Wolfmothers Victorious är ingen ulv i fårakläder

Australiensaren med rockvärldens coolaste frippa är tillbaka med sitt Wolfmother i och med fjärde 33:an Victorious. Vinylen (så klart!) bör spinnas frenetiskt som uppvärmning till konserten på Grönan den 6:e maj.

Som sann storfrossare av rock och hårdrock som skapades 65-75 eller låter som om den gjorde det så kan jag inte annat än älska Wolfmother. Ett Grammyvinnande band som charmade många när de kom fram 2005 men definitivt inte Faith No More-sångaren Mike Patton som gjorde en numera klassisk sågning, se klippet här. Den magnifika debuten Wolfmother (som för övrigt släpptes i en matig 10-årsjubileums utgåva förra året med en extra platta bonusspår av demos och liveinspelningar) följdes av nästan lika sylvassa Cosmic Egg 2009. Sångaren, gitarristen och huvudsakliga låtskrivaren Andrew Stockdale har varit det enda permanenta inslaget i gruppens sättning genom åren där medlemmar kommit och gått. Bandet har lagts ner i korta perioder för att återuppstå strax efter och när uppföljaren till Cosmic Egg skulle släppas gavs det efter diverse turer ut som Stockdales soloalbum Keep Moving. Wolfmothers tredje riktiga skiva blev i stället New Crown som releasades utan skivbolag och endast fanns att köpa på Bandcamp och Wolfmothers egna hemsida. LP:n är idag en efterfrågad rariret bland vinylnördar som mig. Hela skivan låter som om Andrew och company bara riggat upp de analoga prylarna hemma i vardagsrummet och dunkat in allt i en enda tagning.

Jämfört med New Crown så har uppföljaren Victorius en ordentlig kontrast i ljudbilden för när Brendan O’Brien sitter bakom spakarna brukar det låta välljudande och arenastort. Stockdales Ozzy-liknande sång kan bli lite väl gnällig i längden men det mulliga 70-talsriffandet slätar över alla eventuella frågetecken. Victorious är späckad med fuzziga gitarrer, galopperande basgångar och catchy refränger. De psykedeliska tonerna är inte lika påtagliga längre och albumet är poppigare och mer varierat än tidigare plattor. Det är kul med nya infallsvinklar men bäst blir det ändå när Vargmamman ylar som högst i larmigare nummer som Eye Of The Beholder, Gypsy Caravan och titelspåret. Det kommer bli ett stort nöje att få höra dessa dränka karusell-ljuden på Gröna Lund i vår tillsammans med gamla godingarna Woman och Joker And The Thief.

SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)

ARTIST: Wolfmother

ALBUM: Victorious

SKIVBOLAG: Universal

RELEASEDATUM: 2016-02-19

BÄSTA LÅT: Victorious och Eye Of The Beholder

BETYGRB-Betyg-7_10

 

BANDFAKTA – WOLFMOTHER

MEDLEMMAR

Andrew Stockdale – vocals and guitar

Ian Peres – bass, keyboards & backing vocals

Alex Carapetis – drums

DISKOGRAFI

2005 – Wolfmother

2009 – Cosmic Egg

2014 – New Crown

2016 – Victorious

HEMSIDA FACEBOOK

LYSSNA PÅ VICTORIOUS HÄR:


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar