The Rolling Stones – utan filter

Det är nästintill på dagen 55 år sedan Svensktoppen hade premiär i Sveriges Radio med Egon Kjerrman. Under samma höst pågår också en konfrontation mellan Usa och Sovjetunionen över sovjetiska raketbaser utplacerade på Kuba. Under 1962 föddes också musiker som Sheryl Crow, Axl Rose, Garth Brooks, Jon Bon Jovi och Mauro Scocco. Det här är också året när John Steinbeck får Nobelpriset i litteratur.

Annons
Annons

Under sommaren samma år i början av 60-talet spelar ett brittiskt rockband sitt första gig på The Marquee Club i London. Den julikvällen är det bland annat en artonårig sångare och en artonårig gitarrist, som finns med på scenen. De kommer att tillsammans bilda ett av världens genom tiderna framgångsrikaste låtskrivarpar. De kommer också att med start 1974 producera ett antal av bandets skivor under pseudonymen The Glimmer Twins. Det handlar alltså om Mick Jagger och Keith Richards. Bandet är givetvis The Rolling Stones.

De båda britterna blir båda 74 år gamla under 2017 och bandet firar 55-årsjubileum med turnén ”No Filter”. Tillsammans med de övriga bandmedlemmarna Charlie Watts och Ronnie Wood, som båda också passerat 70-årsstrecket, har de tagit sig till Stockholm den här oktoberkvällen. Året jag föddes släppte The Rolling Stones skivan ”Beggars Banquet”. Den inleds med textraderna ”Please allow me to introduce myself/I'm a man of wealth and taste/I've been around for a long, long year/Stole many a man's soul to waste”. Textraderna kommer från en världens bästa låtar. Det är “Sympathy For The Devil”, som inleder oktoberkvällen på Friends Arena.

Kvällen fortsätter med titellåten från det första Glimmer Twins-producerade albumet ”It’s Only Rock ’N Roll (But I Like It). Kvällens tredje låt ”Tumbling Dice” spelades in i Villefranche-sur Mer i Frankrike till det klassiska albumet ”Exile on Main St.”. Det är en fantastisk energinivå dessa 70-plussare åstadkommer för oss, som sökt oss hit ikväll.

Efter en trio av rockande klassiker tar vi oss till bluesens värld med ”Just Your Fool” en Buddy Johnson and his Orchestra-cover. Den följs av mera blues i Jimmy Reeds ”Ride ’Em On Down”. Det som kommer sedan är den allra bästa av Stoneslåtar. Även om texten inte är politiskt korrekt. ”Under My Thumb” gör äntligen sin livedebut i mina öron. Därefter har Stockholmspubliken röstat fram den countrydoftande ”Sweet Virginia” bland tre andra konkurrenter.

Vi fortsätter kvällen med en skönt gungande ”You Can't Always Get What You Want”, en suverän ”Paint It Black” och den alltid rockande ”Honky Tonk Women” I samband med den sistnämnda presenteras också alla som finns med på scenen. Det är Chuck Leavell på keyboards och körsång, Bernard Fowler på körsång och percussion, Darryl Jones på bas och körsång, Matt Clifford på keyboard, Tim Ries på saxofon och keyboard, Karl Denson på saxofon samt Sasha Allen på körsång.

Det obligatoriska partiet på alla Stones konserter där Mick Jagger lämnar över sången helt till Keith Richards är dit vi kommit nu. Min Keith-favorit ”Happy” är först ut. Den finns också i en angenäm svensk tolkning av Ulf Lundell. Då under namnet ”Lycklig”. Något som på ett bra sätt beskriver min känsla just nu. Keith följer upp den med ”Slipping Away” innan han lämnar tillbaka sångmicken till Jagger i ”Miss You”. Från 1969-årsplattan ”Let It Bleed” kommer sedan en bluesig ”Midnight Rambler”.

De rullande stenarna skruvar sedan upp både intensiteten och tempot ett par snäpp med “Street Fighting Man”, 80-talshiten ”Start Me Up”, klassiska ”Brown Sugar” och ännu mer klassiska “Jumpin' Jack Flash”. Det är flera magiska riff från Keith Richards i den avslutande kvartetten av låtar innan bandet går av scenen. De kommer tillbaka och bjuder på en hypnotiserande ”Gimme Shelter”, som första extranummer. Det är lätt att förstå att den passar fint som filmmusik också. Bland annat har Martin Scorsese använt den i Maffiabröder, Casino och The Departed för att spegla stämningen i några viktiga scener. Kvällen avslutas med energikicken ”(I Can't Get No) Satisfaction”.

En helt galen kväll sammanfattar Mick Jagger inför starten av ”Brown Sugar”. Vad kan jag göra? Säga emot en legend? Det är helt onödigt ikväll. De rullande stenarna har en energi de flesta artonåringar kan vara avundsjuka på. De har en sagolik låtskatt. De använder skatten på ett generöst sätt och ger oss en magisk kväll där tandläkarvädret har tagit oss alla i ett starkt grepp. Det är fullt möjligt att få skydd och till och med att bli tillfredsställd. Trots att motsatsen sjungs från scenen den här kvällen i månaden som är mer oktober än oktober.

 

SKRIBENT: Anders Nyström (anders.nystrom@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: The Rolling Stones
ARENA: Friends Arena / Stockholm
DATUM: 2017-10-12
BÄSTA LÅTEN: Det är självklart ”Under My Thumb”.
BÄSTA MINNET: Charlie Watts coola figur bakom trummorna, magiska trumpinnar.
SÄMST: Den obefintliga logistiken och de publikfientliga insläppen till Friends Arena. Inte bara sämst. Ett stort fiasko. Lägg inte några mer konserter här.

LÅTLISTA – THE ROLLING STONES – FRIENDS ARENA

Sympathy for the Devil
It's Only Rock 'n' Roll (But I Like It)
Tumbling Dice
Just Your Fool
Ride 'Em on Down
Under My Thumb
Sweet Virginia
You Can't Always Get What You Want
Paint It Black
Honky Tonk Women
Happy
Slipping Away
Miss You
Midnight Rambler
Street Fighting Man
Start Me Up
Brown Sugar
Jumpin' Jack Flash
Gimme Shelter
(I Can't Get No) Satisfaction


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar