DECEMBER DARKNESS – En mörk mellandags-festival

Mitt i stressen mellan jul och nyår finns det ett andningshål. Det som en gång var Black Christmas har de senaste åren blivit December Darkness. Vilket ju är bättre än ingenting.

När min sambo undrar om det är värt att köra 40 mil enkel resa enbart för en dags konsert finns det bara ett enda svar. Självklart är det värt det. Hur ofta får de se dessa fem band lira tillsammans?

Detta var mitt första besök i Norrköping. Något jag gärna gör om igen, även om det snöade under kvällen. Som skåning är du väldigt svältfödd på snö så det var en oväntad bonus.

För mig var tre femtedelar av line-upen helt okänd. Så det blev en bonus att få upptäcka fler nya band.

MYRONATH
Först ut var MYRONATH. Ett namn jag sett flyta runt både här och där. Jag blev imponerad av dem. Från deras look till deras black metal. Jag vet inte varför men när jag såg och hörde dem kom jag att tänka på gamla goda Allegiance. Det var också lite war metal känsla över musiken. Ett helt klart lyckat första möte. Det här var ett coolt band att se live. Det gör jag gärna fler gånger.

ULTRA SILVAM
Ännu ett band som jag bara har läst om men aldrig riktigt kollat in. Men efter att ha sett dem live för första gången väcktes ett intresse att kolla upp dem riktigt ordentligt.

Till en början tyckte jag att de var en aningen för primitiva men ju mer jag hörde desto mer fastande jag för dem. För att till slut vara helsåld på dem.

När denna malmötrio äntrade scenen spred sig en söt förruttnelseodör över lokalen. Men så blir det när bandet är indränkt i årsgammalt blod. Tyvärr klarade inte alla av odören utan la av en spya som inte gick av för denna värld. Mycket tål jag i luktväg men här gick gränsen för mig. Då var jag tvungen att gå ut och ta en nypa frisk luft.

Gillar du old school svensk primitiv black metal är detta bandet för dig. Lite gammal Watain-känsla över det hela, mixat med en aningen Return-Bathory. Ren och skär ond black metal.

AVSLUT
AVSLUT såg jag första gången hösten 2018 när de lirade i Huskvarna. Då imponerade de på mig så pass att jag köpte ”Deceptivs” plattan. I år var det dags igen och de imponerade lika mycket denna gång. Det här är en riktig käftsmäll till black metal. Att de sedan är kul att kolla på live gör bara saken så mycket roligare. Det här är definitivt ett av mina nya favoritband.

Det blir så mycket roligare att kolla på ett band om det händer något på scenen än om de står som stenstoder. Även om det kan finnas en poäng med att stå stilla på scenen. Men det är för andra band och inget för AVSLUTs musik. Det hade bara blivit fel om de inte interagerat med publiken.

Och ja, jag köpte nya plattan ”Tyranni”. Vad tror ni om mig?

DOMGÅRD
Det här var tredje bandet jag inte hade någon koll på. Men fasen vad imponerad jag blev av dem. Det här är ju så in i bomben bra att det nästan inte är sant.

Ännu mer högkvalitativ svensk black metal. Det är när jag hör band som detta som jag inser hur jäklar bra svensk black metal är, och varför de flesta hyllar den.

Tyvärr kom jag aldrig på vad de påminde mig om. Det hade jag inte direkt tid till heller att fundera på när jag stod och njöt av deras eminenta black metal. Det här var kvällens höjdpunk så länge för mig.

MARDUK
Jag kommer fortfarande ihåg känslan när jag fick MARDUKs första album med posten. Vilken lycka det var att får hålla i Tomas Nyqvist tredje släpp på No Fashion Records samtidigt som jag fick de två första också. Men det var MARDUK som stod ut bland Fester och Bestial Summings plattor.

Därför kan det tyckas märkligt att det skulle dröja till sista helgen i December 2019 innan jag bevittnade dem live för första gånge.

Under hela den 40 mil långa färden upp till Norrköping från Helsingborg våndades jag över om MARDUK skulle suga på scen. Något jag inte hade behövt ägna en enda tanke på.

MARDUK fullkomligt körde över mig med sitt framträdande. Jag har sedan jag hörde dem första gången varit fullkomligt förälskad i deras tornado till black metal. 30 år senare är de fortfarande lika jäkla extrema. Hade jag haft något hår på huvudet hade det blåst av från trycket de skapar på scen.

Att de orkar mangla sin black metal tornade i 90 minuter är ett mysterium för mig. Fan, jag blev utmattad av att bara stå emot trycket från scenen.

Det här var fullkomligt värt att åka 80 mil tur och retur för. Att det sedan gav mig tre nya favvoband och ett kärt återseende av ett tidigare upptäckt favvoband gjorde ju bara resan så mycket mer givande.

Att jag sedan i försäljningsområdet hittade ett ex av Mephorashs senaste album gjorde ju bara det hela så mycket bättre. Jag har under 2019 samlat på mig deras två första album så nu är albumsamlandet komplett. Ska bara komplementera med en 7” och en 12” sen har jag en Mephorash-samling jag är nöjd med.

 


SKRIBENT: Anders Ekdahl
FOTOGRAF: Jelena Sulce (jelena.sulce@rockbladet.se)
FESTIVAL: December Darkness
ARENA: Dynamo / Norrköping
DATUM: 2019-12-28
BÄSTA: Att det händer något i mellandagarna
SÄMST: Att det tar slut så fort

 

 


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar