INTERVJU: Mer av allt på den maxade nya Amaranthe-plattan

Amaranthe är tillbaka med en fantastiskt catchy ny platta, “Maxmalism”. Efter att ha tjuvlyssnat på ett förhandsex av plattan satte sig Rockbladets Stefan Nilsson ned i Tokyo med Jake E och Elize Ryd från Amaranthe för ett samtal om musikstilar, singelval, sidoprojekt, inhoppare och evighetsturnérande.

  Kort efter att de släppte sin debutplatta 2011, kom Amaranthe på sitt första Japanbesök och japanerna har lojalt varit med på resan sedan dess. Denna gång – bandets sjätte besök på fem år – turnérar Amaranthe som förband till tyska power metal-veteranerna Helloween.

IMG_3168

  På nya plattan “Maximalism” känner man definitivt igen Amaranthes sound men musikstilarna stretar åt alla möjliga håll. Bandet tänjer ganska rejält på gränserna kring metal, rock och pop. “Till max åt det hållet men också till max åt det hållet, därav det här med ‘Maximalism’"förklarar Elize Ryd när vi ses backstage några timmar innan Amaranthe ska upp på scen som förband till Helloween i Roppongi i centrala Tokyo. “Om man bara följer samma mönster…visst det är ju väldigt lätt att skriva så som vi har gjort. Den svåra utmaningen var ju att hitta hur det skulle bli om man ‘maximerade’ åt det hållet och åt det hållet. Det är jättekul nu om man har utökat svängrummet. Inför framtiden blir det ju ännu mer spännande med nästa platta” säger Elize som redan blickar framåt.

  När man lyssnar på plattan – som är riktigt bra – känns det som om bandet medvetet har valt att tänja på musikstilarna. Stämmer det? “Det var väldigt medvetet” slår Elize fast. ”Vi ville känna själva hur det skulle vara att maximera de olika elementen och göra dem väldigt tydliga för en gångs skull. Så att folk som har frågat sig: ‘Jaha, vad är det här nu då? Är det pop eller är det rock eller är det metal?’ Jo, men lyssna här, tar vi bort lite av syntharna, tar bort lite growl, då hör ni själva vad det blir, eller hur? Likadant då man hör en låt som ‘Fury’ som bara är med growl. Han growlar också i refrängen tillsammans med oss. Alla tre sjunger samtidigt vilket aldrig har hänt förut. Det är som att man har en tårta men så har man förtydligat de olika tårtbitarna helt enkelt på det här albumet. Som fjärde platta så kändes det som att det var på tiden att göra en sån grej. Sen betyder inte det att vi har valt riktning. Det kan folk bara lägga ned direkt, kan jag tycka. Nästa platta kanske blir ännu mer power metal, mycket snabbare. Jag är ju väldigt inspirerad av Babymetal för tillfället. Så det känns ju att det skulle kunna bli någonting sånt. Så folk ska inte döma alldeles för fort, det tycker jag inte. Och, de som gillar den, det är också skitkul. Jag gillar ju den också så klart. Som sagt, det är mer tydligt och det är ju det som var tanken.

   Första singelsläppet från plattan, “That Song”, har omedlebart skapat rubriker och en massa åsikter. Det är en väldigt modern poprockdänga med handklapp, fotstamp och en del R&B-känslor. De flesta låtarna på den nya plattan är mer i linje med vad man kan förvänta sig av Amaranthe, även om det finns en del nya grejer bland musiken denna gång. Men att släppa “That Song” som första singel var inte ett medvetet val av bandet. “Det är faktiskt helt och hållet skivbolaget som har valt vilken singel som ska vara först” förklarar Jake E. “Vi blev väldigt förvånade när de pekade ut den. Alla olika länder valde den” säger Elize. “Jag personligen hade velat släppa ‘Fury’ först, den hårdaste låten,” säger Jake medan Elize påpekar: “Då hade man också kunnat skrämma iväg väldigt mycket av dem som gillar till exempel ‘True’ och sådana där typer av låtar. Men det förstår väl alla att om man släpper ett album med tolv låtar att det finns variation.”

Amaranthe-Releaseparty-HC-161007

   Snacket kring “That Song” har gjort att Amaranthe har fått en hel del uppmärksamhet inför albumsläppet. “Jag hade inte tänkt att det skulle bli så här extremt men det går ju kanske inte att undgå att vi kommer att släppa ett nytt album i alla fall. Det har ju tydligen nått ut till de flesta” konstaterar Elize om fördelarna med att överraska med första singeln.

Alla tre sångarna i Amaranthe – förutom Jake E och Elize Ryd även growlsångaren Henrik Englund Wilhelmsson – tycks ha tagit steg framåt och utvecklat vad de gör med sina röster på nya plattan. “Ny mick” skojar Jake. “Nej, jag vet inte, jag har nog sjungit som jag brukar göra.” Elize fortsätter: “Personligen tycker jag om väldigt mycket olika sorters musik och sångstilar och jag känner att det har varit väldigt mycket enformigt på de tidigare albumen. Det har låtit likadant. Så då ville jag skriva sångmelodier där rösten får leka lite mer i andra register och andra känslor. Det var nånting som jag själv har saknat att få göra, speciellt när man spelar så mycket live. Det är framför allt då jag tänker på det. Jag har börjat att variera mig väldigt mycket live. På de gamla låtarna så lägger jag till en massa krusiduller. Det skulle vara så jäkla gott att kanske få in fler sådana låtar i showen där man får vara mer fri och organisk och inte följa en backtrack som ska gå helt perfekt och rakt. Sånggrejerna är inte dubbade, ingenting, inte alls. Det är verkligen väldigt organiskt. Det är också nånting som jag som sångerska tycker är kul att kan man få det att låta exakt som live fast på plattan, då skulle det vara en skön grej. Det var det som var målet med att det kanske låter lite annorlunda. Det är inte så proddat eller vad man ska kalla det.”

   Videon till “That Song” fortsätter en nu femårig tradition av att göra intressanta videofilmer till bandets låtar. En Amaranthe-video är alltid något att se fram emot. De bjuder på sig själva i sina musikvideor som är som mini-Hollywoodfilmer, ofta med mycket action. Sedan den allra första videon 2011, “Hunger”, har bandet samarbetat med filmaren och regissören Patric Ullaeus. Jake är den bandmedlem som tagit initiativet här och jobbat mycket med idéerna kring detta. “Det är roligt när man börjar diskutera hur man ska kunna toppa gamla videos” säger Elize. “Självklart är det låten som bestämmer. Sen får man bestämma: vill man följa storyn och förtydliga vad låten handlar om eller vill man göra någonting mer fusion, action-aktigt. Någon gång så har man bestämt temat först innan man bestämmer låt.” Jake fortsätter: “Jag tar ju väldigt stor pride i att göra musikvideos. Jag brukar vara den som jobbar med locations, kommer fram med de övergripande idéerna. Då kanske Elize kommer med en idé, som i ‘Drop Dead’, att vi ska ha en dansbit på fightingbiten. Eller som nu i ‘That Song’ så är det också en sån bit. Sen ger vi Patric ‘Här har vi våra idépunkter’, sen är det upp till Patric att limma ihop dem på ett bra sätt. Det är ju det som är hans starka sida, att klippa ihop det så att det blir en bra video av det.” Elize lägger till: “Man kan säga vad som helst till Patric Ullaeus och sen så får han det att ske.”

07102016-Amaranthe-HRC-JS-DSC_5420

   Med en fjärde platta nu klar så börjar det kanske bli lite svårt att bestämma vad man ska klämma in i setlistorna, eller? “Vi har varit ganska lata faktiskt. Eftersom vi har spelat så mycket och inte haft tid att repa ihop oss så har vi fortfarande fyra-fem låtar från både ‘The Nexus’ och ‘Massive Addictive’ som vi aldrig har spelat live” förklarar Jake. “Det senaste ett och ett halvt året har vi mer eller mindre gått på samma setlista med några få utbytta låtar beroende på hur lång setlistan har varit. Vi skulle nog egentligen kunna switcha alla låtar vi spelar nu förutom våra hitsinglar. Byta ut setlistan totalt egentligen.” Elize fortsätter: “Det blir ju svårt så klart när man har en specifik speltid att bestämma vilka låtar som ska försvinna. Det är ju jättejobbigt.” Jake fyller i “På ett sånt här gig när man är förband blir det ‘hits for kids’ liksom. Då spelar man de självklara valen.”

   “Ja, de mest populara låtarna. Det är ganska lätt att följa nuförtiden, på Spotify till exempel, och se hur många spelningar varje låt har” förklarar Elize. “Där är det ganska roligt på Spotify, för på tio-i-topp så är det fyra låtar som vi aldrig har spelat live, som ‘Skyline’ och ‘Stardust’. Det är ganska intressant faktiskt” konstaterar Jake. Elize fortsätter: “Men det ska bli kul i fortsättningen. Då kanske man kan välja bara singellåtarna och sen kan man göra en del i showen där vi tar in de här lite ovanligare låtarna som folk kanske inte förväntar sig.” Jake lägger till “Det som är intressant i dagens digitala värld är ju att nu kan man ta fram, i de länderna där Spotify är stort till exempel, så kan du ju ta fram att…bara för att ‘The Nexus’ är jättepopular i Sverige så behöver ju inte den vara populär när du spelar i Österrike. Du kan ju faktiskt rent hypotetiskt gå in och göra en setlista där du ser att i Belgien så är den mest spelade låten den här och då är det ju självklart egentligen att den ska in. Sådant hade du aldrig kunnat veta, ja, för 15 år sedan skulle du aldrig kunnat se några sådana saker. Då såg du fortfarande bara skivförsäljningen och så fick du gissa vilka låtar som du tror att folk vill höra.”

   Amaranthes nonstop-turnérande har inneburit att man ofta har fått plocka in inhoppare på olika platser i bandet för en del gig och turnéer. Under Japan-spelningarna till exempel, har de med sig inhopparen Henric Liljesand från The Unguided på bas. Några dagar senare när de spelar i Ryssland är ordinariebasisten Johan Andreassen tillbaka men då är istället Jake E tillfälligt ersatt av Chris Adam Hedman Sörbye från Smash Into Pieces. Till skillnad från många andra band, så verkar Amaranthes fans vara okej med att det tillfälligt stuvas om bland medlemmarna på scen. “När vi startade bandet så sa vi att vad som än händer, så får bandet i sig aldrig stå still. Det är det viktigaste att maskinen måste fortfarande rulla. Jag tror att eftersom vi tog det valet redan tidigt, det gick ju inte mer än ett år innan vi hade våra första ersättare, så tror jag att det blir accepterat på ett annat sätt, att man visar att vi gör så här” säger Jake.

IMG_3142

   Både Jake och Elize och flera av de andra medlemmarna har andra projekt vid sidan av Amaranthe. Jake skrev nyligen på ett managementkontrakt med European Concerts. “Ja, jag ska göra en massa film och grejer framöver och jag kände att jag kan inte hålla i allting själv. Och Elize har ju samma sak. Det handlar väldigt mycket om att, som i vårt fall, när man är ledig så måste man göra något annat. Man har ju inte råd att sitta still. Det är ju inte 1986 längre liksom. Sen vill man bredda sig, göra en massa olika saker. Jag var nere och producerade en platta med ett nytt band som heter Ember Falls nu precis. Det var första gången jag var producent och det var väldigt, väldigt roligt. Sen får man erbjudanden om att skriva låtar med andra. Elize har gjort mycket sånt.” Elize fyller i “Ja, väldigt mycket låtskrivarsessions, vilket är svinkul. Då finns det verkligen no limits när det inte är till ens egen platta. Vi är jäkla arbetsnarkomaner, tror jag, allihop. Jag får panik när vi har ledigt från bandet. Jag vill inte vara ledig. Då ser jag till att jag får göra saker. Och, visst, bestämmer bandet sig för att ha typ one year off, då gör jag en soloplatta direkt. No fucking question about it alltså. Haha!!”

   Efter besöken i Japan och Ryssland ska nu plattan släppas och sedan rullar evighetsturnén vidare. Festivaler som 70000 Tons of Metal och ProgPower finns inbokade och mycket mer. “Det är väl full rulle tror jag” säger Jake. “Europaturnén börjar och det är något Norge-gig innan där. Sen så spinner det väl på som vanligt. Det blir en USA-turné efter Europaturnén, sen så är det ju festivalsäsong. Sen blir det väl säkert en Europaturné till, fullt upp av Japan och sen är det väl en USA-turné igen på hösten. Det kommer att bli Australien också.” Elize lägger till: “Förhoppningsvis också Sydamerika. De har väntat på oss.” En maxad framtid för Amaranthe med andra ord.

BILDSERIE RELEASEPARTY Hardrock Café / Stockholm (2016-10-07)


 

TEXT: Stefan Nilsson (stefan.nilsson@rockbladet.se)
FOTO (Intervju): Stefan Nilsson (stefan.nilsson@rockbladet.se)
FOTO (Relaseparty Hardrock Café / Stockholm): Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se) & Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
INTERVJU: Jake E och Elize Ryd, Amaranthe
PLATS: Tokyo, Japan
AKTUELLA MED: Nya plattan “Maximalism” och evighetsturné.
Missa inte Amaranthes skivsignering pa Bengans i Stockholm den 20:e oktober

BANDFAKTA – AMARANTHE

MEDLEMMAR
Jake E – sång
Elize Ryd – sång
Henrik Englund Wilhelmsson – sång
Olof Mörck – gitarr
Johan Andreassen – bas
Morten Løwe Sørensen – trummor

DISKOGRAFI
Amaranthe (2011)
The Nexus (2013)
Massive Addictive (2014)
Maximalism (2016)

| HEMSIDA | FACEBOOK | SPOTIFY |

amaranthe-that-song-cover

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar