Arch Enemy gav allt och lite till inför ett slutsålt Fryshuset

En till bredden fylld arena väntar när Arch Enemy headlinar kvällens spelning i sällskap av Wintersun, Tribulation och Jinjer. Förväntningarna, som har varit höga sedan sommaren, grusas dock ganska snabbt, då Arch Enemys drottning, Alissa White-Gluz, röst sviker.

Annons
Annons

 

Arch Enemy

Förväntningarna på kvällens framträdande har varit höga sedan förra året på Gefle Metal Festival. Det är som alltid en stark och karismatisk ledare i form av sångerskan Alissa White-Gluz som förärar oss med sin närvaro. Hennes blick är lika vaksam som en höks, men till vår besvikelse har den senaste tidens sjukdom och skadorna på stämbanden satt sina spår. Kroppsspråket och närvaron på scen är oklanderlig, det är Queen Beast som står framför sin Enemy Legion och pondusen är orubblig.  På grund av någras förkärlek till sina mobiler och att filma de tre första låtarna, får dessa upplevas genom skärmarna som döljer vår sikt.  När Alissa försvinner från scenen med jämna mellanrum dämpas effekten något. Trots talangfulla musiker i form av gitarristerna Michael Amott och Jeff Loomis som bjuder på det ena fulländade gitarrsolot efter det andra och Sharlee D'Angelos framfart med basen som vapen till Daniel Erlandsson som verkligen bankar musten ur trummorna så är det inte samma känslan utan hennes närvaro. Scenen känns plötsligt tom. Konserten inleds med senaste albumets första spår, The World Is Yours för att sedan följas upp av nio år gamla Ravenous och fortsätter sedan med nyare The Race. Hoppen mellan albumen är många och jag hade hellre hört fler låtar från albumet Will To Power än de fem vi erbjuds. Nog för att You Will Know My Name är en välkänd låt och även likaså As The Pages Burn från War Eternal” vilka får publiken att stampa takten ännu mer och fortfarande är låtar man förknippar Arch Enemy med, så är senaste albumet för bra för att förbises till förmån för äldre alster.  Ljuseffekterna är rakt igenom felfria, mannen bakom spakarna vet verkligen hur han ska förstärka intrycken och känslorna som musiken skapas. Är undertonen rädsla så spär han på den ytterligare några grader. Musiken är tajt instrumentalt, det är rutinerade musiker som står framför oss och de känner sin publik väl. När Alissa bestämt beordrar åhörarna att följa henne så finns det inte en själ som vågar annat än att lyda. Dock hörs en raspig heshet i rösten när hon pratar och försöken att ge allt må vara beundransvärda, men det räcker inte. Avsaknaden av aggressivitet och tonerna som skapade fruktan hos lyssnaren är uppenbar, men förståelig. Beundran och skräcken för att hon trots skadade stämband ställer sig på en scen, väl medveten om riskerna visar att Arch Enemy aldrig kommer göra sina beastlings besvikna . Alissa är vår tids mest framstående frontperson, hennes karisma är oslagbar och blotta närvaron på scenen är vad som gör Arch Enemy till ett sådant bra band. Hon lever sig in i musiken med gester och drar med sig publiken. När ljuset faller på hennes ljust turkosa hår och återspeglas i ögonen, är det nästa som om hon bär vita linser. Folk runt om hoppar på kommando och även efter. Hårdnackade metalheads förvandlas till kärleksfulla människor, som gärna tar tag i främlingar för att uppleva stunden med någon annan. När Jeff Loomis inleder sitt solo är det som om allas andetag tar slut samtidigt, för en som älskar just gitarrsolo är detta en av de bästa stunderna under hela spelningen. När sedan Michael Amott gör honom sällskap och lägger till en annan ton, är stämningen både energisk och stilla. Kort sammanfattat så var det en bra spelningen, samhörigheten med alla i Enemy Legion var stark och främlingar blev till bekanta i allt kaos. Trots att Alissas röst inte höll hela vägen, var det tappra försök att ändå ge allt. Uppbackningen från resterande bandmedlemmar samt publiken som sjöng när hon inte kunde gjorde det till en helt okej kväll, men vetskapen om hennes potential och vad hon kan åstadkomma lämnar oss med en förhoppning om att nästa spelning blir bättre och att Alissa läker snabbt.

BILDER – ARCH ENEMY (STHLM)

BILDER – ARCH ENEMY (GÖTEBORG)

 

Wintersun

Direkt från första tonen är det uppenbart att Wintersun från grannlandet Finland är ett uppskattat förband av musiker. Sångaren Jari Mäenpää är mäkta populär och hans namn ropas flertalet gånger innan han ens hinner upp på scen. De tre männen som står bredvid oss är fans av hög rang och deras glädje av att få se bandet yttrar sig på alla möjligt sätt. Kramar ges även till den som inte vill ha en och huvudena slås ihop på ett kärvänligt sätt. Även mitt sällskap och jag dras med i den melodiska musiken som har toner vars ursprung endast kan vara från Finland. Finska musiker har ett sätt att framhäva melodier och väva samman text med instrument och så även Wintersun. Blandningen av clean sång och growl är mäkta imponerande då de följer varandra i en bra följetång.  Trots att detta är ett nytt band, så finner jag ingen svårighet i att följa med i de något fantasy inspirerade texterna. En som imponerar starkt är gitarristen Teemu Mäntysaari och det är på honom blicken faller till större delen under kvällen. Solona är inte långdragna utan håller en ljuv nivå och effekten som ska skapas kvarstår långt efter. Ljuseffekterna däremot är inte alltid bra anpassade efter musiken, mystiken och kylan som skapas när det blå och lila slår mot musiken och förhöjer upplevelsen fräts bort av det alltför ljusa vita. Publiken klappar händer i takt med trummorna och ingens händer faller förrän musiken tystnar. Varje låt avslutas med att en grupp högt och tydligt hyllar Jari.  Jukka Koskinen på bas och Kai Hahto gör knappt något väsen av sig och faller snabbt bort i glömska, tills presentation av bandmedlemmarna sker. Vid ett tillfälle skålar Jari med publiken och dricker vad som gissningsvis är kaffe ur en vit kopp, innan han tar en av de högsta tonerna som ljuder över publikhavet denna kväll. Sammanfattningsvis så var Wintersun en bra öppningsakt för Arch Enemy, gruppen fick bra kontakt med publiken och höll den intakt under hela spelningen.

BILDER – WINTER SUN (STHLM)

BILDER – WINTER SUN (GÖTEOBRG)

BILDER – TRIBULATION (Sthlm)

BILDER – TRIBULATION (Göteborg)

 

BILDER – JINJER (Sthlm)

BILDER – JINJER (Göteborg)

 

SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
FOTOGRAF (Sthlm): Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
FOTOGRAF (Göteborg): Jonathan Hamnes Alexius (jonathan.hamnes@rockbladet.se)
KONSERT: ARCH ENEMY + Wintersun + Tribulation + Jinjer
ARENA: Fryshuset Arenan / Stockholm
DATUM: 2018-02-02

SETLIST – ARCH ENEMY
The World Is Yours
Ravenous
The Race
War Eternal
My Apocalypse
You Will Know My Name
Bloodstained Cross
Dead Eyes See No Future
The Eagle Flies Alone
As the Pages Burn
Intermezzo Liberté
Dead Bury Their Dead
We Will Rise

Encore:
Avalanche
Snow Bound
Nemesis
Fields of Desolation
 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar