KONSERTRECENSION: VOLBEAT – Köpenhamn – 1/8

Att Volbeat är älskade i hemlandet Danmark är ingen nyhet, men efter spelningen i Köpenhamn den 1:e Augusti så inser jag att jag underskattat bandets storhet en smula. Platsen för konserten, eller minifestivalen som man kanske borde kalla det då även Hatebreed, Paradise Lost och Steel Panther spelade där, var densamma som festivalen Copenhell huserar på.

Volbeat
(Volbeat, 2013-11-26, Tele2 Arena, Foto: Jimmie Sonelius)

Men för att återgå till bandet denna recension handlar om så var förväntningarna höga innan Volbeat gick på scen. Man kunde känna spänningen i hela kroppen från de ca 20 000 personer som letat sig hit.

Volbeat idag är en väloljad maskin, vilket märks direkt när konserten brakar loss med låten Dead But Rising som vi finner på senaste plattan Outlaw Gentlemen & Shady Ladies. Ljudet slår en som en slägga i huvudet och varje kick på baspedalerna känns som ett slag i bröstet. Det är högt, mycket högre än vad som tillåts i Sverige, men det skär aldrig utan är bara helt underbart.

Eftersom att det var i Köpenhamn så förväntade man mig en del gästartister.
Michael Denner (Mercyful Fate) och Jamey Jasta (Hatebreed) hjälpte båda till på 7 Shots och bra lät det allt. Bandet fick även hjälp på låtar som 16 Dollars, The Gardens Tale och Mary Ann's Place men kommer att skriva upp dessa i låtlistan i slutet av recensionen.

Ska man vara lite kritisk mot dagens Volbeat så är det att dom inte spelar så mycket av sitt gamla material utan förlitar sig enbart på sina hitlåtar och låtar från nya skivan vilket jag tycker är synd på deras två - tre första album innehåller låtar som skulle göra sig bra live.
Storheten i Volbeat kan man dock inte undgå att se, och höra, för publiken älskar varenda minut av spelningen och jag gick därifrån med värk i hela kroppen och halsen var totalt slut.
Låtlistan är väl genomtänkt och Michael Poulsen (sångare/gitarrist) tar alla möjlogheter han får för att publiken ska sjunga med och klappa.

Innan Sad Mans Tounge så bjöd han upp till allsång på en gammal klassiker av Johnny Cash, Ring of Fire och då fick skribeten ståpäls och rysningar i hela kroppen.

Ska man försöka summera denna spelning så måste jag säga att jag har aldrig hört Volbeat så bra och samspelta som just nu. Tror att "nytillskottet" i Robb Caggiano var nyttigt och fick bandet att vilja hävda sig på riktigt i musikvärlden och detta gör grabbarna riktigt bra.
 

När spelningen var slut så kände jag mig rätt mätt och nöjd med vad jag upplevt.
Visst, dom hade gärna fått spela fler gamla låtar men det är inget man tänker på under konserten för Volbeat är ett väldigt bra liveband och man blir trollbunden av deras catchiga låtar och deras utstrålning.

TEXT: Sebastian Lilja (Sebastian.lilja@rockbladet.se)
BILD: Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
EVENT: Volbeat
ARENA: Refshaleøen, Köpenhamn
DATUM: 2014-08-01
BÄSTA LÅT: Dead But Rising
BETYG:
RB-Betyg-8_10

 

LÅTLISTA:
Dead But Rising
Boa
Radio Girl
Lola Montez
Maybelene
The Sad Man's Tongue
Heaven Nor Hell / A Warrior’s Call
16 Dollars ft. Jacob Øelund
Hallelujah Goat
The Lonesome Rider ft. Pernille Rosendahl+ Jacob Øelund
Medley (Broken Man/Mary Ann's Place ft. Pernille Rosendahl/Rebel Monster/Making Believe)
Fallen
Ecotone
7 Shots ft. Michael Denner + Jamey Jasta
Guitar Gangsters and Cadilac Blood
Pearl Hart
A Garden’s Tale ft. Jacob Haugaard
Still Counting

ENCORE:
Pool Of Booze
Cape of our Hero
Evelyn ft. Scott Jensen
Mirror and the Ripper

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar