Bruce Kulick blickar tillbaka till sina år i Kiss

Kiss har de senaste åren igen börjat spela låtar från sin osminkade tid på sina konserter. Rockbladets Stefan Nilsson tog sig ett snack med gamle Kiss-gitarristen Bruce Kulick som var en stor del av det osminkade Kiss och har hunnit med en hel del sedan han slutade i Kiss 1996.

Kulick - by Nico Ciccirone

När Paul Stanley och Gene Simmons 1996 återförenades med Ace Frehley och Peter Criss och sminkade sig igen var ju allt fokus på Kiss klassiska 70-tal och de osminkade årens låtar försvann. Men på senare år har glädjande nog fler låtar från Kiss osminkade period på 80-talet dykt upp i Kiss låtlistor, bl.a. "Hide Your Heart", "Lick It Up", "Heaven's on Fire" och “Tears are Falling”. Det är lätt att glömma bort att Kiss gjorde en hel del bra grejer under tiden då de var osminkade. Bruce Kulick var en stor del av Kiss under den perioden då han var gitarrist i bandet från 1984 till 1996.

Bruce Kulicks bror, Bob Kulick, var sedan han 1973 gjorde en audition för att bli gitarrist i Kiss (ett jobb som gick till Ace Frehley) god vän med bandet och har gästspelat på flera Kiss-skivor. När Kiss 1984 spelade in skivan “Animalize” med Mark St John som gitarrist använde Kiss Bobs bror Bruce som gitarrist på ett par spår (“Lonely is the Hunter” och “Murder in High Heels”). När turnén drog igång blev Mark sjuk och kunde inte stå på scen. Bruce fick då chansen att visa vad han går för som vikarierande gitarrist under “Animalize”-turnén 1984-85.

“Bob hjälpte mig med att se till att Kiss kände till mig men det handlade egentligen om den session som Paul ville att jag skulle spela på “Animalize”-plattan. Andra folk i New York visste att jag spelade gitarr och rekommenderade mig förutom min bror. Det jobbet resulterade i tolv år i bandet,” förklarar Bruce hur han fick jobbet som gitarrist i Kiss.

Kulick - Revenge

Du spelade på fem studioalbum under dina år med Kiss. Vilket album är din favorit och varför?

“Det är fler än så om man räknar ‘Smashes, Thrashes and Hits’ men jag räknar inte! Min favorit är ‘Revenge’ som var mycket fokuserad och Bob Ezrin var fantastisk att spela in med. Men alla albumen har låtar som jag älskar.”

Vilket var ditt största ögonblick i Kiss?

“Det finns för många! Definitivt turnéerna, de stora publikmassorna och fansen som alltid var toppen. Madison Square Garden var häftigt för en infödd New Yorker.”

Hur tycker du att Kiss var musikaliskt annorlunda under de osminkade åren 1983-1996 som du var en stor del av?

“På grund av gitarrister som Eddie Van Halen var vi tvungna att ha riktigt bra gitarrspel. Kiss musik är alltid utmärkt för mig, oavsett era. Jag är glad att de spelar en del från min era.”

Efter att du officiellt lämnade Kiss 1996 har du varit med och jobbat med deras skiva “Psycho Circus” (1998) och andra Kiss-relaterade projekt. Du har även varit gäst på olika Kiss expos och dylikt. Vad har du för relation till Kiss idag?

“Vi är nära vänner. Gene, Paul och Eric kom till mitt bröllop i januari 2014. Att jag fick sitta med dem vid deras bord på Rock and Roll Hall of Fame visade mig deras uppskattning. Vi kommer alltid att vara vänner.”

När Ace Frehley lämnade Kiss (igen) 2002 och Tommy Thayer tog över som gitarrist – förekom det någon diskussion med dig om att du skulle komma tillbaka och ta på dig make-up? Var det något som lockade dig?

“Jag blev aldrig tillfrågad. Jag tror att sättet som Ace lämnade på, genom att vara opålitlig, gjorde Tommy som inhoppare till en enkel och bra lösning. Jag saknar att vara i Kiss men inte att vara ‘The Spaceman’.”

Blev du upprörd när Kiss blev invalda i Rock and Roll Hall of Fame och det enbart var Paul, Gene, Ace och Peter som hedrades och alla andra Kiss-medlemmar ignorerades?

“Jag visste att Hall of Fame inte skulle tillåta fler folk än de i originaluppsättningen. Så jag var inte direkt upprörd. Jag älskade den uppmärksamhet jag fick från evenemanget. Så för mig var det en vinst i alla fall. Fansen vet vad jag har bidagit med, so screw the Rock and Roll Hall of Fame!”

Efter att ha spelat gitarr i Kiss i tolv år, blev du år 2000 medlem i ett annat stort 70-talsband, Grand Funk Railroad. Är det svårt som musiker att hoppa in i så etablerade band och försöka att bidra med dina egna idéer och kunnande?

“Jag verkar vara bra på det. Jag kan ta kända riff och göra dem till mina egna utan att ta bort för mycket från originalen. Det funkar. Grand Funk Railroad är ett jättebra band med mycket bra material. Femton år nu!”

Kulick - by Nancy Dagata

Trots dina femton år i Grand Funk har du ännu inte varit med på någon platta med bandet. Kommer det att ändra sig?

“Det är helt upp till Don Brewer och Mel Schacher. Det är deras band. Så jag stressar inte om det.”

I många av de band som du varit med i har du spelat med andra kända personer. Är det en karriärstrategi eller är det bara tillfälligheter att dessa band är fulla av kända rockstjärnor?

“I en del av de jobb jag gör finns det musiker med utmärkta meritförteckninagr. Det passar bra.”

Det har gått fem år sedan du släppte ditt senaste soloalbum, “BK3”. Har du planer på någon mer soloplatta?

“Jag har skrivit klart några saker. Jag släppte nyligen “BK3” på vinyl. Jag ska snart släppa en platta med KKB, musik från mitt första band 1974. Jag planerar att släppa KKB:s ‘Got To Get Back’ i juni. Musiken är riktigt bra! Men samtidigt är jag medveten om att det är dags att få till ny musik från mig.”

Kulick - by Rick Gould

Du har kört en del gitarrkliniker och masterclasses för gitarrister. Tycker du som erfaren musiker om att lära ut dina tricks till lovande gitarrister runt om i världen?

“Jag gillar att göra dem. Jag känner att jag är i en punkt i min karriär när allt verkar klarna för mig: vad musik betyder för mig, hur man kan dela med sig av dessa viktiga erfarenheter till andra gitarrister. Så jag älskar verkligen att göra dem. Och det är ju kul att bara ‘show off’ med gitarren på klinikerna!”

Nyligen gjorde du en bejublad turné i Australien och du fortsätter att göra en hel del gig i USA. Vad kommer sen? Har du några stora planer för framtiden?

“Eftersom jag är medlem i Grand Funk så är det svårt att boka in för mycket sologrejer men jag kollar på en del möjligheter seriöst. Jag får ofta erbjudanden men det handlar helt om jag kan få plats med det i mitt schema.”

 

Text: Stefan Nilsson (stefan.nilsson@rockbladet.se)

Foto: Nico Ciccirone, Nancy Dagata, Rick Gould

Intervju: Bruce Kulick, tidigare gitarrist i Kiss, numera soloartist och gitarrist i Grand Fund Railroad.

Hemsida: www.kulick.net


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar