KONSERTRECENSION: PEARL JAM – Globen – 12 års väntan är över

Efter att grabbarna i PEARL JAM sprungit upp på scengolvet i Globen så kom det första rungande vrålet från hela publiken. Det var kvällens första gåshudsupplevelse. Vad var det som hände? Jo mina damer och herrar, det var ett vrål som motsvarade 12 års väntan av att få återse PEARL JAM, en av förfäderna till grungen från Seattle, i Sverige igen.


(Eddie Vedder, Pearl Jam – Globen 7/7-2012, Foto: Ninnie Schröder / Rockbladet)

Redan i första låten, när jag hörde strofen I seem to recognize your face ifrån låten Elderly Woman Behind the Counter in a Small Town, tittade jag ut över publikhavet och fick beskåda en över 14000 personer stor kör, jag blev helt mållös. Redan då började jag förstå vilken magisk kväll det kommer att bli. Vilket mäktig känsla, jag undrar hur Eddie och de andra mäktar med en så stor kärleksförklaring redan så här tidigt in i konserten.


(Jeff Ament, Pearl Jam – Globen 7/7-2012, Foto: Ninnie Schröder / Rockbladet)

Konserten innehöll 30 låtar från hela deras livstid som band. Det ska tilläggas att de varierar sin setlista fullständigt mellan varje konsert. En mycket bra blandning mellan tempohöjda låtar som Even Flow och The Fixer till finstämda allsångs-ballader som All Those Yesterdays (som spelades för första gången i Europa) och Jeremy (som fick avsluta det ordinarie setet).


(Mike McCready, Jeff Ament, Pearl Jam – Globen 7/7-2012, Foto: Ninnie Schröder / Rockbladet)

Jag slås av många intryck den här kvällen. En sak är det är så grymt kul att se ett så stort band ställer sig på en i princip helt avskalad scen och låter musiken tala sitt klarspråk. De behöver inte gömma sig bakom stora bombastiska effekter och videos, utan de låter den största tillgången, publiken, vara den mest använda scenografin. Magiskt. Och ja, ni kommer få höra det ordet många gånger till. En annan sak är när Eddie gjorde ett tal svenska "– Jag kan inte förstå att det är 12 år sedan vi var här senast. Varför har ni inte ringt?" Killen har verkligen humor. Vi får dessutom se kvällen som historisk, det är konsert nummer 1000.


(Eddie Vedder, Pearl Jam – Globen 7/7-2012, Foto: Ninnie Schröder / Rockbladet)

Akt två inleddes med den vackra låten Off he goes för att efterföljas med Just breathe som idag är tillägnad till familjen vars son tragiskt gick bort under deras spelning på Roskilde år 2000. Så fantastiskt fint och innerligt. Lite senare in i akten höjde de tempot igen med State of Love and Trust. Akten avslutas med Porsch, där Eddie dessutom dribblade omkring med en basketball. Kändes som vad som helst kunde hända. Dags att andas ut lite och reflektera en stund över vad som händer framför mina ögon.


(Matt Cameron, Pearl Jam – Globen 7/7-2012, Foto: Ninnie Schröder / Rockbladet)

Jag är så oerhört imponerad av att Eddies röst höll sig rakt igenom hela konserten utan några sura toner. Detta till trots att han konstant gick och smuttade på sin vinflaska både under och mellan låtarna. Han stämband verkar liksom bara blir bättre och bättre av att bli fuktade av den ädla drycken helt enkelt.

Nu var det dags att avrunda föreställningen, frågan var bara hur många låtar till det blir? Akten inleddes med en födelsedagssång till två av crew-medlemmarna. Det måste varit en fantastisk känsla att motta sång från en hel arena. Efter ytterligare många fina tack från Eddie, så fick till slut sista akten dra igång med Once, publiken fortsätter att sjunga med i refrängerna, nästa nummer var en av de stora höjdpunkterna, Better man. Eddie kompade publiken, som fick i princip sjunga hela låten på egen hand. Sista setet fortsatte likt ett magiskt fyrverkeri med låtar som Black och den magnifika allsången till AliveRockin In The Free World blev en låt som nästan aldrig ville ta slut. Publiken vägrade, Eddie vägrade, resten av bandet vägrade. Eddie fyllde på publikens vinglas om och om igen. När väl låten ebbade ut kändes det som det perfekta avrundningen. Men icke, en låt till ville vi ju ha. Yellow Ledbetter, en bättre avslutning än så går det inte att få. Men när jag gick upp för trapporna från läktaren så sneglade jag med många andra bakåt för att se om det kanske inte skulle bli ytterligare en låt. Nu återstår det bara att se hur länge det dröjer innan vi vår se dem på svensk mark igen. Frågan är om den konserten kan slå den här magiska kvällen, som är minst en av de tre bästa konserterna jag varit på.

Kommentar från andra i publiken:
"Pearl Jams 12 år utanför svensk konsertmark gav skyhöga förväntningar. Jag såg dem både 2005 o 2009 i London. Då som nu var det en känsla i luften som nästan gick att ta på. Eddie Vedder höll Globenpubliken i ett andäktigt grepp. Ren magi! Nu kommer det nog inte ta 12 år innan bandet besöker Sverige igen. Stadion nästa sommar?" Mattias Arwidson, programchef Bandit Rock.

"Min första Pearl Jam-spelning i Sverige gav allt man kunde önska sig och mer därtill. Off He Goes tillägnades Johan från Finland, men den kunde lika gärna ha tillägnats mig, nu blir det Norge här näst" Anton Wredlert (stort Pearl Jam-fan som rest europa runt för att se dem, var t.om. på deras två dagar långa 20 års-jubilieum 2011 i Chicago)

"Jag såg Pearl Jam för första gången i Hyde Park, London 2010 och tyckte det var jättebra, men den konserten kunde på intet sätt förbereda mig på vad som hände i Globen. Så mycket uppdämd kärlek strömmade från publiken, och ett band som villigt skickade tillbaka. Allsång, stämning och ett jävla röj, som avslutades med ett beach party på scen där bollar studsade runt och tamburiner kastades som frisbees medan bandet och den upptrissade massan röjde tillsammans. Ingen ville att det skulle ta slut, allra minst Eddie som nästan vägrade gå av scenen." Johan Carlsson (Skribent / Release Music Magazine)

Betyg: 10/10
Bästa låtarna: Better man, Jeremy, Black, The Fixer, Yellow Ledbetter
Bästa minne: Sammanfattar bara med: 2 timmar 45 minuter av världens bästa magiiiiiii.

Skribent: Jonas Lööw (jl@rockbladet.se)
Foto: Ninnie Schröder (ns@rockbladet.se)

Se hela BILDSERIEN här.

BANDFAKTA

Medlemmar
Eddie Vedder – lead vocals, rhythm guitar
Stone Gossard – rhythm and lead guitar
Mike McCready – lead guitar
Jeff Ament – bass guitar
Matt Cameron – drums

HEMSIDA
FACEBOOK
 

LÅTLISTA

Elderly Woman Behind the Counter in a Small Town
Corduroy
Got Some
Why Go
Amongst The Waves
Wishlist
Given To Fly
Comatose
Even Flow
World Wide Suicide
Garden
Better Things
Unthought Known
All Those Yesterdays
The Fixer
1/2 Full
Jeremy

Encore:
Off He Goes
Just Breathe
State Of Love And Trust
Do The Evolution
Love, Reign O'er Me
Porch

Encore 2:
Once
Better Man
Crazy Mary
Black
Alive
Rockin' in the Free World
Yellow Ledbetter

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar