Skogsröjet 2015, Ur ett crews synvinkel

Oavsett om man väljer att åka till en festival som publik, crew, branschfolk, fotograf, skribent eller artist så finns det en sak som förenar oss alla-musiken!

Jag har själv arbetat som crew på Skogsröjet ett x antal år och varje år så åker jag därifrån med känslan av att detta är Sveriges trevligaste festival att arbeta på! De flesta av crews återkommer år efter år och gemenskapen som finns är svår att hitta någon annanstans. Faktum är att det är många crews som åker runt på flera festivaler och många gånger har jag fått frågan vad det är som driver mig att åka runt på detta sätt. Ja visst det är långa och slitiga arbetspass många gånger men man glömmer fort bort att kroppen värker, att sömnen varit alldeles för lite just för att man har så roligt ihop med alla andra. Humorn är oftast väldigt sjuk och skev men det är en jargong och kan man inte ta sånt så ska man absolut inte söka som crew till någon festival!

På skogsröjet har jag oftast arbetat i diket(området mellan scen och första kravall), ett arbete som innebär en nära publikkontakt men också det arbete som är absolut roligast på en festival. Det är personalen i diket som ser till att publiken har det bra, delar ut vatten, ser till att bråk avstävjs om sådana incidenter uppstår, det är dikesfolket som ser till att det inte händer artisterna något ifall de kliver ner i diket för en närmre publikkontakt.

I år arbetade jag i gater och entré vilket också innebär en stor kontakt med publik och artister. under fredagen arbetade jag i vipgaten vilket  var arbete som innebar att se till att personer med rätt access kunde passera i den gaten och obehöriga blev visade en annan väg.

Under lördagen arbetade jag i entreén och visiterade gästerna som kom till festivalen. Många undrar varför visitering sker och det är absolut inte för att förnedra eller liknande, det handlar om allas säkerhet och därför får inte vissa saker införas eftersom det kan bli ett hot för egen och andras säkerhet.

Saker som inte får medföras är mat och dryck, sådana saker finns att tillgå inne på området. Om någon mot förmodan får medföra ngn mat eller dryck in så beror de på att de uppvisat någon form av dokument som styrker allergier eller småbarnsföräldrar med väldigt små barn som t.ex. behöver välling.

Inga vassa föremål över huvudtaget och till vassa föremål räknas: knivar, multiverktyg, pincetter, nagelsaxar, nagelfilar, paraplyer. Dessa föremål kan i t.ex. våldssituation användas som vapen men också i trängsel kan sådana föremål göra skada även om personen som bär på dem inte menat att skada någon.

Handsprit får inte medföras in eftersom det varit alldeles för många incidenter där personer druckit handsprit i berusningssyfte och blir väldigt sjuka! Handgel får däremot medföras in. En del festivaler tillåter inte heller hårspray och parfymer eftersom de är lättantändliga och medför brandrisk.

Så visiteringen handlar alltså inte om att förlöjliga, förödmjuka eller få någon att känna sig illa till mods utan det handlar om allas säkerhet helt enkelt.

Skogsröjet är trots 10-årsjubileum fortfarande en mindre festival men den är absolut en av Sveriges trevligaste. Det är en festival som bryr sig om alla kategorierna, besökare, artister och crews så deras synsätt är ju helt rätt för utan någon av de här grupperna blir det ju ingen festival! Att vara crew på Skogsröjet är väldigt kul och alla är lika mycket värda oavsett om du är festivalgeneral eller skräpplockare för här har det alltid pratats om att alla är lika viktiga. Att alla har en funktion att fylla för att maskineriet ska fungera. Det är något som jag tycker att en del festivaler borde ta till sig för det är inte alla festivaler som bryr sig om sina crews på detta sätt som det görs på Skogsröjet. 

Det som gör Skogsröjet intressant också ur musiksynpunkt är att det är många mindre band som får chansen att spela, band som publiken annars kanske inte skulle ha upptäckt vilket synliggör de mindre banden för en större publik. Sedan blandas det med stora akter och ikoner och de behöver det inte sägas så mycket om eftersom de redan är så pass kända! Båda sorterna behövs för att det ska bli en intressant festival och jag tycker att Skogsröjet lyckas bra med sitt koncept. Trots att det är en mindre festival lyckas de ändå med att boka stora ikoner som Saxon, Doro(som tyvärr ställde in men ersattes utav Bullet) U.D.O, Magnum och Europe.

På Skogsröjet arbetar alla på volontärbasis, vilket innebär fri mat under arbetspass och tillgången att se det man vill se under fri tid. Det här är festivalen som engagerar en hel by och lilla Rejmyre mångdubblar sitt invånarantal under de dagar festivalen pågår.
Stefan Arvidsson har lyckats med att få en hel by involverade i sin festival och det är kanske det som bidrar till att göra den till en av Sveriges trevligaste eftersom alla vill att det ska bli så pass bra som det bara kan bli. Under alla år jag arbetat som crew har jag inte sett några större bråk, ja det finns de som blivit lite för överförfriskade men ändå inte någon direkt idiotfylla. Deras framgång ligger i att det är en festival av mindre format och det är det som alla trivs med. Det är ingen som är ute efter att göra en supervinst, förra årets överskott på ca 50 000 skänktes till barncancerfonden. Vilka andra festivaler gör en sådan grej? Skulle vilja se t.ex FKP Scorpio skänka pengar till välgörenhet.

Oavsett om jag pratat med besökare eller artister så får jag höra samma sak: allt fungerar smidigt, bra och seviceminded personal och en allmänt trevlig stämning. Och på Skogsröjet får alla artister samma behandling, spelar ingen roll om det är ett mindre band eller en headliner… alla ska ha en bra och proffsig service!

En annan sak som det varit stora diskussioner om är att det är för få kvinnliga artister bokade, sanningen är ju att det finns inte tillräckligt med kvinnliga artister för att det ska kunna vara 50-50 men Skogsröjet gjorde bra ifrån sig även på den punkten och bokade inte bara Doro utan Sveriges tre största och starkaste rockband: Crucified Barbara, Thundermother och Imber! High five till det Skogsröjet.

Jag arbetade ju inte bara som crew utan hann med att täcka några spelningar för Rockbladet ihop med vår nya fotograf Tova Hellberg som gjorde bra ifrån sig.

Vi hann med att prata lite med Imber och Hellshakers, vi såg spelningar av Magnum, Hardcore Superstars, Europé, Hellshakers och Imber.

Festivalen som helhet får 10 av 10 möjliga.

 

På fredagen såg vi Magnum, Hardcore Superstars och Europé.

Magnum

Magnum: Detta är ett väl etablerat hårdrocksband som startade 1972 i Birmingham. De har en låtskatt som de flesta hårdrockare känner till. Det är melodisk hårdrock med inslag som är symfoniska och ibland lite pompösa.

Det var fullt med folk på spelningen och händerna och allsången gick från första till sista låt.

IMG_1581

Bob Catley har ett rätt teatraliskt scenspråk men det passar ihop med deras musik. Han har inte så mycket mellansnack men det behövs inte när de trogna fansen är på plats, det hurras mycket i publiken och det är hit efter hit som levereras. Det här är inte mitt favoritband så jag blir lite uttråkad efter halva spelningen, gitarrsolon och låtar går in i varandra. Självklart det är skillade musiker och de gjorde en bra spelning.

De får 6 av 10 möjliga

Hardcore Superstar

Fredagskvällen fortsatte med Hardcore Superstar och de får man nog räkna som ett inofficiellt husband på Skogsröjet. Publiken och fansen står och ropar på dom ca 20 minuter innan spelningen börjar och det ligger en förväntning i luften. Jag kan inte låta bli att tänka på att under dagen så har jag sett medlemmarna i Hardcore Superstar på backstageområdet där de har varit med sina familjemedlemmar, lekt i sandlådan och puffat på gungorna som deras barn suttit i. Ändå beter de sig inte så värst olika som privatpersoner eller som rock stars.

HCSS

De säger själva att Skogsröjet är en av deras favoritscener och det märks. Det står fans med band t-shirts och det märks att det är många lojala fans på plats. Publike när med direkt och det sjungs med .De är ett band som är tajta och de har ett bra scenspråk. Mellansnacket har mycket humor och de bjuder verkligen på sig själva. Det är en bra energi som pulserar ut ifrån scenen och som blir ett väldigt bra samspel ihop med publiken. Hardcore Superstar har spelglädje och det syns att de har väldigt kul på scen. När last call for alcohol går igång går ett jubel igenom publiken, de bjuder upp ett antal personer på scen som bjuds på Jägermeister samtidigt som de får röja loss lite med bandet på scen. Bland annat ett långväga fan ända ifrån Texas, USA.

De gjorde en grym spelning på Sweden Rock Festival men på Skogsröjet har de absolut taggat upp ett snäpp till. Jag tycker att det här är bandet som bara blir bättre och bättre för varje gång de spelar. De startade 1997 i Göteborg och de spelar en blandning av trash och vanlig klassisk hårdrock. Jocke Bergs röst lyfts fram utav duktiga musiker så det är bara att luta sig tillbaka och njuta av musiken. I mitt tycke var Hardcore Superstar Kungarna av Skogsröjet!

De får 10 av 10 möjliga!

Europe

Sist ut på fredagskvällen var Europe. De är ett rutinerat band och idag är i originaluppsättningen tillbaka med Joey Tempest, John Norum, Mic Michaeli, John leven och Ian Haugland.

Jag föredrar det nya materialet som de körde från senaste skivan War of Kings. Här är soundet inte så ”pudelrockigt” utan det har ett tyngre och betydligt mognare sound än när de gjorde sina första plattor. De är rutinerade och vissa låtar blir tyvärr lite tråkiga för det känns som de körs på rutin och inte med äkthet som fanns i det nyare materialet.

IMG_1862

Joey har absolut en bra röst och han har ett gäng rutinerade musiker med sig, vad som blir lite synd är att det märks så väl att Joey vill vara förgrundsfiguren och låter därför inte musikerna ta plats. Det är synd för säga vad man vill men John Norum är en mycket skillad gitarrist.

Jag blir lite uttråkad i vissa partier av spelningen när det bara känns som att det går på rutin och inte med äkta spelglädje.

Europe får 7 av 10 möjliga.

 

På lördagen var jag ledig från crewjobb och passade på att se två band,

Hellshaker

Första bandet som jag såg var Hellshakers från Vagnhärad. Det här är ett gäng härliga killar som verkligen bjuder på sann spelglädje, De drog bra med folk, de spelade klockan 1330 och det var bra med folk för att vara så pass tidigt på dagen.

Man kan inte låta bli att bli glad när man ser det här bandet uppträda och de är tajta ihop. Esa Englund har en väldigt bra röst ,den lyfts utav melodiösa slingor .

När jag pratade med Micke Andersson (bas) efteråt så säger han med glädje i rösten att en våt  pojkdröm gått i uppfyllelse när han fått stå på samma scen som Saxon.  Hans första vinylskiva var Crusader med Saxon. De var förvånade över att få en så bra service ,det var de inte vana vid och de vill gärna spela på Skogsröjet igen. Hellshaker jobbar på sin nya skiva som de hoppas ska vara klar snart. Hellshaker får 9 av 10 möjliga.

Imber

Ett annat band som jag såg på lördagen var Imber. De är ett tjejband och jag tycker att de är ett av Sveriges starkaste tjejband i samma liga som Crucified Barbara och Thundermother. Tyvärr kunde jag inte se Crucified Barbara och Thundermother eftersom jag hade arbetspass just då.

Imber är tjejerna som gör allt själva, från text och musik till videos. De är kreativa och det märks att de passar bra ihop. My Andersson har en sårbarhet och en nerv i sin röst som gör att jag bara blundar och lyssnar på texten, det känns äkta och varje ord går rakt in i själen. De släppte i våras Ep:n The Black Swan theory som var en riktig höjdare.

Imber4

På scen ger de verkligen allt, det är inte första gången jag ser dom och de är ett band som bara växer och växer och blir bättre för varje gång som jag ser dom.

Det är första gången som de spelar på Skogsröjet och även de säger att det varit superservice och otroligt roligt att stå på scenen och spela. De återkommer gärna till Skogsröjet.

15e augusti spelar de på Malmöfestivalen. Inom en månad ska nya videon och singeln släppas. Imber är ett band som verkligen har mycket att ge på den svenska hårdrocksscenen och jag blir inte förvånad om de blir en av den svenska musikexporten.

Imber får 10 av 10 möjliga.

Fler bilder från festivalen hittar ni här!

Skribent: Christina ”Stina” Wernersson (christina.wernersson@rockbladet.se)
Fotograf: Tova Hellberg


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar