LIVE: Utomordentligt bra Helloween fick “Frysen” att koka!

De tyska power-metal legenderna HELLOWEEN har med turnén Pumpkins United tagit det-var-bättre-förr diskussionen till en helt ny dimension. Alla tre sångare ur bandet historia delar på rollen som huvudsångare för att ge fansen en två och en halv timmes musikalisk vandring genom bandets karriär. Igår intog turnésällskapet Fryshuset i Stockholm och stockholmarna laddade upp inför en helkväll med pumpa och ståt. ROCKBLADETS Fredrik Brolin och Mattias Nilsson var på plats med vässad blyertspenna och putsade kameralinser.

Annons

Jag upptäckte Helloween i samma veva som jag upptäckte Metallica - förhösten 1986. Deras speedade takter, två-stämmiga solon och Kai Hansens sång på skivan Walls of Jericho (1985) var de delar som fastnade snabbt i mitt hjärta. Därefter släpptes syskonskivorna Keeper of the Seven Keys del I (1987) & II(1988) som medförde en rad förändringar. Michael Kiske hade tagit över sången från Kai Hansen och soundet polerades och redan då gick diskussionerna kring Helloween i en viss det-var-bättre-förr anda. Jag köpte det ändå fortfarande med hull och hår men intresset för bandet somnade in lite med de efterkommande skivorna och till förmån för andra band som jag upptäckte. Helloween lyckades ändå cementera in sig rejält i min tillvaro och även om bandet med tiden mest fick spela rollen som en romantiserad bild av ungdomstiden i jämförelse med till exempel Metallica har de ändå alltid funnits där som ett stort bidrag till min musiksmak idag.

Därför var det extra kul när Helloween under 10-talet igen hamnade högt upp i mina spellistor med skivorna Straight Out of Hell (2013) och My God-given Right (2015) och även om det fortfarande var bättre förr, faktiskt, så var nutiden inte på något sätt dålig. Att åka på turné med alla tre sångare som bandet har haft har de tagit tag i nostalgiämnet på ett sätt som i alla fall jag aldrig tidigare hade upplevt och jag gillar det! Ska man köra på nostalgispåret så ska man göra det med stil om de tidigare medlemmarna fortfarande är vid liv. Helloween gjorde detta otroligt snyggt och de bjöd den svenska huvudstaden på en två och en halv timmes uppvisning i power-metal. Gamla meningsskiljaktigheter verkade vara som bortflugna och istället visades en stor spelglädje upp där medlemmarna verkar trivas med varandra och det görs till synes utan att blanda in allt för stora egon. Sången fördelades mellan sångarna och var det inte duetter så tog sångarna huvudrollerna i “sina egna” paradnummer.

En del 40-plussare i publiken hade dragit på sig sina nypatchade jeansvästar då omkretsen kring magen inte längre gjorde det möjligt att använda den gamla, den ”riktiga” västen och de forna hårsvallen hade bytts ut mot allt större vikar på hjässorna vilket gjorde att huvudhavet i Fryshuset mest såg ut som en satellitbild över de norska fjordarna. Några övervintrade hårdrockare längst fram vid staketet hade visserligen sparat sina kalufser och visade stolt upp att det minsann syntes när de headbangade.

Precis som sin publik har bandet också åldrats men ur högtalarna var det inte mycket som vittnade om det. Ta sångaren Michael Kiske till exempel, som jag tyckte fungerade bra på skiva under 80-talet men som i min kompiskrets av förstå-sig-på-polare ofta fick stark kritik för att han sjönk i kvalitet under liveframträdanden (läs bootlegs och den horribla liveplattan Live in the UK (1989)), sjunger nu otroligt bra live och mycket bättre än tidigare. Något som han visade upp redan på Wacken Open Air 2015 då han sjöng några låtar i ett all-star team. Låtar som Eagle Fly Free, Dr. Stein och Keeper of the Seven Keys fick denna kväll nytt liv. Den sympatiske men ständige nykomlingen, sångaren Andi Deris som med sina 24 år bakom huvudmikrofonen är den av de tre sångarna som faktiskt under längst tid har hållit upp flaggan i bandet. Han har gjort det med bravur och han framförde låtar från “hans” era bra och var även med i duettsånger med Kiske under de äldre låtarna.

Kvällens stora stjärna var ändå Kai Hansen. När han tog över showen med sitt medley (Starlight/Ride the Sky/Judas) följt av Heavy Metal is the Law var det som om allt han rörde vid därefter förvandlades till guld! Jag tror faktiskt att jag dog ett tag under Ride the Sky. Vilket ös! Här visade Helloween varför de med all rätt ges kredd till att vara pionjärer till en hel musikgenre. Det lät ju preciiiis på det sättet som jag lärde känna Helloween. Eller som en känd, tecknad björn en gång sade Kom igen nu, katten. Det svänger ju. Avslutningen med allsång i Keeper of the Seven Keys, Future World och I Want Out satt som en smäck och satte även punkt för en fantastisk spelning.

Andra band kan se och lära av Helloween. Rolling Stones har titt som tätt bjudit upp gitarristen Mick Taylor på scenen för några låtar under turnéer och de gjorde en fantastisk version av Midnight RamblerTele2 Arena i Stockholm 2014. Det kanske inte skulle bli världens bästa versioner av allt men ändå skulle det vara rätt coolt att se medlemmar framföra låtar som de en gång var med och gjorde odödliga. KISS kan ta med några tidiga medlemmar på sin avskedsturné, Paul D’Anno får gärna sjunga några gamla låtar med Iron Maiden, Udo Dirkschneider kan tillfälligt joina Accept igen, Nicke Andersson kan köra med Entombed igen, Axl Rose kan dela på sången med Brian Johnson (där Axl tar Bon Scotts låtar) i AC/DC och som avslutning kan ABBA återförenas. Helloween klarar av det, då borde ni göra det också.

Nu ska Helloween avsluta sin fjorton månaders turné med två konserter hemma i Tyskland (Bamberg 21/12 samt Hamburg 22/12) men för min del får de gärna fortsätta med den här uppsättningen resten av karriären för det här var banne mig förbaskat bra.  Jag hade min topplista av årets konserter redan spikad men jag får bestämt se över den en gång till. Med Pumpkins United kommer Helloween att kunna åldras med värdighet.

Happy, happy HELLOWEEN, HELLOWEEN och God Jul!

 

 

 

 

SKRIBENT: Fredrik Brolin (fredrik.brolin@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Helloween
ARENA: Fryshuset / Stockholm
DATUM: 2018-12-18
BÄSTA LÅTEN: Ride the Sky
BÄSTA MINNET: Att se glädjen på scenen
SÄMST: De tecknade filmsnuttarna går inte till historien som världens bästa men de gav bandmedlemmarna tid till att hämta andan och säkert fukta struparna.

LÅTLISTA – HELLOWEEN – FRYSHUSET

Halloween
Dr. Stein
I'm Alive
If I Could Fly
Are You Metal?
March Of Time
Perfect Gentleman
Starlight / Ride the Sky / Judas
Heavy Metal (Is the Law)
A Tale That Wasn't Right
Pumpkins United
Drum Solo/Ingo Tribute
Livin' Ain't No Crime
A Little Time
Waiting for the Thunder
Sole Survivor
Power
How Many Tears
Invitation
Eagle Fly Free
Keeper of the Seven Keys
Guitar Solo (Kai Hansen)
Future World
I Want Out


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar