Among Lynx – intervju med Elin Öberg

Med Festival of the Midnight Sun i bakgrunden på ena sidan och amerikanare med saftiga högtalarelement i bakgrunden på andra sidan fick jag tillfälle att prata lite Among Lynx med en av grundarna, Elin Öberg. Det blev ett trevligt samtal om då, nu, nya skivan och lite runtomkring - från ett ursprung i blues till rock utan att för den skull dumpa bluesen på vägen.

Då Rockbladet inte skrivit om Among Lynx tidigare kändes det naturligt att börja samtalet med hur Among Lynx startade. Kärnan i Among Lynx har funnits med sedan innan det blev ett Among Lynx. Ursprunget finns i en duo som bestod av Elin Öberg och Moa Brandt. När Evami Ringqvist kom över från Thundermother 2013 uppstod känslan av att vilja göra ett nytt band. Snart efter kom även Tove Brandt med och Among Lynx var stabiliserat men inte riktigt färdigt. Namnet satte Moa, Elin och Evami när de sökte något coolt, mystiskt med naturkoppling. Lodjuret är ett mystiskt, ovanligt och kraftfullt djur. Det finns en intensitet i djuret och så blev det Among Lynx.

Det tidiga Among Lynx, då en kvartett, skapade sina låtar med elgitarr (Moa), ståbas (Tove), munspel (Elin) sång och mycket stompboxes och andra rytminstrument (Evami). Den uppställningen släppte en självbetitlad EP om fem låtar. Redan här fanns en låt på ett tema som vi skulle prata om lite längre fram, att bli märkligt behandlad i musikbranschen. Här finns också en tuff attityd utan machostil. Sångens jag kan upplevas som dryg men i själva verket är den namnlösa person som kommit fram till bandet i låten som spelar Allan och världsvan.

Good Advice från AMONG LYNX, 2015

Alla i det dåvarande Among Lynx kände att en rockigre inriktning kändes rätt. Bandet utvecklades åt det hållet och trummor var då ett naturligt tillskott. Lina Anderberg kom med 2016 och bandet fick onekligen en tyngre och rockigare stil. De gamla låtarna fortsatte spelas i lite tuffare stil samtidigt som nya låtar dök upp. Dessa skulle så småningom bilda en bas för nästa skiva. Efter en tid av nya låtar spelade live sattes albumet Revolution ihop. Det släpptes 2017 efter en ganska lång process om man räknar från när de första låtarna skrevs och började spelas till det färdiga albumet släpptes. Stilen från Revolution har hållit sig en tid nu och känns igen på skivan Movement som smygsläpptes på Festival of the Midnight Sun och släpptes världen över 13 september. Ett medlemsbyte har skett på vägen. Två veckor innan studiodags kom Amanda Savbrant med på trummor i stället för Lina. Amanda tog sig an jobbet med den äran och såg till att trummorna fortsatte vara en relevant del av musiken.

Vi pratade också en del om hur branschen är, både generellt och hur det är att vara kvinna i en mansdominerad musikbransch. Det pratas om att mindre konsertställen får stänga ned i en del städer. Samtidigt finns det eventuellt en svikande trend i betalningsvilja för de mindre konserterna på en del platser. Allting har trender och just nu verkar liveband få konkurrera mer både med andra musikformer som DJ:s och nyare aktiviteter som folk intresserar sig för. Det här skulle kunna leda till en prispress på bandens gage. Elin tyckte dock inte att Among Lynx haft så mycket problem med det. De har blivit bättre och bättre på att förhandla och även tidigt bestämt sig för att inte ta vartenda gig de skulle ha tid att ta. I stället har de valt att ta gig som lönar sig hellre än att gå back. Elin konstaterade dock att om man skulle ta varje gigmöjlighet som dök upp och som fick plats i schemat så skulle man även få ta dåligt betalda jobb. Vad som är vettigt betalt påverkas även av situationen i övrigt. Var och hur spelar man? Hur behandlas man? En trevlig festival med musikälskare, bra andra band och trevliga arrangörer kan vara värt aningen lägre i gage. Ett gig där folk rynkar på näsan åt tjejer är självklart inte roligt att göra. Utan att nämna några detaljer så använde Elin uttrycket där man behandlas som skit om en del upplevelser. Tyvärr är också situationen sådan att en del mindre ställen är beroende av kulturbidrag för att kunna anordna spelningar. När sådana dras in så blir det mindre konsertmöjligheter för små band. En del små klubbar kanske till och med måste stänga. Det är självklart inte bra för påfyllnaden av nya band. Det måste finnas spelställen hela vägen. Små ställen där artister kan börja och sedan hela vägen med mellanstora ställen upp till de stora arenorna. Det räcker inte med stora ställena för de redan stora artisterna. Personligen tycker jag också att det är väldigt olika upplevelser att gå på en arenakonsert och en mindre spelning. Av den anledningen behövs också de olika stora ställena.

Branschen är mansdominerad och det märks. Att vara ett band med enbart kvinnor både hjälper och stjälper. Ibland sticker man ut på ett sätt som bidrar till uppmärksamhet. Ibland blir man sämre behandlad. Både de bättre och sämre sidorna önskar vi båda inte fanns för könet är egentligen inte relevant. Bemötande varierar mycket mellan ställen, arrangörer och publik. Det finns en äldre generation som verkar väldigt ovan vid kvinnor som spelar instrument. Kvinnor som frontar ett band och sjunger är inte lika ovanligt men gitarrister, trummisar och så vidare förutsätts ibland vara sångerskor. Tyvärr uttalas ibland sexistiska kommentarer och folk tror att tjejer är sämre på instrument än killar. Det förekommer ibland en skepticism när ett band visar sig vara tjejer på andra poster än sång. Förväntningarna blir annorlunda både på ljudbild och kvalitet för att bandet består av kvinnor. Ett exempel var när Ladies got the Blues möttes av: Hej, är det ni som är de fyra vokalisterna? De var inte fyra (totalt 9) och varför skulle de vara en a capellagrupp? Ett annat exempel är när Among Lynx i radio presenterades som: ett tjejband, eller band förresten, ett tjejgäng. Samtidigt är det ingen som kallar manliga rockband för killband eller pojkband och absolut inte för ett killgäng. Sverige har dock kommit längre i att bryta det här mönstret. Ute i Europa kan attityden vara väldigt avvaktande mot kvinnliga artister.

Från Among Lynxs historia och upplevelser av branschen hoppade vi till olika musikaliska samarbeten. Moa och Tove har spelat ihop mycket länge, långt innan det blev något Among Lynx. Elin och Moa som lade grunden för Among Lynx innan Evami kom med var också de som grundade Ladies got the Blues 2014. När Among Lynx hade kommit till och gick mot en rockigare stil var det kul att ha något mer renodlat bluesigt kvar. Det var också ett projekt som syftade till att lyfta fram kvinnor inom bluesen, såväl äldre som nyare artister. För många kvinnor har glömts bort eller hamnat i skuggan av någon annan. Även resten av Among Lynx har blivit viktiga delar av Ladies got the Blues och Among Lynx nya trummis Amanda har spelat mycket i Ladies got the Blues. Ladies got the Blues har inte en fast uppsättning medlemmar. I stället har de en kärna och olika kvinnliga artister ansluter för olika turnéer eller spelningar. Gemensamt för dem är att de brukar göra grymma tolkningar av blueslåtar. Ett tidigt Among Lynx spelade och turnerade en hel del med ett band som hette Little King där bland annat Matte Gustafsson var medlem. Matte kan kännas igen från band som Siena Root, Heavy Feather och Lisa Lystam Family Band. De två första i rock- och hårdrocksgenren och det sistnämnda mestadels i bluesen. Även artister som Ida Bang and the Blue Tears, Lisa Lystam Family Band (vars medlemmar är med i band som Heavy Feather och Skanky Fred and the Finnish Flames) och Solid Sue (som även har hårdrocksbandet Steamroller) har haft samarbeten med både Among Lynx och Ladies got the Blues.

Bland allt det här så är det dock Among Lynx som utkristalliserat sig som det som alla satsar helhjärtat på. Det har varit mycket slit då det varit ett gör-det-självband. Allt det där kringarbetet som man inte ser som skivköpare eller konsertbesökare; marknadsföring, administration, bokningar, mixning, logistik, utöver de mer uppenbara att skriva, repa och spela in musik, har gjorts av bandet själva. Det senaste dryga årets spelningar har dock bokats via ett givande samarbete med MTA production. Among Lynx har numer även ett samarbete med PR-bolaget Big is production.

Det är svårt att prata om Among Lynx utan att prata om låttexter. Lyssnar man på texterna kan man knappt missa att där finns starka feministiska drag och en önskan om ett jämlikt samhälle. Förutom uppenbara strofer i sånger som Shameless, Revolution, Hey Dude eller Good Advice så fanns det en detalj jag tänkt på. Så vitt jag kunde påminna mig så finns det inte några texter om relationer som innehöll några könsspecifikationer på någon av de tre skivorna. Inget kille-älskar-tjej, inte heller tvärtom, inte ens någon tjej-älskar-tjej eller kille-kille-relation. Inga namn och enbart pronomen som du och jag. Elin berättade att detta var medvetet. Som ett feministiskt band som strävar efter en jämlik värld vill de inte vara med och stärka könsstereotyper. Det viktiga är relationen mellan människor, inte vad de har för kön. Det finns även en annan aspekt i det här medvetna valet nämligen att så många som möjligt ska kunna relatera till texterna.

En annan sak jag reflekterat över är jag ofta associerar till (el-)gitarrer när jag lyssnar på Elins munspelande. När jag frågade Elin om det hade jag inget direkt jag kunde sätta fingret på men Elin svarade glatt på min fundering. Hon konstaterade att hon och Moa hade spelat så mycket tillsammans att gitarr som partner funnits där mycket länge. Utöver det så inspireras Elin av och lyssnar mycket på gitarr och sång när hon skriver musik för munspel. Dessutom genererar Elins val av mikrofoner och effekter också en gitarrliknande ljudbild. Mest av allt är det dock ett medvetet sätt att spela på.

Efter allt prat om hur Among Lynx blivit vad de är i dag vände vi blicken mot nuet och framåt. När vi pratade på Festival of the Midnight Sun var nya skivan inte släppt än men en liten upplaga var med till försäljning på festivalen. Skivan släpptes 13:e september och finns tillgänglig på Spotify, Apple Music, Google Play Music med flera tjänster och butiker. Förutom skivan finns ett antal spelningar inbokade på ställen som Nefertiti (Göteborg) och Akkurat (Stockholm). Förutom ytterligare spelningar i Sverige, bland annat en sväng i norra Sverige, finns en tur i Norge inplanerad. Totalt finns drygt tio spelningar inplanerade för resten av året. Det senaste året har varit ett väldigt intensivt arbete med nya skivan, allt från administrativa uppgifter till inspelning. Därför var det en befrielse för bandet när den var klar och dessutom en skiva de är nöjda med. Alla i bandet, förutom Amanda som kom in precis innan inspelningsdags, har varit med och skrivit. Under processen försökte alla ha med sig så klara idéer som möjligt för finslipning av de andra. De ville också få musiken att låta som Among Lynx för det finns ett among lynxsound. Jämfört med Revolution så var det en tätt planerad tid från start till slut. Shameless har släppts som video men det finns även lite mer tankar på ytterligare projekt. Vi var båda överens om att det vore väldigt roligt med en schysst liveinspelning. Det är live Among Lynx excellerar. Har vi tur händer någon liveinspelning redan i år.

När jag frågade om de hade några galna historier från musikerlivet, något som kunde passat i extramaterialet till This is Spïnal Tap skrattade Elin och sa’ det fanns så mycket att välja på - att det händer så mycket när man turnerar. En gång hade de varit och spelat på ett kollektiv som, som Elin beskrev det, hade avskärmat sig ganska mycket från samhället. Det brukade dock bjuda in band att komma och spela. När man blir inbjuden som artist så lever, äter och sover man med resten av kollektivet. Av någon anledning blev de den här gången magsjuka och Elin gick inte in på några detaljer men det var illa. Utan el eller lättillgängligt vatten och liknande blev det inte bättre. De blev tvungna att avbryta första set och andra set genomförde de med halva bandet. Till råga på allt hade de bestämt sig för at spela in det giget så allt finns förevigat. Då och då har de suttit och ömsom skrattat ömsom gråtit åt den inspelningen och hur kasst det blev. Men, de gick upp och i alla fall delvis genomförde sitt gig.

Turnélista, Sverige
E-Street, Sundsvall 20190926
Öbacka jazz- och bluesklubb, Härnösand 20190927
Perdido, Härnösand 20190928
Nefertiti, Göteborg 20191018
Bollnäs jazzklubb, Bollnäs 20191022
Trollhättans jazzfestival, Trollhättan 20191025
Skövde in Rock, Skövde 20191026
Akkurat, Stockholm 20191027, skivsläppsspelning
Katalin and all the jazz, Uppsala 20191116, med Lisa Lystam Family Band

Intervju: Elin Öberg, Among Lynx
Skribent: Kristoffer "Illern" Holmén

BANDFAKTA - Among Lynx
Medlemmar
Elin Öberg - munspel och körsång
Moa Brandt: - gitarr och körsång
Evami Ringqvist - sång och rytminstrument
Tove Brandt - kontrabas, elbas och körsång
Amanda Savbrant - trummor och körsång
Tidigare medlem
Lina Anderberg - trummor


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar