Belphegor: Brutala ambassadörer

När det österrikiska extrema dödsmetallbandet Belphegor kom tillbaka till Japan för att följa upp förra årets spelning på Loud Park-festivalen med två fantastiska klubbspelningar i Tokyo fick Rockbladets Stefan Nilsson en pratstund med bandets legendariske ledare Helmuth Lehner.

image007

Belphegors musik är mörk, brutal och elak. Inget ljus här inte. Men en hel del mörk humor. Jag är lite smått osäker när jag kliver in i Helmuth Lehners omklädningsrum några timmar innan Belphegor ska göra sitt andra gig i Tokyo denna gång. Naturligtvis har han släckt ned och sitter där i halvmörkret vilket får mig att tänka på när jag en gång på 80-talet var hemma hos Stefan Björnshög i Destiny i Göteborg och jag fick syn på hans svarta kylskåp (eller har jag bara inbillat mig det?).

Belphegors musik får mig att le. Men det kanske man inte får göra när det handlar om så här mörk death metal? Men jag kan inte låta bli. Helmuth har slitit hårt i snart 25 år för att bygga upp Belphegor till det ledande dödsmetallband det nu är. Det är därför jag står mitt i publiken på dessa två gig i Tokyo och ler ett brett leende. Spelningarna är uppbyggda kring senaste skivan “Conjuring the Dead” men det bjuds även på gamla favoriter som “Lucifer Incestus”, “Bondage Goat Zombie”, “Belphegor – Hell’s Ambassador”, “Bleeding Salvation” och “Justine: Soaked in Blood”. Bandet är tajt och riktigt bra. På scen är Helmuth sminkad, nedblodad och poserar med gethorn, en gasmask och upp-och-ned-vända kors. Men han är en affärsman som till och med ger mig sitt (svarta) visitkort när vi först träffas (“Visitkort?” säger jag förvånat. “Yeah! Fuck, man!” säger Helmuth och försöker se elak ut medans hans ansikte skyms av ett stort leende). Bakom den skrämmande fasaden har han full kontroll på Belphegors affärer. En österrikisk handelsresande med dödsmetall i portföljen.

Belphegors musik är mörk, extrem, brutal hårdrock. “Jag kallar det fortfarande för death metal. Mycket ondska med en del black metal-influenser vilket alltid var en aspekt av Belphegors brutala musik, dödsmetallmusik” förklarar Helmuth.

Medlemmar har kommit och gått genom åren med endast Helmuth som ständig medlem. Men i basisten Serpenth, som har varit med sedan 2006, har Helmuth hittat en pålitlig kollega. “Vi beslutade 2007 eller -08 att marschera som en duo är mycket bättre för oss. Vi har full kontroll och kan arbeta snabbare. Vi kan ta in nytt folk om någon inte är tillräckligt bra. Vi kan få in nytt blod, ny energi, utvecklas som band. Det är viktigt för mig att hålla det fräscht. Om man har ett band med samma fem medlemmar i tjugo år så kan det bli tråkigt. Det blir rutinmässigt och det är det jag vill undvika. Det är därför jag använder flera studior, använder flera producenter och allt sådant.”

Sedan bandet bildades 1991 har Belphegor varit ett mycket upptaget band med ett evigt turnérande och skivinspelningar. För några år sedan hade Helmuth en nära-döden-upplevelse. Det gjorde att tempot drogs ned lite men det stoppade honom inte. “Det var en svår tid efter min hjärtoperation eftersom jag inte kunde sjunga på över ett år. Jag tar det lite försiktigare nu då jag inte blir yngre. Förut spelade vi 120 shower per år. I år tror jag att vi gör 70 eller 80 shower” säger Helmuth. Men trots de många spelningarna så har Belphegor lyckats ge ut tio album på tjugo år. “Jag skriver aldrig låtar på turnébussen. Jag vet inte riktigt när jag skriver låtar. Mest på nätterna – jag är aktiv på nätterna. Jag skriver mina låtar hemma, ensam” säger Helmuth med ett ondskefullt leende.

Belphegors senaste platta, “Conjuring the Dead”, som släpptes i augusti, är ett elakt och kolsvart mästerverk. Dödsmetall när den är som mörkast och bäst. Precis som AC/DC håller sig inom sitt etablerade sound så håller även Belphegor sig till sitt – brutal death metal med en skvätt av black metal, lite thrash metal-vibbar och en stor skopa NWOBHM. “Jo, jag älskar verkligen den stilen. New Wave of British Heavy Metal var en av de bästa grejerna inom metal. Angel Witch, Judas Priest… Jag älskar det! Jag älskar AC/DC. Jag har inga problem med att jämföras med AC/DC – de är fantastiska!” säger Helmuth. Bland hans dödsmetallkollegor föredrar han veteraner framför nyare förmågor. “Jag älskar verkligen de äldre sakerna som Marduk, Mayhem och Deicide. Awesome!”

“Conjuring the Dead” är producerad av Erik Rutan, den Florida-baserade producenten och musikern som spelat med bland andra Morbid Angel och Hate Eternal. “Vi har haft kontakt sedan ‘Bondage Goat Zombie’-skivan. Det var då vi började prata om att han skulle producera en Belphegor-platta” säger Helmuth. Men det visade sig vara svårt att få Belphegors schema att passa med Eriks andra åtaganden. “Men den här gången funkade det och det blev riktigt bra. Jag har alltid drömt om att spela in en platta i USA. Det blev helt fantastiskt. Han gjorde ett mycket bra arbete. Han jobbade skiten ur mig – jag har aldrig haft det så tufft med att spela in gitarrerna. Allt spelades in i Florida och vi gjorde även mixning och mastering där.”

image005

Med tio album bakom sig har Helmuth etablerat ett arbetssätt som passar honom när det handlar om att spela in skivor. “Som alltid så brukar jag dela upp inspelningarna i tre-fyra omgångar. I Florida gjorde vi det också i fyra omgångar inklusive mixning och mastering. Då kan albumet växa fram. Det är ett mycket bättre sätt att spela in skivor på” berättar Helmuth. Efter att ha spelat in trummor, bas och gitarrer under de första två omgångarna brukar Helmuth spendera ett par månader på att lyssna och fundera på om något behöver ändras innan de gör klart plattan. “Jag skulle inte vilja spela in allt på en gång som jag gjorde med ‘The Last Supper’. Det var okej då 1994 men jag vill inte upprepa det. Så som vi jobbar nu är mycket bättre för skivan, för allting” menar Helmuth.

Sommaren 2015 är det främst festivaler i Europa som gäller för Belphegor, bl.a. svenska Getaway Rock. Sedan blir det en sväng i Nordamerika i oktober/november. Vad som händer sedan vet inte Helmuth. “Jag vill inte stressa så mycket som förut med turné, skiva, turné, skiva, turné, skiva…Varje spelning kan vara min sista. Doktorerna säger att om jag har några komplikationer igen så är det slut. Jag kan inte riskera det. De tycker att jag ska stanna hemma och inte turnéra så mycket som jag gör” säger Helmuth.

Min känsla är att Helmuth trots doktorernas varningar kör på tills han stupar. Inte slutar han att åka världen runt med Belphegors ritualer frivilligt inte.

Text: Stefan Nilsson (stefan.nilsson@rockbladet.se)
Foto: Mikio Ariga
Intervju: Helmuth Lehner, Belphegor
Aktuella: Belphegor spelar på Getaway Rock i Gävle den 8:e augusti.

 

BANDFAKTA – BELPHEGOR

Helmuth Lehner – gitarr, sång

Serpenth – bas, sång

 

DISKOGRAFI

The Last Supper (1995)

Blutsabbath (1997)

Necrodaemon Terrorsathan (2000)

Lucifer Incestus (2003)

Goatreich – Fleshcult (2005)

Pestapokalypse VI (2006)

Bondage Goat Zombie (2008)

Walpurgis Rites – Hexenwahn (2009)

Blood Magick Necromance (2011)

Conjuring the Dead (2014)

 

www.belphegor.at / www.facebook.com/belphegor


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar