Maskinisten på Rock the Boat 26/1

Maskinisten inleder kvällen på Rock the Boat ombord på Silja Galaxy, med djupa och stenhårda texter och kraftfulla melodier skapas en ordentligt minnesfull spelning.

Det är första gången som jag ser Maskinisten live men det var en artist som gick rätt in i hjärtat. Han har två starka plattor bakom sig och en artist som absolut har haft mycket att slåss med på olika plan. Med en bakgrund från hip hop kollektivet Kartellen är han ingen duvunge musikaliskt sett även om han nu har gått över till rocken.

Maskinisten är först ut på scen på kryssningen, från början är det inte jättemycket folk men det fylls snabbt på och en del tishor med Maskinistens logga syns i publikhavet. Han bjuder verkligen på sig själv och styrkan är hans texter. Han har duktiga musiker med sig som verkligen förstärker dramaturgin i hans musik. Maskinisten är en artist som vågar skriva om tunga ämnen, ämnen som är rätt tabulagda i dagens samhälle. Det är befriande att någon vågar ta tag i de här ämnena och på så sätt blir han en banbrytande artist som behövs. Vi behöver våga prata om döden och psykisk ohälsa som är delvis ett tema i hans texter.

Han bjuder på sina stora låtar genom hela setet, men jag blir extra berörd när låtar som Syster, bror, moder jord spelas. Den är mörk men samtidigt så oerhört vackert skriven. En trogen vän berör så tårarna rinner, alla kan vi nog känna igen oss i den tomhet som blir när en riktigt nära vän har dött, hur själen faktiskt dör lite och ibland faktiskt splittrar vänskapsband och familjeband på grund av sorgen

Litium är en låt som också är oerhört stark, om hur trött man kan vara på att behöva medicin och det är inte bara i fallet av psykisk ohälsa, alla som på något sätt behöver medicin på grund av någon sjukdom kommer alltid in i det där tänket: jävla tabletter jag är så förbannat trött på er! Hur blasé och trött man kan vara av att besöka sjukvården, men är beroende av dom. Textraden Litium, valium, ritalin ni gör mig fri är en rad som sjungs med nerv och när man vet om att han själv varit i träsket av psykofarmaka får man en helt annan förståelse för den nerven, det är både desperation, ilska och sorg.

Robotar är en publiktändarlåt, där märkte man tydligt att publiken gick igång lite extra och han har en poäng i texten om att vi alla mellan varven rättar in oss i spåren som en skock får.

Jerry Solfeldt som Maskinisten heter har en stark nerv i sin röst, det är inga inövade poser utan man märker hur han själv blir påverkad av texterna och musiken och rör sig efter den. Han är duktig på att tända publiken. Visst kan man i vissa rörelser märka att han har en bakgrund från hip hopen, men det är inget som stör, han är sig själv till 100 % och då blir det äkta och genuint.

Jag kan bara säga att har ni inte sett han live, missa inte chansen när möjligheten dyker upp för det här är starkt, det är beröring i själ och hjärta. En akt man absolut inte vill missa!

Maskinisten får 10/10! Det var så oerhört starkt i framträdandet, det berörde i hela känsloregistret och det var äkta och genuint!

BETYGRB-Betyg-10_10
SKRIBENT: Christina Wernersson (christina.wernersson@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (Jimmie.Sonelius@rockbladet.se)
KONSERT: Maskinisten
ARENA: Rock The Boat / Silja Galaxy
DATUM: 2017-01-26


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar