Hayseed Dixie: “Ingen behöver en revolver”

 Kultbandet Hayseed Dixie är i skrivande stund ute på en mindre turné i Sverige. När bandet besökte Stockholm tog sig Rockbladet.se ett snack med bandet och pratade både om bandets musik, USA:s vapenlagar och deras relation till Sverige.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons

Hayseed Dixie har under 17 års tid erövrat världen med den säregna musikgenren Bluegrass, en subgenre till country. Vissa har även kallat Hayseed Dixie för skaparna till "Rockgrass", i och med att bandet var först med att göra just Bluegrass-versioner av kända rock och metal-låtar. Led Zeppelins "Black Dog", ACDC:s "Highway To Hell", Europes "The Final Countdown" och Motörheads "Ace Of Spades" är bara några exempel på låtar som Hayseed Dixie tolkat. Den sistnämnda covern gillades till och med av Lemmy själv. 

Jag möter Hayseed Dixie i det gamla DN-huset i Stockholm. Bandmedlemmarna sitter i restaurangen och det är bara några timmar kvar innan bandet ska spela på Kägelbanan vid Mosebacke. På frågan om vad bandet tycker om att spela på ett ganska litet ställe svarar bandets frontman och skapare John Wheeler: "Det vi vill ha är en enad publik. Det finns festsugna människor överallt men de gör inte mycket väsen av sig om de inte är enade med resten. Det blir mycket bättre stämning när spelningen blir intim och alla är tillsammans, istället för utspridda. Därmed uppträder jag hellre i en liten lokal som är full än på en stor arena som är halvfull". Övriga bandmedlemmar instämmer. 

Förutom Stockholm besöker Hayseed Dixie även Göteborg, Linköping, Kristianstad och Malmö, vilket innebär att bandet turnerar i Sverige för första gången. Tidigare har de bara gjort korta dagsvisiter och då har det alltid rört sig om antingen Stockholm eller Malmö. Bandet är inte sena med att hylla Sverige. 

 –  Det är ett fantastiskt vackert land. Jag älskar sjöarna och gårdarna. Och ni som bor här är alltid så vänliga. Spelar vi i Skottland så är publiken helvild redan innan vi går upp på scenen. Ni svenskar står reserverade och klappar artigt fram tills vi går av scenen. Då exploderar ni och skriker efter mer. Det är häftigt, säger John Wheeler. 

–  Vackra kvinnor har ni också. Men det är väl ett standardsvar, säger Tim Carter, som spelar banjo i bandet. 

Under samtalets gång uppdateras det nyheter angående en masskjutning i Las Vegas. Tim Carter utbrister förfärat att över 50 personer dött och att hundratals är skadade. Det blir till en början ganska tyst och samtliga tittar ner i sina mobiler för att läsa om nyheten. 

 –  Ni vet, om det är en vit kille kommer han inte kallas för terrorist. Bara om han är svart, säger Jake Byers, som spelar akustisk bas och tillsammans med Wheeler är bandets enda kvarvarande originalmedlem.

 –  Ja…något borde verkligen göras åt våra vapenlagar. Varje gång såna här tragedier händer höjs röster om att "The good guys" behöver vapen att försvara sig med. Men det är ju befängt. Jag har inga problem med att folk äger jaktvapen, men du behöver inte 50 kulor för att jaga en hjort. Och ingen behöver en revolver. Det är ett vapen du har i krig, inte i hemmet, säger John Wheeler. 

Är det viktigt att ta ställning i den här sortens frågor som offentlig person? 

 –  Vi är inte ett politiskt band. Politik för mig är att säga åt människor vilket parti de ska rösta på, men det här är något annat. Vi lever i en tid där folk tar bort dig som vän på Facebook så fort du haft en annan åsikt istället för att vara öppna och prata om de grundläggande problemen. Så ja, jag tycker det är viktigt att vi pratar om den här sortens frågor. Sen borde alla prata om det, inte bara musiker och skådespelare, säger John Wheeler. 

 –  Vi har ganska många budskap i vår musik. Vår senaste platta handlade exempelvis i grunden om att ta ställning mot rasism och stötta varandra. Men man får inte glömma bort att killen som diskar där borta har lika många åsikter som oss. Enda skillnaden är att han inte får samma mediala plattform som exempelvis oss, säger mandolinisten Joe Hymas, samtidigt som han pekar mot restaurangens kök där vi kan skymta en kille som diskar. 

Hayseed Dixie bildades redan år 2000 och har under åren varit ett mycket aktivt liveband som hittills spelat i 31 olika länder. En fråga som de ständigt får är hur deras musik ska uppfattas. Ska den bli tagen på allvar eller är det bara menat som underhållning? 

 –  Det jag tänker är att musik är allt i ett. Angus Young är klädd som en skolpojke, gör det honom till en sämre gitarrist? Kizz är sminkade över hela ansiktet, betyder det att de inte kan spela? Efter en av våra konserter i Frankrike sa en journalist att vi var musikaliska men att han ändå inte förstod konceptet. Men varför kan man inte vara både bra och rolig?, säger John Wheeler. 

Idén att göra denna form av countryversioner av rocklåtar var enligt Wheeler något som "bara hände". Jake Byers, kliar sig i sitt långa skägg och ler. 

 –  Det är massa drickande som ligger bakom den här idéen. Vi satt en kväll och lirade för skoj skull och ville göra låtar som kunde spelas på fester och andas Hillbilly. Vi planerade inte en musikkarriär men tja…här är vi, säger Jake. 

Under helgen spelar Hayseed Dixie i Linköping, Kristianstad och Malmö.

 

 

SKRIBENT & FOTO: André Millom (andre.millom@rockbladet.se)
INTERVJU: Hayseed Dixie
AKTUELLA: Med kortare Sverige-turné 

 

BANDFAKTA – HAYSEED DIXIE

MEDLEMMAR
John Wheeler
– Sång, akustisk gitarr, fiol, mandolin, piano
Hippy Joe Hymas – Mandolin, akustisk gitarr
Jake "Bakesnake" Byers – Akustisk bas
Tim Carter – Banjo

| HEMSIDA | FACEBOOK | SPOTIFY |


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar