Helgeåfestivalen 2016 gick av stapeln i helgen med dunder brak

Helgeåfestivalen i lilla nordskånska Knislinge gick av stapeln första helgen i augusti. Festivalen är vackert belägen mitt i en sjönära och sommarlummig park. Festivalen har genom åren lopp testat det mesta i bokningsväg, men numera är festivalen nischad till hårdrock och party/nostalgi och det konceptet har fungerat bäst. Festivalen fyller en god funktion med att boka bra och kvalitativa band. Detta är ett koncept som fungerar mer än väl här på skånska landsbygden, endast ett stenkast från en annan mycket betydelsefull, fast betydligt större svensk rockfestival. All arbetskraft är ideell och lokala sponsorer och föreningar ställer upp. I år har man lyckats att boka inga mindre än bl.a. W.A.S.P, Helloween, Treat, The Dead Daisies, Amaranthe, Raubtier, Alphaville, Sha-boom och Eclipse.

Fredag 5 Aug.

Vi kommer till festivalen lagom till att ”Thundermother” ska börja spela. Det första som slår mig är att det låter ruskigt otight, skränigt och det är överlag dåligt ljud. Medlemmarna har visserligen en viss genuinitet och har förmodligen jobbat en del på scenografin. Låtarna pendlar mellan mediokra och fullständigt urusla. Sången låter tyvärr inte så rolig den heller Jag förstår inte alls hyllningarna av detta band. Att bandet består av enbart tjejer är ju ett exklusivt inslag i en annars så mansdominerad värld och det behövs mer liknande rockband. Men det är ju givetvis musiken och liveframförandet som räknas.

80-tals hjältarna i ”Sha-Boom” avlöste med sin nostalgifest. Kapellmästare och band ledare Dag Finn har fortfarande sångröst, närvaro och utstrålning i behåll. De övriga medlemmarna gjorde inte mycket väsen av sig, men ”Sha-Boom” gjorde ett bra jobb med att få i gång den partysugna festivalpublikens nostalgitörst. Störst jubel och allsång blev det på megahitten R.O.C.K.

Lokala hjältarna skånska kultbandet ”Smens Baglomma” avlöste och de visade sig vara mäkta populära här i Knislinge och det blev full fest i publiken. Partybandet ”2 Blyga Läppar” fortsatte att spela i samma tema. Det var glatt och det funkar utmärkt när publiken är sådär lite salongsberusad och partysugen. ”2 Blyga Läppar” spelar helt enkelt på så fundamental dagisnivå att detta genast blir skitbra. Dessutom med fyndiga texter, som är så löjliga att det funkar, när man är på ett visst partyhumör.

Kvällens huvudband var inga mindre än tyska powermetalhjältarna ”Helloween”. Det blev trallvänligt, dubbeltramp och de bjöd på allsångsvänliga refränger i traditionell Helloween-anda. Helloween har en lång karriär och katalog av storsäljande plattor bakom sig. Bandet är extremt proffsigt och ger ett rutinerat intryck. Publiken hade strömmat till och det var tjockt med folk framme vid scenen. Helloween var ett av banden som faktiskt skapade hela Powermetal-genren. De presenterar en hel del riktigt bra fläskiga upptempolåtar och det riktigt bra ljud på festivalen. Helloween kör en genomtänkt och genomarbetad show och de är riktigt bra i kväll och avslutar med storsäljande hitsen ”Future World” och ”I want out”

Tyvärr blev ”Helloweens” utdragna trumsolo alldeles för långtråkigt trist och de flesta i publiken suckade uppgivet. Kan vi inte komma överens om att trumsolo, endast får utföras av ett fåtal väl utvalda trummis-hjältar och endast om de utför det med klass, stil och underhållning? De borde utföra ett slags körtillstånd för trummisar anser jag.

”Amaranthe” avlöste på den andra scenen och köttade på med sin tekniska och moderna metal och det gick också hem här i Knislinge. Sista bandet ut i afton var inga mindre än Norrlands stoltheter ”Raubtier”. Jag är definitivt ingen större fan av deras enkelspåriga skogshuggarmetal. Tycker det låter alldeles för skränigt och stereotypt. Men de verkade ändå ha en del fans här i kväll och de fick avsluta fredagens festligheter på Helgeåfestivalen.

BILDER FREDAGEN

Lördag 6 Aug.

Vi möts av det sorgliga beskedet att ”The Dead Daisies” tyvärr fått ställa in och det blev lite sortin på festivalstämningen. Fick sedermera information att ”The Dead Daisies” förhandlat om en tidigare speltid, eftersom de ville hinna med ett flyg till nästa spelställe. Det gick tyvärr inte av tekniska skäl att lösa, vilket medfödde att ”The Dead Daisies” valde att ställa in.

Har den största respekten för de respektive medlemmarna i bandet och är stor fan av deras respektive långa karriärer som arbetshästar i hårdrockens olika konstellationer. Men detta drag var synnerligen respektlöst gentemot deras biljettköpande och tillresta fans. De skulle dessutom hålla ett s.k. ”Meet and Greet” för fans som hade vunnit en tävling. Men de har faktiskt släppt årets hittills bästa platta nämligen ”Make Some Noice", som osar traditionell blues rock’n’roll med starka refränger, melodier, hookar i samma skola som ”Foreginer”, ”Bad Company” och ”The Faces”.

Stämningen av besvikenhet rådde faktiskt melodiska ”Eclipse” bot på och genast var humöret på topp igen. ”Eclipse” var tända idag och körde på med sina fläskigt driviga och melodiösa låtar. Låtmaterialet var starkt och de tände publiken med allsång och händerna i luften. Det var ett gött driv och teatraliskt spel av trummisen Philip Crusner som spelat väldigt kontrollerat. Det enda problemet jag har med bandet, är att det bitvis låter väldigt skolat och ospontant. Därmed försvinner visst intresse från min sida. De visar ändå att de är ett liveband av hög rang och de lät fantastiskt rutinerade.

Ljudet här på Helgeå är riktigt bra idag också. Tycker att produktionen på Helgeåfestivalen har överlag visat på stor proffsighet när det kommer till ljudkvalité. Efter lite populära ”Gyllene Tider” och ”Freestyle” hits av duon ”Syd/ Ekman” var det dags för nostalgi av gamla 80- tals synthpophjältarna i tyska ”Alphaville”. ”Alphaville” visade något otippat att de än i dag är ett otroligt slipat och kompetent synthpopband. Jag var ingen fan av bandet när det begav sig. Men ”Alphaville” var riktigt bra och de har en del riktigt bra låtar. Sångaren ”Marian Gold” har rösten i behåll och sjöng ruskigt bra. Störst jubel blev det på hitsen ”Big in Japan”, ”Forever Young” och ”Sounds like a Melody”. Jag fick riktig gåshud på det makalöst episka orgelsolot på ”Big in Japan” och det solot ville inte lämna huvudet på hela kvällen.

Nya ”Treat”-plattan ”Ghost of Graceland” har svårt för att fastna och är väl inte direkt den bästa i deras annars makalösa diskografi. På bas har de nytillskottet nämligen ingen mindre än svenska monsterbasissten Pontus Ekberg (Poodles, King Diamond). Tillsammans med trummisen Jamie Borger ( Talisman) måste detta vara en av Sveriges absolut stabilaste rytmsektioner.

”Treat” går ut på scenen på Helgeå och det är sen lördagskväll. De visar med stor proffsighet och grym rutin var skåpet skulle stå. Den ständigt leende sångaren Robban Ernlund är ett enda engergiknippe och han ger ett charmigt intryck. Publiken älskade ”Treat” och ”Treat” älskade den hyllande publiken. Jag gillar ”Treat” för de har så trallvänliga låtar och för att de spelar så fantastiskt bra tillsammans. De radar upp ett pärlband av hits som t.ex. “Conspiracy”, “Skies of Mongolia”,”World of promises” och “Get you on the run”. Det är drivigt tungt men ändå melodiöst och vissa låtar är så bra att man nästan blir knäpp. Full pott till ett av Sveriges numera bästa liveband ”Treat” i kväll.

Sen blir den äntligen dags för kvällens huvudakt nämligen ”W.A.S.P” eller ”vi ar satans pipel” som den kära Sivert Öholm en gång i världen utryckte sig. Detta var en tid när sångaren Blackie Lawless hade en motorsågsklinga i skrevet, kastade rått kött på publiken och skanderade ”Fuck like a beast”. Givetvis blev ”W.A.S.P” ungdomarnas stora favoriter och Hem och Skolas föräldraförening drev moralpaniken in i absurdum och ville totalförbjuda bandet. Givetvis blev inte den generationens hårdrockare inga motorsågsmördare och djävulsdyrkare för det.

Nu är det 30 år sedan och ”W.A.S.P” står på Helgeåfestivalen stora scen och det är primetime på lördagskvällen. Bandets 2 senaste plattor ”Babylon” och ”Golgatha” tycker jag är riktigt bra.
Första låten ”On your knees” slår oss som en käftsmäll i ansiktet av tyngd och energi och ”W.A.S.P” dominerar genast festivalen med sin oerhörda proffsighet och de fläskiga låtarna. Det är så gott driv i ”The Electric Cirkus”, The Who`s ”The real me” och ”Love Machine” att jag får ståpäls och bara gapar av hängivenhet. Men det är också en helguten rockshow av ultrakompetenta musiker i bandet. Det är genomtänkt, skräddarsytt och utstuderat in i minsta detalj. Bandet ger ett otroligt rutinerat intryck och rekvisitan är snygg och proffsig.

Tyvärr blir gitarrsolopartiet av Doug Blair i alldeles för utdraget och långtråkigt trots att han spelar grymt bra och har enorm karisma och närvaro på scenen. Bandledaren och originalmedlemmen Blackie Lawless ger ett slipat intryck och har rösten och närvaron i behåll.

Humble Pies ”I dont need no doctor” gör de så sjukt bra att jag får ståpäls igen. Till extranummer blir det de tre essen ”Murders in the new mongue”, ”Wild Child” och allsångsfavoriten ”I wanna be somebody” Tycker att ”W.A.S.P” lyckas skapa en dynamisk fullblodshow och publiken jublar och sjunger med i låtarna. Jag blir helt känslomässigt slutkörd av ”W.A.S.P” i kväll och det var festivalens absolut bästa band.

Helgeå-favoriterna i ”Warner Drive” fick bli sista bandet ut i afton och de gjorde ett bra jobb med att hålla liv i den lite slutkörda publiken. Sammanfattningsvis var det ännu en underbart välarrangerad Helgeå-Festival med en hel del grymma liveakter.

BILDER LÖRDAGEN

SKRIBENT: Thorbjörn Skogh (thorbjorn.skogh@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Anna Skogh (anna.skogh@rockbladet.se)
BÄSTA SVENSKA BAND: ”Treat”
BÄSTA INTERNATIONALLE BAND: ”W.A.S.P”
BÄSTA MINNET1: Alla frivilliga som ställer upp att ordna en underbart välorganiserad festival som gör att man som festivalbesökare vill återvända till Helgeåfestivalen.
BÄSTA MINNET2: Det överlag fantastiska ljudet på festivalen som är starkt med bra tryck.
SÄMSTA MINNET1: ”The Dead Daisies” som ställde in sin spelning.
SÄMSTA MINNET2: Den skånska ogemytliga drängfyllan som gör sig gällande framåt kvällskvisten.
BETYG PÅ FESTIVALEN I SIN HELHET:
RB-Betyg-8_10


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar