INTERVJU: Hong Faux – att lösa gåtan bakom bandnamnet är som att hitta den försvunna diamanten

HONG FAUX är precis just i detta nu påväg ut på sin vårturné i Tyskland, både i egen regi och som förband till D.A.D. Bandet är ett av de mest intressanta nykomlingarna vi har i Sverige just nu, i alla fall tycker Anders Fridén (In Flames) som ligger bakom skivbolaget RAAZZIA NOTES där bandet ligger just nu. De släppte för knappt två veckor sedan en EP som heter Hello Neptune. Philip träffade killarna i replokalen och tog dem på pulsen.

03042014-hong_faux-INTERVU-JS-_DSC9244

Philip: Så var kommer ert bandnamn ifrån? Betyder det något?

Niklas: Vårt bandnamn är nog utan tvekan den mest vanliga frågan vi fått förutom vilka produkter jag använder i mitt hår

Philip: Berätta båda!

Niklas: Det är alltid den första frågan i varje intervju, och då får frågan ett eget liv, då blir det lite jakten på den försvunna diamanten. På fester och sådant brukar folk försöka knäcka det där.

Så länge man inte vet vad det betyder betyder det inget, vi har inte tagit det ur rumpan. Vi satt ju tre timmar och drack öl när vi kom på namnet, så lite ingengörskonst är det, säger Daniel. Svaret ligger i namnet, säger Björn. För eller senare kommer någon knäcka det. 

Philp: Niklas, vi pratade tidigare om din benämning på ert band som arenastoners. Hur ser ni på genren?

Nik: Alltså ett stoner-band skulle aldrig kunna spela på Lollapooloza eller så, det blir för trångt, för mycket samma hela tiden. Om man inte är lite nedrökt och tycker drakar och demoner är roligt så kommer nog man aldrig få den där stora, stora publiken. 

 

Philip: Vilken är den festival ni helst vill spela på?

NikRio med 500 000 pers på,

DanielHelfest vore schysst, bra blandning av artister.

Björn: Orange scen på Roskilde

JohanBig Day Out i Australien

Björn: För mig som växte upp i Skåne låg alltid Roskilde, nånting man åkte till varenda sommar. Jag tyckte väldigt mkt om att man kunde se Cannibal Corpse på en sen, sen typ Mano Chow på en annan.

Nik: Den grungen gjorde så bra var att grunden blev mainstream, och när man spelat på en festival som inte är nischad där ett funkband går på innan oss, då känner man lite mission accomplished. 

03042014-hong_faux-INTERVU-JS-_DSC9270

Philip: Jag vet inte var ni skulle bli placerade nu om ni blev bokade på en stor festival. Var tror ni om er placering i dagens läge?

Björn: Tidig förmiddag, söndag morgon, Rockbåten till Tallin *Skratt*

Nik: Vi älskar stoner-rocken för den är så häftig med riffen. Jag har hört att folk säger ”Jag älskar den är musiken tills sångaren öppnar käften”, riffen är poängen. Vi bestämde ganska tidigt att vi skulle vara ett band som var brett och inte bara existera på små klubbar. När vi lägger grunden till en låt kan det låta som en vanlig stoner-låt, men vi nöjer oss inte där. Det tog inte lång tid att med vårt sound, men att göra det till perfektion. Om det inte hade fallit på plats hade vi inte kommit så här långt på så kort tid. Första demon vi gjorde låter vi inte likadant som idag, jag tror inte på tur, det kanske var kontakter och tillfälligheter. 

 

Philip: Det är nog hälften vunnet om alla i bandet vet exakt vad ni vill låta som, exempelvis alla vill låta som Nirvana.

Daniel: Alla kommer från olika bakgrunder, vissa har spelat pop, rock, grunge, prog, så när vi satt ihop alla influenser blev det detta. 

Niklas: Jag tror inte nåt band kommer så långt om man försöker styra upp det för mycket. Om man siktar på att man ska låta som ett särskilt band så kommer man låta som en sämre cover-variant av det bandet, och då ska man nog se över om man bör ge detta så mycket tid som vi gör. 

Man lär sig hur man ska skriva låtarna och skapa ett ramverk. Nu har det blivit ett verb när nån av oss kommer med en låtidé: Den här låten måste bli Hong Faux-igare. 

Philip: Ni har gått lite tvärt om vägen. Först blir ner mer kända utomlands och nu i och med att ni signat er på ett svenskt bolag lägger ni grunden i Sverige istället. Nu måste ni tillbaka och ta marken som ”Ska” vara er eftersom ni är ett svenskt band. Måste ni skriva låtar på olika sätt för olika marknader?

Daniel: Det är svårt att bli profet i sitt eget land. Det är lite speciellt med SV för hela marknaden här är väldigt liten och då blir den i sin tur väldigt trendkänslig. Det finns inte utrymme för alla musik samtidigt här. Även om det är en mindre marknad är det en tillräckligt stor marknad för man ska åka hit och turnera. Nik Det är väldigt mycket vatten i svampen här, men i Sverige är svampen fylld med en tradition av finsnickeri – Vi tar vårt hantverk på allvar. Vissa band som varit förband till oss i till exempel Tyskland har varit (Viskar) Så jävla dåliga. Det spelar roll med kommunala folkhögskolor och att man kan gå på A-Kassa – Sociala skyddsnät. Jag tror att alla resonerar likadant. Många pratar om Japan. Nik: Välter man en marknad så kan man välta en annan. Om man slår igenom i England kanske det inte är långt till Capital Building i USA. Massa bolag har sagt att detta aldrig kommer gå. Vissa har sagt nej men sagt ja efteråt och ångrat sig. Vi brydde oss inte om att bli nekade. Vi sa att vi åker på turné i England, så gjorde vi det. Björn: Vi spelade in tre låtar och de låtarna började spridas. Någon amerikansk bloggare spred den och den låg topp tre på Bandcamp (Osignad musik). Detta var en demo vi spelat in i replokal och slängt upp på nätet. 

Daniel: Fast det har inte gått fort för oss, vi har alla sysslat med musik väldigt länge och den yttre bilden är att det gått fort. Niklas: Det var en lyckosam tajming. Lyssna på Bandit Rock, allt är väldigt stiliserat i en ram som funkar just nu. Den moderna rockindustrin tvingar de flesta band att låta likadant. 

03042014-hong_faux-INTERVU-JS-_DSC9266

Philip: På något sätt räknar jag bara hur länge NI har varit tillsammans.

Johan: Men vi upplever inte att det gått så fort.

Niklas: Man kan se det på olika sätt, uppleva allt utifrån olika kontext. För oss har det inte gått fort, vi känner att vi kan göra mycket mer men man måste ha lite tålamod. Många jag känner är otroligt bra på vad de gör, men de kommer ingen vart. Det handlar om tillfälligheter och tålamod. Framförallt jobba väldigt hårt.  Daniel: Vi har som inställning att slita häcken av oss vilket jävla gig det än är.  Det är den här respekten att man inte super bort sin karriär – Niklas.  Det är väldigt gött att se att ett band jobbar häcken av sig och man har betalat 200 spänn för en biljett och känner att många missat nåt som inte var där. Men det är ju ändå ball att vara på turné. Det handlar om att åka till ställen och komma tillbaka till dem – Daniel. 

Björn: Vi hade ett riktigt sånt här rävgig i södra Tyskland en gång. En regnig tisdag i en liten, liten pisshåla. Det kom kanske 20 pers. Det kom två pers som hade kört i två timmar från Luxemburg, gott mod, sjöng med och vi satt och drack bärs efteråt och hade trevligt. En vecka efter såldes det tio plattor i Luxemburg. Det var små volymer, men där ser man att det är så viktigt att vårda de två som bryr sig. Principen skalas upp och det blir bra volymer till slut. 

 

Philip: Har internet eller den traditionella vägen till kontakter bidragit hjälpt er mest?

Nik: Initialt var det internet. Det var internet som fick oss att kunna åka på turné i början. Men i Tyskland är de inte så tekniska på samma sätt som här uppe i Sverige. Vi har tvingats använda promotionbolag och den traditionella vägen till kontakter. Tyskarna postar inte mycket på Instagram eller Facebook. Men om man har ett gig på Lilla Hotellbaren i Stockholm finns det liksom 150 bilder på Instagram. Vissa band som egentligen är mindre än oss har fler likes på Facebook. Vi kommer in som en liten annan grej. Jag kanske kan säga detta utan att det låter som total hybris, men vi spelar ändå en mix som inte finns mycket på radio just nu. 

Nik: Att skriva musik är svårt nog, men att skriva texter är minst lika svårt. I bästa av världar vill man ha både bra musik och bra texter.Det blir mycket i betraktarens öga. Målet var att göra texterna intressant så man inte avfärdar det. Daniel: Jag är ett barn av 90-talet och alltid älskat Eddie Vedders text att uttrycka sig. Han är väldigt bra på att säga mycket med få ord på nåt sätt. Det blir aldrig klichéartat eftersom han aldrig lämnar något åt slumpen. Lyssna på Sirens av Pearl Jam så är musiken banal, men texten bär låten. En bra låt kanske inte bärs av texten, men texten gör att låten blir intressant och blir ännu bättre. En jävligt bra text och dålig melodi blir ändå inte bra. 

Philip: Vilket ämne vill ni skriva mest om i era låtar?

Nik: Jag vill ha flera dimensioner i mina texter. Om man läser en text på ett sätt är det en vanligt jävla kärlekshistoria, men om man läser den på ett annat är den mer än banal. Kolla på en låt av Weezer där det sjungs om en fjäril en ung pojke fångar i en glasburk, sen nästa dag är fjärilen död. När man börjar verkligen läsa är det ingen fjäril, det kanske är en mamma eller en partner, det är inget banalt förhållande. Den konsten är väldigt spännande. Utgångspunkten är att göra den typen av lagerläggning. Referera till saker. Texterna blir färgade av låtarna då vi aldrig skriver musiken först. 

03042014-hong_faux-INTERVU-JS-_DSC9254

Philip: Om jag skulle se noter eller tabulatur på era låtar, (Jag som är en hyfsad gitarrist själv), få huvudvärk eller förstå mig på det/Kunna spela det?

Nik: Du skulle få mer huvudvärk en det låter som. Det tycker jag är bra. För mig får det gärna låta enkelt och direkt, men det ska vara ganska svårt att kopiera. Att ha koll på det små detaljerna, men kanske inte när man spelar live, är viktigt och gör att man hamnar på en egen nivå. Vi tänker att skilja agnarna från vetet. Vi är väldigt hårda mot varann inom bandet – Daniel. Nik Vi håller på att tänka att vi ska klättra på stegen, men kanske inte slå ut våra konkurrenter.

Nik: I repsituationer är vi inte känsliga. Om vi har känsliga egon mår vi nog inte så bra. 

Björn: Alla vill till samma mål, så då är det lättare att säga ”Men du kan faktiskt inte spela SÅ”.

Nik: Om det blir tjejiga intriger, förlåt, jag var lite sexistiskt, om det blir löjliga intriger på grund av smågrejer skulle det aldrig hålla. Detta handlar inte om dig och mig. Det är mycket lättare när alla vet att INGEN kan säga så. Alla har något de måste ta tag i på alla låtar. 

Nik: Man skulle vilja ta tag i dom där småungarna som springer på 4Sound och säga det finns ingen pedal som gör att du spelar bra, du måste lära dig det – Ungjävel. Tiotusen timmar, fattar du, (Örfilsljud)

Björn: Jag vet inte många band som ställer sig  varje söndag, åtta på fucking morgonen och repar till en bit in på eftermiddagen. 

Nik: Vi har inget emot att fylla tomrummet Foo Fighters lämnade efter sig, för det måste ju nån göra. Det är ju bara ställa upp, det är ett ”Skitjobbigt jobb” * Skratt * Det är det enda slutet jag ser på stegen. Pojkdrömmen är tillbaka. 

 

BANDFAKTA – HONG FAUX

MEDLEMMAR
Nik – vox & guitar
Björn – guitar
BQ – bass & vox
Daniel – drumkit

HEMSIDA | FACBOOK |

 

 

<a href="http://open.spotify.com/album/5giBswByYyBYsxvSbF4lgn">Hong Faux – Hello Neptune</a>


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar