INTERVJU: Maskinisten hälsas välkommen av rockvärlden

Mest känd är han som Maskinisten i den samhällsprovocerande hip-hop gruppen Kartellen, men det inte alla vet om Jerry Solfeldt är att han även har ett hjärta som brinner för rock. Rockbladet fick möjligheten att träffa Jerry i hans hem för att prata om hans nysläppta hårdrocksplatta ”Parasit”, som speglar många personliga kamper med demoner som funnits i hans liv.

Berätta lite om dig själv.

– Jag ska fylla 43, jag har två barn och ett eget företag. Musiken har alltid hållit mig sysselsatt, men på senare tid har jag gett den mer tid.

Du är medlem i hip-hop gruppen Kartellen, hur kommer det sig att du kör på hårdrock nu?

– Jag var och hälsade på hos Universal i samband med att jag skulle sälja gamla plattor och av en ren slump spelade jag upp låten ”Strid”. Då ville skivbolaget höra den igen och frågade om de fick låna låten. Sedan tog det några dagar innan de frågade om jag skulle kunna tänka mig att göra ett helt album. Jag fick chansen att åka iväg och spela in en låt till, vilket ledde till låten ”Kokain”. Då förändrades allting. Det höjde självkänslan markant eftersom de inte la sig i skapandet av skivan. De gav mig friheten att göra något eget och det gjorde att jag kunde få det att låta precis som jag ville. Allt på skivan är demotagningar, planen var att lägga ihop allt perfekt sista månaden men då kände jag att det inte behövdes, det behöver inte vara perfekt. Jag ska göra fler plattor och "Parasit" kommer från hjärtat så vi låter den vara här. Uppsala tidning skrev att de tyckte att Universal borde ha styrt upp lite, men det är precis så som jag vill ha det. Det kommer från mig helt enkelt.

När insåg du att du brinner för hårdrocken?

– Det var nog när jag var runt sju år gammal. Jag har alltid gillat Venom och jag brukade jag åka till Högdalens soptipp och leta efter högtalare, som jag sedan hängde upp i mitt rum. Det lät förjävligt, men det blev ett bra tryck i dem! Jag har haft en rätt hård uppväxt, musiken var min räddning. Jag bad faktiskt till Venom innan jag gick till skolan för jag tyckte allt var förjävligt. Jag går även i vuxen ålder till kyrkan även fast jag inte är kristen. Det var därför vi spelade in musikvideon i kyrkan, det är en speciell stämning och jag känner prästerna väl.

Vad har varit roligast kontra jobbigast i skapandet av ”Parasit”?

– Det roligaste har varit att det är någon som har trott på mig, att jag har fått chansen och jag kan lova dig att jag är jävligt tacksam för det jag får. Jag kommer aldrig svika Johan eller Martin på Universal. De står högt i kurs hos mig. Den jobbiga delen kan vara att jag har lärt känna mig själv så bra under den här tiden. Folk kan tolka texterna som att jag är ute och röjer, men texterna beskriver kampen inom mig, om hur demoner förstör för mig. Ta ”FTW” som exempel, den låter rätt hård och beskriver känslan när man åker pack med grabbarna, men någonstans i mitten stannar alla upp och ringer hem till sina familjer och man hör faktiskt ett riktigt samtal. Det är jag som pratar med min son när han har ont i tänderna. Medier målar upp bilden av mig som ett rovdjur, när jag egentligen är ute med barnen och fiskar. Jag bråkar sällan med mig själv och jag blir nästan aldrig förbannad. 

Hur lång tid tog det att skapa skivan?

– Jag vet inte riktigt, det är en diffus tid, men jag tror att vi började precis i början av 2013. Det tog i stort sett hela året att skapa skivan, där jag bland annat åkte till Örebro en till två gånger i veckan med producenterna, Erik Pettersson, Anton Sundell och Jacob Dunér.

Vilken är din personliga favorit?

 ”Syster bror moder jord” betyder mycket eftersom jag skrev den till min far efter att han gick bort, den känns mest i hjärtat. Det är svårt för mig att uppträda med den utan att få en klump i halsen. Sista ordet i låten är ”Far” och det var knappt att jag klarade av att ta den tonen eftersom känslorna tog över. Rent musikaliskt är det ”Litium”, den är väldigt ärlig, den beskriver hur svart det har varit i mitt liv.

Vilken respons har du fått på skivan?

– Det har varit jättebra respons och även de som hatar mig på internet har bidragit till att skivan blev så bra. Om man inte är lite småirriterad blir det ingen bra skiva – haha. Att Close Up drog paralleller med mig och Raubtier är sjukt coolt. De är riktigt brutala. Första gången jag hörde dem började jag garva för de har en sån jäkla hård stil och det är så grymt. Första gången jag hörde ”Jaga hårt” ohh, jag fick rysningar. Det ligger mycket i deras texter och jag har otrolig respekt för de grabbarna. Det skulle vara en ära att bara skaka hand med Hulkoff. De är riktigt grymma.

Var ligger den roligaste fanbasen?

– Jag snackar mycket och det har lett till att jag redan tidigare har haft många följare på Facebook, men nu när jag släppt skivan har de blivit 5.500. Jag känner mig mer hemma inom rocken. Det är väldigt mycket hat inom hip-hop vilket tröttar ut mig för hela mitt liv har varit våldsamt, men det är ju inte det längre. Många rappare som smådissar mig i hip-hopen pissade ju helt på ”Parasit”, det är ju inte deras grej, men det är kul att många gillar den!

Hur går du till väga när du gör musik?

– Med den här skivan har jag ritat bilder och historier och utifrån det har kommit fram massor av känslor. De killarna som jag gjorde skivan med känner mig bättre än många andra för jag har öppnat mig helt och hållet för dem och nu vet de allt om mig och mitt förflutna. Under skapande av en låt kommer det nästan alltid en idé till nästa låt för det är så mycket känslor i ord, så i stort sett varje gång jag ska spela in en låt så vet jag redan vad nästa låt ska vara. Den enda låt som inte är byggd på känslor är ”Alla dessa Cash” som bygger på Snabba cash.

Hade du några influenser när du skapade ”Parasit?”

– Ja, bland annat Black Sabbath. Men det mesta kommer ju från mig och mina erfarenheter, det är bara jag som kan beskriva det jag sjunger. Rent musikmässigt är det som sagt Black Sabbath, men även Black Label Society som influenser. Jag växte även upp i Bredäng med L-G Petrov från Entombed vilket också har betytt mycket och att jag får vara på samma tidning som dem känns helt sjukt! Allt har en betydelse till slut.

Vad arbetar du på nu?

– Jag hade faktiskt en dröm igår natt och på morgonen ringde jag bassisten Chris Goldsmith, som jag träffade av slump men som visade sig att jag känt sedan 90-talet. Han kände inte igen mig för jag såg helt annorlunda ut på den tiden, det var sjukt roligt att träffa honom igen. Vi har en sådan relation att även fast vi bara har repat tillsammans två gånger så ligger känslan ändå kvar. Så nästa låt går ut på att göra en hyllning till livet. Det kommer att bli en blandning av ”Sons Of Anarchy” och ”House Of The Risning Sun” fast med bara bas, och sen kör han refrängen för att han är otrolig duktig på att growla. Jag ska bara sjunga om kärleken med livet medan han även kör massa bas-solon och så, han tyckte det lät kul som fan. Han är dock i USA nu men när han kommer hem om några veckor, då sätter vi igång direkt. "Nu tror jag på livet" kommer den att kallas.

Är det roligast att arbeta med hip-hop eller hårdrock?

– Hårdrock, för det är ju jag liksom. Magnus Uggla har sagt okej till att jag gör en egen hårdrocksversion av hans låt ”Jag skiter”. Han gjorde den 1977 och den speglar mig perfekt, med både låtnamnet och om hur det var när jag var yngre, speciellt ”Om du ändå var som din bror”. För brorsan blev chef på Audi medan jag var med i hojklubb och blev egen företagare. Jag har alltid varit det svarta fåret. Hip-hopen är inte på något sätt bortkastad, för det är vägen som gjorde att jag hittade hit.

Har du några turnéplaner?

– Jag vet ingenting om jag ska vara ärlig. Jag tar det som kommer och vill folk ha en turné så fixar vi det. Då ska jag leverera allt och lite till. Det känns på nåt sätt som att det är min tur nu!

Finns det några övriga framtidsplaner?

– Det är väl lite småfilm på gång och jag har en annan ganska stor grej på gång som jag tyvärr inte kan avslöja nu. Jag håller även på att skriva en bok som heter ”Besatt tvivel”. Den handlar om en ung kille med tvivel som växer upp. Sedan kanske det blir en uppföljare där man får se honom i  25-årsåldern, där han har blivit en fullskalig pundare. Målet med boken är att jag ska skriva den, att släppa den är inte lika viktigt. Det blir ett bevis för mig själv på vad jag kan åstadkomma.

Vad har du för tips om man vill slå igenom inom musiken ?

– Man ska vara sig själv och göra sådant som man kan stå för och inte ge upp. Man ska kämpa hela tiden – för det lönar sig i slutändan.

Lyssna på "Parasit" nedan

</span><a href="http://open.spotify.com/album/0r733KXng8sCkttrCA3GWP" style="line-height: 1.6em">Maskinisten – Parasit</a><span style="line-height: 1.6em">

REPORTER: Marcus Aldrin (marcus.aldrin@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar