ROCKMORSAN – Del3: Jag och Blackie Lawless

Så, nu är jag ett barn rikare men ett underliv fattigare. Nu har den tredje bebisen sett dagens ljus. Det blev en kille, som enligt fadern ska heta Lemmy men enligt mig ska heta någon mindre uppseendeväckande. En kille, liten som en mygga men med en röst som Sebastian Bach.

När jag tänker på förlossningen tänker jag på bilden från tidningen OKEJ där Blackie Lawless från WASP poserar med stora köttstycken. Min storebror hade bilden på väggen i sitt rum och jag minns att jag ofta satt på hans säng och stirrade på Blackie och köttet. Jag undrade om man verkligen fick göra så, fast ändå kändes det helt normalt, för ens referens var OKEJ och då hade man inte så många frågetecken kring saker och ting, då accepterade man det mesta. I OKEJ skymtade ibland artisternas könsorgan förbi så när sexualundervisningen i skolan väl skedde så var det ju ingenting som man tidigare inte sett i OKEJ. Köttslamsor och könsorgan – tänk att man 25 år senare snarare tänker på förlossningar än rock n' roll när man hör de orden.

Men min post-förlossningskropp påminner även om en annan av OKEJs stora stjärnor. Hello Samantha Fox! Brorsan hade inte bara Blackie på väggen utan även Sam Fox. Denna gudabenådade kvinna som kunde svanka som en hel gymnasttrupp och dekorerade bröstvårtorna med julkulor i decembernumret. Jag frågade ofta mina brorsa om han gillade henne – och då syftade jag på hennes musik – men han mumlade alltid lite besvärat till svar. Själv tyckte jag att hon var ganska bra och spelade ofta hennes band i min freestyle. Att hon hade stora tuttar och låg på djurfällar i var och var annat nummer var inget jag tyckte var uppseendeväckande, så gjorde man ju om man var en stjärna.

Skulle OKEJ fortfarande existera idag skulle jag ringa redaktionen och säga att jag gärna kom över och la mig lite trivsamt på en av de mjuka fällarna och poserade… en stor köttslamsa med enorma bröst på en djurfäll. Skulle bli försäljningssuccé.