KRÖNIKA: Corroded ger sig ut på de europeiska vägarna

Efter en solig tågresa, på Alla hjärtans dag, upp till Stockholm är jag framme vid Debaser Strand. Utanför står en stor svart buss med ett släp, mitt hem för några kommande dagar på turne med Corroded och The Hawkins. Väl inne på klubben möts jag av ett soundcheckande Corroded men något låter inte som vanligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons

Det visar sig att Jens har fått en mycket otacksam allahjärtansdag-pressent, ett halsvirus. Hostande och skrovlande tar han sig igenom soundcheck innan han slinker in backstage för att lägga sig. Vägg i vägg ligger Albin, Hawkins trumpiskare, lika dålig han. Feber och förkylning verkar vara den gemensamma nämnaren under den här turnestarten. Både Corroded och The Hawkins är två band jag följt tidigare, och trots sjukdomar har jag inga tvivel på att de åtta killarna kommer att ge allt så fort deras fötter rör scengolvet.

Innan dörrarna öppnas träffar jag bokaren Johanna från FKP Scorpio, som berättar att det sålt bra med biljetter, trots gig mitt i veckan. Uppsluningen är bra när The Hawkins kliver på inför en stadig publik. Iklädda finskjorta och fluga, kvällen till ära, sätter dom ribban mycket högt. Energin är det inget fel på och febern verkar som bortblåst. Det är först när jag kliver upp på scenen som jag ser en något mer svettig trummis en vanligt. När det är dags för Corroded så har runt 300 pers samlats framför den nu uppvärmda scenen. Jens kämpar sig igenom låtarna, mörkare och med mer growl än vanligt. Resten av bandet är i högform och lyfter sin sångare på axlarna och slutar inte förrens dem blir tvungna att kliva av på grund av tidsrestriktioner.

Efter att ha roddat av och packat allt i bussen är det dags att rulla mot Göteborg och Sticky Fingers. De två slitna själarna går genast och lägger sig medans vi andra intar soffläge längst bak i bussen. Tillsammans med skönt sällskap och lite goda drycker vandrar runt och vaggar oss in i natten. 

Jag slår upp mina blå alldeles för tidigt men märker till min förvåning att några av killarna redan vaknat och sitter och pratar om gårdagens gig. Väl framme vid kvällens venue så är det dags att inta lite brunch. Vi beger oss mot ett närliggande cafe där Gulashsoppan blir en favorit men jag, jag ska ha en räkmacka. Ett måste när man är i Feskekörkas hemtrakter. Det är ett ganska så slitet gäng som mot eftermiddagen åter vaknar upp och packar in backlinen på klubben. Förväntningarna är höga och så även över kvällens fotbollsmatch mellan Östersund och Arsenal. Planer smids redan om vart och hur matchen skall ses. 

Väl uppe i logen, i en doft av nydushat och till ljudet av prasslande chipspåsar så märker man att enegin åter är på topp. Även om våra två sjuklingar tar några återkommande power naps i dom slitna skinnsofforna. Det korkas upp några bira och Bjarne streamar fotbollsmatchen på mobilen. Det dyker upp några vänner, bla Adde som även fyller gubbe dagen till ära och den ena historien avlöser den andra. Skratten ekar fortfarande när timmen är slagen för show. Det är ett välfyllt Sticky som hälsar The Hawkins välkommna. Liksom dagen innan öppnar bandet på extraordinärt sätt och värmer verkligen upp publiken för kvällens huvudakt, Corroded. Jens låter något bättre ikväll och publiken är med på noterna. Medans Per barfota smattrar på baskaggen slänger Tomas med håret och Bjarne hänger ut över publiken. Tyvärr är det inte tidschemat som markerar slutet på kvällen, utan Jens. Några låtar förtidigt avslutar Corroded och en helt slutkörd sångare tar sig upp för trapporna till logen. Väl uppe berättar han att han var nära att svimma. Jag förundras över vilket hästjobb killarna gör och verkligen ger allt för att publiken ska få uppleva det allta bästa, varje kväll. 

Adde glider förbi igen och får några stadiga ”Hurra” innan vi packar in i bussen och beger oss sedan, pulsande i 10cm nysnö, till en bar i närheten för att fira födelsedag in på småtimmarna. När bussen avgår mot Köpenhamn kl 04.00 sitter några tappra få och diskuterar allt från veganmat till turneer med Avenged Sevenfold. När vi vaknar några timmar senare ska vi vara i Danmark.

Det är ett soligt Köpenhamn som möter oss, frukost står på schemat och vi trillar in på ett cafe där vi dricker slut på juicen, äter pankakor och funderar över hur man egentligen räknar om danska kronor till svenska. Ikväll är det Pumpehuset som står på schemat men det är många timmar dit. Jag hänger på hökarna Johannes och Martin för att inhandla byxor innan vi sluter upp med manager Patrik och lotsar oss fram till en underbar liten irländsk pub. Väl där möter fler av grabbarna upp och mellan ölprovning och skalandes av pistagenötter avhandlar vi roliga historier och alvarsamma samtal. Plötsligt slår klockan och vi beger oss tillbaka mot kvällens scen för roddning och soundcheck, Pumpehuset, en otroligt häftig plats med graffiti och en tuff industrikänsla. Det är lite glest med folk när The Hawkins intar Köpenhamn, vilket inte är så konstigt när klockan nyss passerat 19. Vart eftersom killarna rockar på fylls lokalen på och när Corroded kliver upp är det nästintill fullt. Efter att ha stångats längst fram, blivit piskad av hår och spilld på tar jag mitt pick och pack, beger mig längst bak i lokalen och avnjuter ännu ett fantastiskt gig av Corroded. 

Det märks att vart efter dagarna har gått så har in och utlastning blivit alltmer effektivt, vi är snabbt klara och beger oss åter mot den Irländska pubben. Nu står biljard och dart på schemat. Jag har bara några få timmar kvar tillsammans med alla grabbarna och efter många öl, pilkastning och en lektion i dansk elektricitet är min tid på vägarna slut. Jag får lifta med bussen den sista vägen till flygplatsen, tar min lilla packning och begeger mig mot ingången. Det sista jag ser är samma som det första jag såg. En stor svart buss, till bredden fylld av kärlek för musiken och en energi som aldrig tycks slockna, hur hög febern än må vara.

Redan på flygplatsen kan jag minnas tillbaka på allt jag vart med om. Inlåsta managers, två Hökar springandes genom Köpenhamnatten efter cykeltjuvar och hur en mans allra heligaste leder ström.. men dom historierna tar vi en annan gång

 

 

TEXT/FOTOGRAF: Rikard Lantz (rikard.lantz@rockbladet.se)
KONSERT: Corroded + The Hawkins (de tre inledande konserterna på Europe-turnén)
ARENA: Stockholm, Göteborg och Köpenhamn
DATUM: (2018-02-14,15,16)

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar