangemang.  Skillnaden är att Librah lägger till en tyngd i soundet som gör melodin och kompet ännu mer dynamisk. Jag ser redan fram emot nästa skiva, hoppas den kommer snart, och vem vet, den kan bli en fullpoängare!

BAND: LIBRAH
Album: Inside The Black Ballon
Betyg: 8/10
Bolag: Supernova Records
Producent: (Librah själva)
Releasedatum: 2011-10-31


 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar