Slayer – ett tungt och värdigt farväl!

På sånär som på dagen ett halvår sedan Slayer stod på scenen på Hovet i Stockholm för sin avskedskonsert, ställer sig Slayer på Swedenrock Festivals Rock Stage och tar nu sista-sista avskedet. Det är med den äran de levererar ett tungt klassikerspäckat set. Det är verkligen skönt att se att de går ut med flaggan i topp, och de har verkligen en tightare leverans jämfört med Hovet-spelningen, även om den var bättre på andra sätt.

Spänd av förväntan ställde jag mig i samma stund som Def Leppard ställde sig på Festival Stage istället framför Rock Stage scenen och väntade på Slayer. För detta avsked ville man ju absolut inte missa, utan man måste ju få se det från absolut första parkett också. Dessutom var ju Gary Holt med denna gång (tyvärr var han ju tvungen att stanna hemma från Hovet-spelningen på grund av att hans pappa var dödligt sjuk och tyvärr avled den 21:e december 2018).

När så Slayer intog scenen med titel-spåret Repentless från senaste skivan bröt hela helvetet lös i publiken och det var idel glädjeskrik och "Fucking Slaaayyyyeeeer!!!"-utrop runt omkring mig trots att jag bara hade en person framför mig till kravallstaketet mitt framför scenen. Det var en taggad, glad och upphetsad publik som hela tiden gav bandet energi tillbaka och det var härligt att få uppleva. 

Efter öppningsspåret avlossades Evil Has No Boundaries och World Painted Blood i snabb takt, men därefter verkar de hamnat på någon sorts autopilot där de körde spår efter spår i full fart, stenhårt, men med något som saknades. Dock, glänste de till i War Ensamble, Mandatory Suicide och Chemical Warfare. Kanske kan det vara de vissa något överförfriskade och trötta konsertbesökare (för inte är det väl Slayer-fans som slumrade eller sackade så pass på en farvälkonsert) som tog sig genom moshpiten på min vänstra sida som envisades med att hänga och klänga på mig medan de försökte vila, medan jag tvärtom försökte röja mig igenom denna sista livechans med en av thrashens Big4, som drog ned upplevelsen något.

När Slayer väl startade slutklämmen på konserten med Seasons In The Abyss, varefter de radade upp klassiker efter klassiker visade lyckan inga gränser. Det var exakt så här man ville se dem avsluta. Mer eld, och mer stämning och ännu mer stenhårt ös ända in i den som brukligt avslutande Angel of Death. Det var mycket tightare än på Hovet, mycket på grund av att de nu hade sin fulla styrka på plats med radarparet Gary Holt och Kerry King på gitarr som verkligen höll ihop materialet bättre än på länge tillsammans med Paul Bostaph bakom trummorna, samt att Tom Arayas sång verkligen var skarp och artikulerad under i stort sett hela konserten. Det enda som kanske saknades var hyllningen till den bortgångne gitarristen Jeff Hanneman, men kanske de var klara med den tiden i historien och fokuserade på att säga adjö med det band som faktiskt stod på scenen. Hursomhelst var det som vi fick se ett Slayer som inte svek sin publik utan som gav oss allt de kunde!

När bandet hade tackat publiken efter konserten och skickat ut några plektrum och trumpinnar i publiken, gick Tom Araya fram till mitten och ställde sig och visade sin respekt till publiken. Jag kunde se att han njöt och drog på smilbanden under de par minuter han emottog publikens jubel innan han lämnade scenen och Slayers sista Sverigespelning någonsin. Starkt, stort och känslosamt, en värdig sorti! Tack Slayer för all musik!

 

RB-Betyg-8_10

SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
KONSERT: Slayer
ARENA: Rock Stage, Swedenrock Festival / Norje
DATUM: 2019-06-06
BÄSTA LÅTEN: Angel of Death
BÄSTA MINNET: De brinnande uppochnervända korsen som bakgrund till Slayers metal är mysigt
SÄMST: Folk i publiken som envisas med att bara hänga på mig trots att de är för fulla och trötta

LÅTLISTA - SLAYER- SWEDENROCK FESTIVAL

Repentless
Evil Has No Boundaries
World Painted Blood
Postmortem
Hate Worldwide
War Ensemble
Gemini
Disciple
Mandatory Suicide
Chemical Warfare
Payback
Temptation
Born of Fire
Seasons in the Abyss
Hell Awaits
South of Heaven
Raining Blood
Black Magic
Dead Skin Mask
Angel of Death


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar