Högljutt och mörker utan gryning – Grá, IXXI, Mephorash, Saturnian Mist och Blodhemn

En kväll som avrundar vårmörkret i en perfektion utan dess like, när en ansamling av väldigt skickliga och intressanta band inom black metal-genren gästar En Arena i Stockholm. Dessa bringar en upplevelse som lämnar lyssnaren nöjd och belåten.

IMG_7417

Direkt när man kommer igenom dörren i början av evenemanget, möts man av det familjära norska black metal-soundet med bandet Blodhemn. Dessa herrar lyckas definitivt hålla sina norska förfäders fana inom genren högt i skyn, men polerar även upp soundet med ett sväng i riffen. I den höga farten glöms inte grannlandets inverkan i musiken bort genom en fantastisk version av den klassiska Dissection-dängan Nights Blood.

Därefter får vi bege oss in i det finska dimman när bandet Saturnian Mist får prägla scenen med en intensiv uppvisning av storslagna slagverk. Med en trumspelare och två slagverkare vid  vardera sida av scenen, blir detta en malande och enorm ljudbild som kanske kan te sig för enorm för lyssnaren. Även fast det är tungt och brutalt, kan det tyvärr kännas som att uppvisningen av perkussiv storhet dränker resterande instrument.

Efter denna lilla uppvärmning riggas scenen upp till något som bygger upp förväntningarna. Eld tänds på och lukten av nyår hänger i luften. Scenen lyses upp av flammorna och publiken börjar strömma emot scenen. Till tonerna av ett intro där tankarna förs till Dead Can Dances ikoniska ambient-stycke The Host of Seraphim, påbörjas ritualen av de kåpbeklädda herrarna i Mephorash.

Med lukten av söt rök, en fenomenal svart mässa och tonerna av armageddon stimuleras alla åskådarens sinnen samtidigt som en dras in i den esoteriska stämningen. Det är fullt blodigt allvar både bildligt och bokstavligt talat, där det senare förkroppsligas av blodet som skvätts ut i publiken. Blytunga riff, vokalistens avgrundsstämma och den väldiga ljudbilden gör att lyssnaren förs igenom denna estetiskt slående show.

Tyvärr töms det döskalleformade kärlet och även elden slocknar tidigt. Bandet må vara hur bra som helst och stabila hela vägen, men det blir en känsla av att luften går ur i det visuella. En hungrar ständigt efter mer baserat på den makabert tilltalande starten men en lämnas tyvärr besviken efter initiationsriten.

Efter att röken har lagt sig är det återigen dags för kanonerna att göra ljud ifrån sig. Här skall det inte ta någon gisslan, utan lyssnaren hamnar i ett Stockholmssyndrom när IXXI gör sin framfart. Med en karismatisk härförare i frontmannen Outlaw lyfter taket och går i spillror direkt efteråt när bandet tuffar på med sina hårda riff.

Det finns ingen nåd här och åskådaren kan inte motstå känslan av att konstant vilja headbanga. När Outlaw ber alla sina meniga i publiken skandera parollen "Glory, Pride, Satan, Death" med honom är man helt övertygad om hur kraftfullt angreppet har varit.

Deras hänsynslöshet uttrycks väl i det lilla tekniska problemet som uppkom under spelningen, när det blev problematiskt med den ena gitarren och öronen fick präglas av skvättar örverröstande rundgång. Här skall dock anfallet fortsätta och det blir inget avbrott i låten som spelas under incidenten.

När kanonerna slutat göra ljud ifrån sig möts man av tystnaden och den extremt gråa tjockan. I den ser man vagt en kvintett kritvita och gastliknande gestalter. Dessa är de ökända medlemmarna i Grá.

Med en mörk ton i ljussättningen och ett kargt klimat lever sig dessa herrar in i atmosfäriken och spelar musik som drar åt lyssnarens själ likt strypsnarorna sångaren kastar ut i publiken. Via en sakral känsla av ångest som uttrycks i scenspråket och musiken, blir detta en erfarenhet åskådaren sent glömmer. Det blir på något perverst sätt en vacker men ett kusligt emotionellt band till de smattrande trummorna och de högljudda tremologitarrerna.

Allt detta toppas med frontmannens isande skrik som för fram den karga känslan uttryckt in i bröstet och detta blir en sannerligen trollbunden av. Om någon får chansen att se Grá live, gör det.

Trots en smärre försening i spelschemat, är detta en helkväll av avnjutning och en resa igenom hur black metal ser ut. Man får en fin översikt av alla dess vråer och vinklar. För detta får man ge en stor stående ovation till arrangören Luciferian Society och man hoppas på att se fler sådana ypperliga spelningar från deras håll!

SE HELA BILDSERIENBlodhemn

SE HELA BILDSERIENSaturnian Mist 

 

SE HELA BILDSERIENMephorash

SE HELA BILDSERIENIXXI

SE HELA BILDSERIENGrá 

 

Evenemang: Grá, IXXI, Mephorash, Saturnian Mist, Blodhemn
Lokal: En Arena, Stockholm
Fotograf: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
Recensent: Nikita Smirnov (nikita.smirnov@rockbladet.se)
Datum: 2016-04-09
Betyg:
Blodhemn: RB-Betyg-7_10
Saturnian Mist: RB-Betyg-6_10
Mephorash: RB-Betyg-7_10
IXXI: RB-Betyg-9_10
Grá: RB-Betyg-9_10


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar