Världen brinner – intervju med Malin Sandberg

Någonting med bandet Världen brinner har charmat mig trots att jag inte lyssnar så mycket på musik i punkgenren. Därför var det kul att få intervjua Malin Sandberg som sjunger i det livfulla bandet. Världen brinner bildades för fyra år sedan och har hunnit ge ut två album och två EP sedan dess. Det andra fullängdsalbumet, Vi äger natten, är alldeles färskt.

Världen brinner tog sin början i Västerås där två medlemmar fortfarande bor. Några medlemmar har bytts ut på vägen och de andra tre medlemmarna bor i Stockholm. Ett nytillkommet tillskott till bandet är Anders Leetmaa som skulle spelat under vårens spelningar som tyvärr kom av sig i sviterna av coronaepedimin. Grunden till Världen brinner lades i ett annat projekt men där en medlem tyvärr inte mådde bra och inte kunde fortsätta delta. De kvarvarande medlemmarna i projektet tyckte inte det kändes rätt att driva projektet vidare utan honom. I stället bildades Världen brinner med en tanke om lite enklare punk och texter på svenska. Av dessa är det tre som är kvar i bandet i dag; Malin själv, Allesandro och Tobbe. När vi pratade om de planerade vårspelningarna förenades vi i en förkärlek för de mindre mer intima spelningarna. Malin uttryckte förstås en glädje som artist över att få stå inför större publik men det finns något i de mindre spelningarna som man tappar då. Bland annat kom Bomber bar i Motala upp som ett ställe de spelat på flera gånger och blivit väl mottagna på. Det är, säger Malin, ett härligt gäng som håller i stället och så känns det även som besökare Som östgöte har jag varit där mer än en gång.

Vi pratade om inspirationer till Världen brinners musik och Malin säger att mycket av inspirationen kommer från saker som är fucked-up. Det finns så mycket som hon vill ändra på och det inspirerar till och får uttryck i musik och texter. Orättvisor och feminism, att kvinnor ska få ta plats och känna sig trygga samt miljöförstöring är viktiga ämnen och det märks också i texterna. Den senaste skivan, Vi äger natten, har en röd tråd i att ta tillbaka olika saker; natten, miljön. Malin skrattar till lite och säger att rädda världen. Det är viktigt att vi alla gör vår lilla bit för att uppnå förändring. Det kan kännas hopplöst när man betraktar sin egna lilla del men det är alla dessa små bitar som tillsammans leder till förändring. Malin uttrycker stor tillfredställelse över att ha en kanal som musiken där det går att föra ut tankar och budskap. Hon uttrycker sig inte bara via texterna utan även i mellansnack på konserter som att prata om låtarna och vad de handlar om. Malin själv vill förvalta den kanal hon har via musiken och uttrycker en förvåning över alla musiker som inte använder möjligheten att nå ut med sina tankar. Uppenbarligen ger det resultat. Malin berättar om hur hon fått berättat för sig att tjejer fått styrka att anmäla förövare på grund av Världen brinners musik och text. Att få höra något sådan är, säger Malin, bland det finaste som finns.

Alla i bandet växte upp med emoperioden, typ mitten av eller sena nittiotalet och det har säkert färgat dem. Malin själv lyssnar på många olika stilar och kan inspireras av till och med schlager. Bandet vill inte heller sätta sig i en alltför liten låda, inte fastna i ett svensk-punkfack. Senaste skivan är lite mer varierad i still och med mer rakt rockiga inslag. Om de tänkt på vad andra förväntar sig så har det snarare varit för att inte göra som alla förväntar sig än tvärtom. De har velat variera tempo och takter. Malin lyssnar också på nya band både för nöje och inspiration. Vi var båda väldigt överens om den härliga känslan i att hitta ett nytt band som man gillar skarpt. Malin uttrycker också en stor glädje över att få höra det av andra om bandet hon själv är med i.

Från inspirationer och bandrelationer gled vi över på samarbetspartners. Ett samarbete som Malin uppskattade väldigt mycket var de spelningar de gjorde med Millencollin. Det är en band som Malin lyssnat på sedan unga år. Att få göra en turné tillsammans med dem var väldigt roligt. Ett band som stöttat Världen brinner är Asta Kask. Det är skönt att höra om erfarna band som stöttar de nya banden snarare än att känna sig hotade. Det är tråkigt när det blir så. Malin själv har dock aldrig upplevt att andra band känt sig hotade, vare sig av nya band eller jämlikhet eller förändring. Däremot kan det ibland förekomma ett mått av missunnsamhet när det går bra för någon annan. Malin spekulerar i att det kanske kan bero på att Sveriges rockscen trots allt inte är så stor. Det kan vara lite trångt och konkurrens om platsen. Å andra sidan kan det i det läget vara bättre att faktiskt stötta varandra för att genom att hjälpa andra hjälper man hela gruppen inklusive sig själv. Det är något som Malin själv försöker göra när hon får tillfälle. Uppmuntra och synliggöra andra artister om så bara en gillamarkering på en facebooksida eller en intressemarkering på ett event på FaceBook (och det kan göra större skillnad än man tror när algoritmerna i bakgrunden tuggar genom statistiken).

Rockbranschen är dock inte jämställd även om Malin själv inte känt sig utsatt. Vi funderade på om det hade gjort någon skillnad om bandet enbart bestått av tjejer. En del andra band med tjejer har mött märkliga beteenden som att bli påannonserade som tjejband eller band förresten – tjejgäng. Det är en klar övervikt på män bland de etablerade i branschen. Å andra sidan är det också färre tjejer som spelar. Malin konstaterar att när hon själv växte upp fanns inga nära förebilder inom rock eller punk och väldigt få även i de större perspektiven Sverige och världen. Det var lätt och är kanske fortfarande lätt att känna sig sämre som tjej. Det var inte förrän Malin hade utövat sin musik en tid, när självförtroendet ökade, som hon insåg hur mycket hon hade hämmats av att känna sig sämre. Förebilder är viktigt och Malin känner själv att det är viktigt att vara det när man kan. Likaså tycker Malin det är viktigt att använda sin röst och föra ut ett budskap när man har möjligheten. Även om folk inte lyssnar på texterna så finns mellansnack och sociala medier där man kan förmedla budskap och ta ställning. På sitt sätt kanske musiken ska hållas åtskild från privatpersonerna som utgör en given artist men samtidigt hänger ju allting ihop. Ingen av oss tyckte det är konstigt om man inte vill stödja någon ekonomiskt om denne har en tvivelaktig ideologi. Lite skämtsamt men också allvarligt snuddade vi förbi ämnet att det självklart finns ideologier som man sympatiserar med och ideologier man inte sympatiserar med. Även om man hellre ser de som man själv håller med om föras fram så är självklart rätten att föra fram sina tankar och idéer en rätt alla har. Samtidigt är det viktigt att idoler och förebilder tänker på vad de gör och hur de formar och inspirerar andra.

Vi pratade också om att skapa musik och att nå ut till publiken. En vanlig uppkomst för Världen brinners låtar är att Malin satt ihop ett akustiskt treakordsskelett som hon tar med till replokalen. Väl i replokalen förvandlar bandet låtfröet, som kan vara rätt lugnt, till det som i slutänden är en energisk punkig låt. Ibland är fröet till en låt ett riff eller en refräng som någon tar med sig till resten av gänget och som klaffar på en gång och sedan fylls ut till en hel låt. Det är inte alltid det flyter utan ibland kan skapandet så klart fastna och de kommer inte vidare. Inför senaste skivan hände just detta och Malin kände att hon behövde komma ifrån. I det ögonblicket kände hon att de inte var fokuserade och pratade om oväsentligheter . Samtidigt behövde de ytterligare en låt till skivan och de var frustrerade. Malin gick ut en stund för sig själv för att komma ifrån lite. Plötsligt dök ett par ord och en refräng upp. Malin gick in till bandet igen och de satte så sista låten till albumet – Skrik bort all ångest. Det blev en av de starkare låtarna på skivan om att göra något, säga något och inte bara sitta i sitt hörn av världen.

Malin konstaterade att många inte inser hur mycket arbete det ligger i att nå ut med sin musik. Det är inte bara att skriva och framföra låtar utan musiken måste ut också, i alla fall om någon ska lyssna på den. Det är svårt att nå genom bruset av all tillgänglig media. Samtidigt som det blivit enklare och billigare att göra kvalitativa inspelningar, vilket är bra i sig, så har det bivit svårare att nå ut till lyssnarna. Därför tar Världen brinner hjälp av PR-bolag ibland. När man lagt ned massor av pengar på inspelning och videor så är det värt att lägga pengar på marknadsföring också. Kanske skulle man till och med kunna lägga lite mindre på inspelning och video och lite mer på marknadsföring. Även om man spelar musik för att det är kul så vill de flesta också nå ut till lyssnare och musiken kan tappa en del av sin mening om ingen lyssnar på den.

Tokiga historier verkar följa band i hasorna, så även Världen brinner. De har också sina tokiga missöden som kunde varit en scen i This is Spinal Tap, som när en bandmedlem åkte ifrån sin väska på Close up-båten. Inga nycklar – kommer inte in hemma, ingen mobil. Det enda han har är passerkortet till replokalen och ett jobb att komma i tid till nästa morgon. Vad gör man? Man kan slagga i replokalen. Väl där upptäcker han att klockan där inte fungerar så han får upprepade gånger springa upp och fråga folk vad klockan är. Han lyckas komma i tid till jobbet men kan knappast ha sovit sin skönhetssömn just den natten. Han är dock en stillsam person som tar allt med ro. Jaha, det vart så. Ingen ångest, går vidare i livet. Fantastisk inställning. Själv hade jag blivit betydligt nojjigare.

BANDFAKTA
Bandmedlemmar
Malin Sandberg – sång
Alle Mazzoni – gitarr
Tobbe Berglund – bas
Pelle Hartwig – trummor

FaceBook: Världen brinner
Instagram: Världen brinner
Bandcamp: Världen brinner
Songkick: Världen brinner


Stöd ROCKBLADETFACEBOOK
Klicka på LIKE i den högra kolumnen eller besök oss på FACEBOOK


Relaterade artiklar