Rockbladet behind the scenes – Lär känna fotografen Jimmie Sonelius

Som ansvarig för fotograferna och redaktör är Jimmie Sonelius en av rockbladets veteraner. Hans intresse för foto började på gymnasiet och får han välja, fotar han helst metal.

Annons
Annons
Annons

Hur började din resa inom konsten som fotografi utgör?

Det började under gymnasiet, men då på ett helt annat sätt, min första kamera var en Konica Minolta Dimage z10. Utöver det har jag studerat fotolinjen samt högre fotografisk utbildning på Kulturama i Stockholm. När det gäller rockbladet så började mitt arbete på Väsby Rock år 2013, men jag blev officiellt anställd i november 2013 och sedan dess har jag varit en av dom fasta fotograferna.

Vilka element måste ett fotografi innehålla, för att enligt dig vara bra nog?

För mig personligen är det en definitionsfråga, men blandningen av känsla, komposition och timing är bra inslag. En bild kan nämligen vara tekniskt perfekt, men helt sakna känsla, sedan kan det vara tvärtom också, att den bild som är bra på alla tekniska punkter är jättefin, men tråkig. Bilder med mycket känsla är mer intressanta, vissa fotografier har precis som musik, det där som får en att känna något extra för dem. När jag fotograferar konserter så är det viktigt att känna pulsen, att läsaren kan leva sig in i musiken och spelningen genom live bilderna. Om personen i fråga har vart där så, så vill jag att dom ska känna igen sig och uppleva samma sinnesstämning igen. Är det däremot en intervju, så hoppas jag förmedla känsla av att komma nära artisten eller bandet.

Om du skulle välja ut en av dina bästa bilder, vilken skulle det bli då?

Något som avgör är vad för slags bild det är, men när det kommer till spelningar så är det en bild på The Word Alive. Dom spelade på Klubben/Fryshuset år 2013. Mitt bästa minne däremot är när Ralf Gyllenhammar, sångaren i Mustasch drog upp mig på Tyrols scen och bad mig fota hans vänner. Med det menade han publiken och Ralf är inte någon man säger nej till, men det var en rolig upplevelse.

Efter att ha arbetat med dig i snart över ett år så har jag märkt att metal är din favoritgenre att fota. Varför just metal av alla genrer som finns, vad finns där som inte någon annan har?

Rent generellt så föredrar jag alla spelningar och konserter där det händer saker på scenen, vare sig det är pyro eller artisterna som gör något. Men metal är rent allmänt det roligaste att fota, mycket beror på deras framförande och utstyrslar.

Vem eller vilka skulle du vilja föreviga, om möjligheten att gå tillbaka i tiden och fotografera en spelning som ägde rum för flera år sedan?

Det är något som rent generellt är svårt att svara på, men måste jag svara något så väljer jag Queen när Freddie Mercury fortfarande levde. Lyssnar du på musiken när du fotograferar eller går du helt in i arbetet? Till viss del lyssnar jag, då främst på rytmerna men jag skulle ofta ha svårt att säga vilka låtar som spelats.

Musiker har ju sina idoler, har du några när det gäller fotografier?

Många, Anton Corbijn, Johan Bergmark, Knut Koivisto, Bruce Gilden och många fler. Det är inte bara fotografer som fotograferar konserter utan även andra områden också. Inspiration går att hitta lite överallt.

Ibland finns det fotografer som mer än gärna ändrar färger och liknande, så att bilderna nästa förstörs. Hur gör du för att undvika att hamna i den fällan?

Jag lägger ner så lite tid som möjligt på bilder efter en spelning, Mina bilder framkallas i Lightroom och jag gör ingen form av retuschering. Bilder som inte är tillräckligt bra eller som förnedrar band och musiker är något som aldrig kommer läggas upp under mitt namn. Alla har sina sätt att fotografera på, men ibland önskar jag att fler gick djupare in på ämnet och lärde sig mer om vad foto och komposition innebär. Också hur kameran fungerar, något som många tyvärr har dålig koll på tyvärr.

Vad innebär ditt arbete som redaktör på rockbladet? Förutom att ansvara för och publicera mina texter vill säga.

Förutom det så är det jag och några fler som ansvarar för publiceringen av texterna, även om det oftast är jag som gör det. Sedan ingår det även att ansöka om ackreditering för foto och presspass för olika spelningar, det är bara vi som är redaktörer som får ansöka, är man fotograf eller skribent så måste en förfrågan skickas till någon i antingen ledningsgruppen eller redaktörerna.

Rockbladet kommer på tredje plats när det gäller nättidningar inom rockgenren i Sverige, vad vill du utveckla så att vi kan bli ännu bättre?

Vad vi som arbetar på tidningen behöver göra, är att öka kvaliteten och kvantiteten, anställa fler som vill arbeta för att driva rockbladet framåt och som är villiga att täcka även små band, inte bara de stora artisterna. Det i sin tur skulle innebära att vi kan täcka mer av rockscenen, både utanför men också i Sverige.

Och till sist, vilket av alla dina fotografier representerar din karriär på rockbladet.se fram tills idag?

Återigen ett svårt val, Det finns många, men en bild som alltid dyker upp i tankarna, det är från The Word Alive spelningen för tre år sedan. Just det fotografiet vann nomineringen till Årets Live Bild när Gaffa delade ut sitt årliga fotopris.

SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar