Rockbladet tar pulsen på Refuel innan de kryper in i studion

Refuel är ett återkommande inslag på Skogsröjet och har uppträtt på festivalen i ungefär åtta år i rad. I år inledde de festivalen med ett bejublat uppträdande på förfesten! Men innan festligheterna drog igång bad vår reporter Gabi deras manager Stefan Eriksson om en intervju efter att ha hört bandets sångare Jonas Nilsson och gitarristen Dennis Skoog repa inför kvällens spelning.

Refuel berättar att deras första album producerades av Tomas Skogsberg, men att bandet själva skötte allt runt omkring som marknadsföring och releasen. Samma sak gäller även för det nya materialet som kommer produceras av Martin Sandvik, basist i Hardcore Superstars.

–  Många band väljer att producera sina egna skivor idag eftersom det underlättar när man letar efter ett skivbolag, berättar basisten Tommie Winther.

Han fortsätter berätta att för ett litet band kan det ibland vara svårt att synas i mängden, trots att musiktjänster som Spotify har gjort musiken mer tillgänglig än tiden då man var tvungen att köpa en skiva. Ungefär samtidigt som deras första album Hopeless släpptes bestämde sig dåvarande trummisen för att hoppa av, men i samband med att Albin Bennich gick med i bandet fick de motivationen tillbaka. Eftersom han har spelat i band som Man.Machine.Industry var han ett välkommet tillskott när bandets första trummis kort efter albumet släppts hoppade av bandet.

– Det är dags att göra ett nytt försök, nu har vi ju en platta i ryggen och det är en bra rutin att ha nu när vi ska tillbaka in i studion med både nytt material och trummis, berättar Tommie.

Han fortsätter berätta att trots det vanligtvis är sångaren som är huvudförfattaren när det kommer till låtskrivandet så har bandet inte någon huvudförfattare. Bandet skriver för det mesta tillsammans och börjar alltid med melodin som är lika viktig som texten, iallafall för Tommie själv.

– Melodin och texten är beroende av varandra, även om jag personligen tycker melodin är viktig så är texten precis lika betydelsefull. 

Bandet berättar att låtarna måste ha ”groovet” och att mycket ansvar ligger på trummorna. För om Albin inte gör ett bra jobb så är det mycket i låten som faller. Att musiken i sig är viktigt för medlemmarna går inte att ta miste på, enligt Tommie så håller man antingen på med musik eller så gör man det inte, för honom finns inget mellanting.

– Allt annat är något extra som man får anpassa efter musiken, vi har alla jobb vid sidan om, men det är musik som vi alla vill jobba med på heltid. Men det är få band förunnat att kunna leva på musik.

Jonas beskriver det som att man måste vara beredd på att ge precis allt man har och lite till, samtidigt som man inte kan förvänta sig att få något tillbaka. Att vara som en öppen bok är något man vinner mycket på och att våga stå för det man gör är viktigt för alla i Refuel.

Inspirationen till texterna kommer mycket ifrån deras egna liv, Jonas berättar att när de var yngre så försökte de skriva lite fränare som han uttrycker det. Men att det är lättare att skriva om något som ligger en nära.

– Man behöver inte skriva om precis allt, det räcker med att budskapet är rätt, tycker Dennis.

Att stå på scen beskriver bandet som att alla känslor kommer på en och samma gång, rädslan att spela fel finns hos alla och blandas med adrenalinet som slår till precis innan de stiger på scenen. Men trots det så försöker medlemmarna att fokusera på själva giget och njuta av upplevelsen och vara där och då. Tommie berättar att hans fokus ligger på publiken på första raden och det är också på dem han tar ut sin aggression.

– Jag kan inte spela utan den, så fort jag kliver på scenen så kommer adrenalinet och aggressionen, det är som när jag spelade idrott. Jag gick alltid ut på planen med fokus på att vinna, det spelade ingen roll hur jag gjorde, jag skulle vinna och det är så ett gig är för mig.

Resten av bandet skrattar när jag frågar hur han är om ett gig har gått mindre bra och får en inbjudan av Tommie att komma in i loungen efter kvällens gig för att se om det var bra eller dåligt. Omslaget på det första albumet kan tolkas som mörkt, då det föreställer en snara och en stol nedanför med texten Hopeless skrivet på väggen. Men i själva verket speglar det motgångarna bandet har mött, trots att de inte vill låta bittra så är branschen extremt tuff att slå igenom i.  Nu har bandet ungefär 3 dagar på sig att göra inspelningen, en stor skillnad mot förra gången då de spenderade totalt 20 dagar i studion. Men då är inte arbetet med producenten och mixande av albumet inräknat. Tommie som även är en av de 12 arrangörerna som står bakom Skogsröjet och till vardags arbetar som roddare åt Hardcore Superstars har sett båda sidorna av livet som musiker. När bandet har fått sitt stora genombrott kommer det enligt honom att ligga på Refuel själva hur långt de ska komma.

– Det kommer ju med all säkerhet att bli mer påtagligt att det inte bara är vi själva som har krav på oss, utan att även folk runt omkring kommer att ha det.

Refuel är ett band som inte vill nischa sig utan hellre skapar musik som alla kan få ut något av. Om ett år när nya materialet är släppt och kanske även ett nytt album, hoppas bandet på att de inom kort arbetar med musik på heltid.

– Jag har blivit så gammal att bara få hålla på med musik i någon slags form räcker för mig. Så får jag rodda Addes trummor när han blir känd så räcker det.

Stämningen färgas av det gemensamma skrattet som är ett återkommande inslag under intervjun när Tommie tar till orda. Att han är lite av bandets pajas finns det ingen tvekan om, men även klassens clown bär ibland på ett mörker. När jag ställer frågan om vilken låt som bandmedlemmarna kan känna störst personlig koppling till är variationen bland svaren stor. Albin berättar att han bryr sig mest om trummorna, så hans val är baserat på låtens attityd vilket resulterar i att han väljer Rockin´ Man. Jonas val går lite i samma tema och valet faller på Why so Serious eftersom den enligt honom har den hårdaste hooken. Detta samtidigt som den kan kännas som en partylåt, men också har ett mörker i sig. Dennis däremot väljer min personliga favorit, balladen Hopeless Generation. Tommies svar blir däremot Darkest Hour.

– Texten är skriven så att den beskriver exakt hur det var under en jobbig period i mitt liv.

 

 

 

 

 
Skribent/Fotograf: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
 
BANDFAKTA- REFUEL

Jonas Nilsson – Vocals
​Tommie Winther – Bass
Albin Bennich – Drums
Dennis Skoog – Guitarr

DISCOGRAPHY

Hopeless – 2015

FACEBOOK SPOTIFY YOUTUBE

 

Editors Note:

Den 30e september påbörjar Refuel sitt nya äventyr och rockbladets utsända i form av Gabi Mattsson (reporter) och Jimmie Sonelius (fotograf) kunde inte känna sig mer ärade att få vara med på en del av resan. Följ med genom vår instagram och facebook som kommer att uppdateras regelbundet med material från inspelningen mellan den 30e september och 2e oktober. Vi på rockbladet önskar medlemmarna i Refuel all lycka till och ser framemot att ta del av det nya materialet!

 

 

 

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar