KONSERT: Twisted Sister – Skogsröjet Rejmyre – 20130729

Den första skiva jag köpte någonsin var Twisted Sisters "Stay Hungry". 11 år gammal hade jag fallit pladask för de då ultracoola musikvideos "I wanna rock" och "We are not gonna take it"som gick på högvarv i Cia Bergs topplista "Bagen". Dee Snider var världens grymmaste snubbe och jag betalade gladeligen upp 74 kr för den åtråvärda vinylen hos skivbutiken i Galleria Gripen i Norrköping. Minns att vi även skulle spela in en egen video av någon av låtarna på musiklektionerna men då vi inte kunde enas om vilken kom vi inte längre än att riva sönder mängder av tygremsor till scenkläderna på syslöjden. Så det var riktigt stort att nästan 30 år senare äntligen få uppleva sina gamla barndomhjältar för första gången.

Bandet bildades redan 1972 men första skivan kom inte förrän 1982! De har endast släppt 7 studioalbum genom åren där "Stay Hungry" från 1984 är det i särklass mest framgångsrika (högsta listplaceringen var en tredjeplats i Svreige). Bandet splittrades efter svaga albumet "Love is for suckers" och låg i träda mellan 1988 och 1997.  2001 började de spela live igen och gjorde en bejublad comebackspelning på en välgörenhetskonsert för 911 i New York. Sedan har det fortsatt med spelningar på bl a Wacken och Sweden Rock samt en nyinspelning av "Stay Hungry" under namnet "Still Hungry" 2003 med ett hårdare sound. Enligt de som sett spelningarna på Sweden Rock har Dee Snider verkligen levt upp till James Browns gamla epitet "the hardest working man in showbiz". Han har verkligen levererat rejält både som soloartist och tillsammans med övriga Twisted Sister. 

Skulle tro att samtliga festivalbesökare är på plats framför stora scenen när Skogsröjets huvudakt inleder med titelspåret från "You can´t stop rock´n´roll"-plattan. Det är tungt, hårt, rått och mr Snider sjunger lika bra som under glansåren. Sångaren jobbar verkligen stenhårt på scenen och gör allt för att mana på publiken, benämningen Duracellkanin ploppar upp i huvudet.

Numera har gruppen skippat sminket och scenkläderna från "Stay Hungry-eran".  I en intervju berättar Dee Snider att det berodde på att kostymerna en gång hamnade på avkrokar inför en spelning så att de tvingades spela utan. De tyckte då att kostymerna och sminktet hindrade folk från att verkligen se vilket bra rockband de var så sedan den dagen har de lirat osminkat. Av rent nostalgiska skäl hade det varit kul att sett dem med full utstyrsel men de är väldigt sevärda i alla fall.

Ett bra rockband är de onekligen och de ser verkligen ut att ha kul på scenen. Publikkontakten är oslagbar och vi får sjunga refräengerna i brottarhitsen helt själva med nedsläckt scen och strålkastarna ut mot publiken. Vi förevigas för hemsidan när vi hoppar unisont och skriker "I wanna rock", fantastiskt kul! Både Dee och grundaren, tillika gitaristen Jay Jay French (som numera ser ut som en banktänsteman) håller låda där de pålyser att Twisted Sister är ett av endast 5 band i rockvärlden som fortfarande lirar med originalsättningen (vill minnas att de övriga som nämndes var Rush, ZZ Top, Aerosmith och Mötley Crue, men det där beror ju lite på hur man räknar…) Sverige hyllas ordentligt för combacken och de tackar framförallt Sweden Rock Festival som har en stor del i den framgångsrika återföreningen. Några nya låtar bjuds vi inte på men Dee Snider har förklarat i  en intervju att det ändå inte är någon som vill höra något annat än de gamla klassikerna varför de inte gjort ett helt nytt album sedan 80-talet. Dee ger också en del gliringar till Skogsröjet, vars stora scen är alldeles för liten och inte kan bära upp mer än halva backdropen som skall föreställa skivomslaget från debutskivan "Under the blade".

Basisten Mark "The Animal" Mendoza förtjänar ett eget omnämnande. Med sin säregna spelstil där han konstant slår på basen är han nästan lika underhållande som självaste Dee Snider. 

Jag imponeras av energin, spelglädjen och hur mycket tyngre de låter live än på skiva. Detta var definitivt Skogsröjets stora höjdpunkt 2013 och jag tror de flesta gick därifrån med ett stort leende på läpparna precis som jag.

Event: Twisted Sister
Arena: Rockklassiker scenen, Skogsröjet, Rejmyre
Datum: 20130729
Betyg: 9/10
Bäst: Underhållningsvärdet och blytunga "Burn in hell"
Sämst: Att inte få höra deras kanske bästa låt "I am (I'm me)". Med den som extra extranummer hade betyget blivit 10/10.
Fråga: Hur orkar Dee Snider?

Låtlista:
You Can't Stop Rock 'n' Roll 
Shoot 'Em Down 
Stay Hungry 
The Beast 
The Kids are Back 
I Believe in Rock 'n' Roll 
We're Not Gonna Take It 
The Fire Still Burns 
We're Gonna Make It 
Under the Blade 
The Price 
Burn in Hell  
I Wanna Rock 
Extra:
Come Out and Play 
S.M.F. 

Bandfakta: 
Dee Snider – sång
Jay Jay French – gitarr
Eddie "Fingers" Ojeda – gitarr
Mark "The Animal" Mendoza – bas
A.J. Pero – trummor

Diskografi, studioalbum:
1982 – Under the Blade

1983 – You Can't Stop Rock'n'Roll
1984 – Stay Hungry
1985 – Come Out and Play
1986 – Love Is for Suckers
2004 – Still Hungry
2006 – A Twisted Christmas 

|Hemsida| |Facebook|


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar