INTERVJU: Kevin Starrs från Uncle Acid & the deadbeats

Uncle Acid and the deadbeats från Birmingham är ett sådant där nytt skönt band som jag fastnade för direkt när jag hörde dem första gången. Jag gillar allt från skräckfilmsmystiken, via det köttiga manglet till de psykedeliska influenserna. En del annan stoner och doom kan bli lite för monoton och enformig men Uncle Acid and the deadbeats kryddar den med bra melodier och skruvad stämsång. När de spelade på Debaser Strand i våras fick jag en pratstund med den sympatiske sångaren och bandledaren Kevin K.R. Starrs i turnébussen.

IMG_2014

Rockbladet: Kan du berätta lite om historiken bakom Uncle Acid & the deadbeats?

Vi startade 2009 som ett studioprojekt. Jag hade ett gäng låtar som jag ville spela in så jag bjöd in några kompisar till studion. Vi var egentligen inte ett band då. Detta mynnade ut i en release med endast 25 kopior (Vol. 1)  och vi lade även upp en del av låtarna på MySpace. Det tog sex månader att sälja slut på 25 kopior så det var minst sagt en trög början. Men efter tag blev det en större efterfrågan så vi tryckte upp fler exemplar och de som hade köpt Vol. 1 ville ha mer så vi spelade in en andra skiva som blev Blood Lust. Med Blood Lust tog det fart på allvar och har rullat på ordentligt sedan dess. Uncle Acid and the deadbeats är Kevins första professionella band, innan spelade han gitarr i några lokala coverband i Birmingham.

Rockbladet: Ni spelar några låtar från den svåråtkomliga Vol. 1 live trots att väldigt få har hört den skivan?

Kevin: Ja, det finns två låtar med från Vol. 1 så det är en bra mix från alla skivor vi gjort hittills. Vi kommer att göra en remixad återutgivning av Vol. 1 på vinyl så fort vi får tid.

Rockbladet: Hur skiljer sig Vol. 1 mot era senare skivor?

Kevin: Den är lite mer ruffig med ett sämre ljud på grund av en väldigt låg budget och det är en av orsakerna varför vi inte vill ge ut fler exemplar av den utan omarbetning. Annars tycker jag alla våra tre skivor skiljer sig åt i sound.

Rockbladet: Tidigare var du Uncle Acid himself och de andra i bandet the deadbeats, men nu går ni ut med era riktiga namn, berätta!

Kevin: Ja, vi hade en idé om att hålla på mystiken men i samband med tredje albumet Mind Control gick vi ut med våra riktiga namn och blev ett mer demokratiskt band. Fast jag är ändå diktatorn haha! Till nästa album kan det dock bli mer input från de andra i bandet.

Rockbladet: Hur går låtskrivarprocessen till?

Kevin: Jag måste vänta in den rätta idén och när den dyker upp har jag då oftast ett helt koncept för ett album. Varje låttext är som en scen från en film eller ett kapitel från en bok. Det är lättare för mig att skriva på det sättet och jag upplever det inte så svårt att skriva när väl den rätta idén dyker upp.

Kevin säger att det finns lite idéer till nästa album men inget som är på pränt än. Förhoppningsvis har de något att spela in i slutet av året och med en release under 2015. Som musikaliska influenser nämner han framförallt tidiga Black Sabbath, Stooges, Neil Young och Phil Spector. Han lyssnar på all möjlig musik men skulle aldrig kunna ge ut en skiva som exempelvis Fleetwood Macs Rumours utan menar på att man måste hålla sig inom ramarna. Tidig Black Sabbath hör nog alla i Uncle Acids musik och stämsången klingar både Spector och den flummigare sidan av Beatles.

Den bästa publiken att spela inför finns inte helt otippat i Birmingham och London men Kevin ser även fram emot att spela i Glasgow igen då det är hans födelsestad. Samt att de inte är alls nöjda med den senaste konserten där när de spelade tillsammans med Black Sabbath. Rockpubliken i Glasgow brukar vara väldigt högljudd och undertecknad har själv fått uppleva den röststarka massan där på en konsert med ett återförenat Status Quo. Men som Kevin utrycker det "If they like you they really get behind you and if they don't there can be problems!".

Han nämnder också Roskildefestivalen som en minnesvärd spelning där de spelade klockan 3 på natten och både publik och crew var knölfulla. Ett skönt kaos i ett, i dubbel bemärkelse, packat tält. När jag tycker att de borde spela på Sweden Rock Festival så svarar Kevin att de gärna vill göra det men att arrangörerna uppenbarligen inte vill ha dit dem. Detta tycker jag låter konstigt och hoppas på en ändring till nästa sommar!

O2 i London är den häftigaste arenan de på spelat i hittills och Madison Square Garden är drömarenan. Även Friends Arena var exalterande då det var den största arenan på hela turnén som de gjorde som förband till Black Sabbath.

Rockbladet: Hur var det att turnera med Black Sabbath?

Kevin: Det var fantastiskt! De var väldigt vänliga, trevliga och professionella. Det var en stor ära för mig personligen då Black Sabbath är mitt stora favoritband. Jag hyser en stor respekt för Tony Iommi som hela tiden hållit stenhårt på sin sak och kört på med Black Sabbath även när de var riktigt svala och spelade på mindre klubbar. Nu är de tillbaka däruppe på toppen igen vilket är underbart!

Vi pratar lite kring vilka band som ska fylla de stora arenorna när giganterna har lagt av. Kevin tycker alldeles för få att de riktigt stora banden tar med sig de små, unga banden för att visa hur det är att spela på de stora arenorna. De kör hellre med säkra kort och bjuder med mer etablerade kollegor. Därför var det extra uppskattat att Black Sabbath gjorde detta!

Vi halkar vidare in på Woodstockfestivalen och den eminenta konsertfilm därifrån som vi båda älskar. Med sina hyllningar till, framförallt de mörkare sidorna av, den tidsepoken hade Uncle Acid varit som klippt och skurna att spela på Woodstock. Det doftar mycket Easy Rider, Charles Manson och Rosemarys Baby om det här bandet. Kevin visar upp en trave gamla VHS-kassetter med biker- och Hammer Horror-filmer som är en stor inspirationskälla för honom. Som intromusik på konserterna använder de en snutt från The Devil Rides Out från 1968.

Rockbladet: Vad har ni för kommande planer?

Kevin: Mestadels spelningar över hela världen och eventuellt någon ytterligare singel. Men vi gillar att ta det som det kommer och inte planera för mycket.

Vi tackar Kevin K.R. Starrs för snacket och ser lite senare bandet genomföra en ruskigt bra spelning på ett slutsålt Debaser Strand. Recension och bilder hittar du här

Efter denna intervju har jag lyckats få tag i Vol. 1 och kan bara hålla med om att det behöver en omarbetning innan det ges ut på nytt. Det håller för övrigt inte alls samma höga klass som Blood Lust och Mind Control utan är mer kul kuriosa för fansen.

 

TEXT OCH BILD: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)

BANDFAKTA – UNCLE ACID & THE DEADBEATS
MEDLEMMAR
Kevin K.R. Starrs – Vocals & Lead Guitar
Yotam Rubinger - Guitar & Backing Vocals
Dean Millar – Bass & Backing Vocals
Itamar Rubinger – Drums

HEMSIDA FACEBOOK

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar