Lördagen den 18 februari spelade Amaranthe på Bandit Rock Awards, senare under kvällen vann de dessutom pris för Årets Svenska Genombrott. Priset är en bra summering och kvitto på vad som hände 2011 för medlemmarna i det melodiska metal-bandet Amaranthe. När de var dags att släppa bandets självbetitlade debutskiva i April förra året, hade de höga förväntningar. Frågan är om de hade satt fast säkerhetsbältena ordentligt, för bandets karriär gick spikrakt uppåt i raketfart. De har redan hunnit åka runt jorden ett par varv. Rockbladet träffade Olof Mörck, bandets gitarrist, redan i augusti för en intervju, inför deras spelning på Harry B James. Vi fick då en rapportering om allt galet som hänt fram tills dess. Så vad har egentligen hänt det senaste halvåret? Vi passade på att träffa Olof för en ny pratstund dagen efter Bandit Rock Awards.
(Jake, Elize, Olof – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Vi tar det ifrån början!
JL: Hur och när startade Amaranthe?
Olof: Jag och Jake började skissa på ett samarbete under våren 2008, och de första låtarna publicerades via vår MySpace-sida Sommaren 2009. Under den tiden hade ett helt band byggts upp, först med Elize, följt av Andy och Morten. När det var dags för första spelningen Oktober 2009 värvades Johan som bassist.
JL: Hur är ni som personer, berätta lite kortfattat om var och en?
Olof:
Jake är sprallig och översocial, samt en naturlig rockstar 🙂 Har kämpat i över ett decennium för ett erkännande, med orubblig övertygelse.
Elize är också född till stjärna, konstnärsjäl och totalt genommusikalisk. En av de absolut främsta jag har jobbat med i denna branschen både på sin sång och komposition.
Andy är rejält ordningsam och principfast, håller ofta efter sina något mer virriga kollegor, och är tveklöst en av Sveriges bästa och tajtaste growlare, enligt min mening.
Morten är en matberoende dansk, som troligtvis har spelat in fler plattor än någon annan trummis i sin ålder 🙂 Nuförtiden har sessionjobbandet fått gett vika för en heltidssatsning på Amaranthe, och är en mästare på att tolka mina ibland bristfälliga trumprogammeringar,
Johan är min senaste bekantskap, och en strängbändande brother in arms som gillar god öl och överdimensionerade baslådor. Kännetecknas på scen av sin mohikandans, och blir ibland genomgående irländsk till kroppsspråk och accent vid en god öl för mycket.
Jag själv är en perfektionist, arbetsnarkoman och ibland något pretentiös, med en ibland lite väl stor tidsoptimism, men ger dock aldrig upp förrän riffet sitter hundra eller låten blir precis som önskad.
JL: Har ni spelat i andra band och i sånt fall vilket/vilka?
Olof: Vi har alla spelat i en myriad band, och att räkna upp alla skulle ta mer plats än hela resten av intervjun, men vi har figurerat i band som; Dragonland, Dreamland, Within Y, Nightrage, Submission, Engel, Soilwork, Headplate etc etc etc
(Andy – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Hur skulle ni beskriva Amaranthe sound? Hur har det förändrats/utvecklats med åren?
Olof: Amaranthes sound brukar jag kalla modern melodisk metal. I grunden är själva musiken i sig en blandning av allt jag har lyssnat på de senaste åren, med fokus på modernare melodiska death metal band, silat genom framför allt Jocke och Elize input och komposition av sångmelodier. Då vi bara har släppt en platta så har inte musiken direkt förändrats något än, och i princip vid första låten hade vi vårt sound relativt klart. På nästa platta kommer det ske vissa förändringar, men kärnan av vårt sound kommer alltid finnas väldigt intakt.
JL: Vad har ni för grundfilosofi med musiken i Amaranthe?
Olof: Bryta barriärer. Folk har ju fruktansvärt mycket åsikter hur musik ska och inte ska låta, vad som för kombineras och inte. Vår musikaliska filosofi karaktäriseras av total brist på respekt för såna inställningar – vissa metalfolk glömmer lätt att hela genren skapades av just den typen av brist på respekt för konventioner. För mig är metal revolutionärt, inte reaktionärt.
(Johan – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Lite personlig info.
JL: När började din musikaliska karriär?
Olof: Om man räknar från en rent professionell nivå så släppte jag första plattan med Dragonland 2001.
JL: Vilken musikalisk bakgrund och vilka personliga influenser har ni var och en?
Olof: Killarna i bandet har liknande bakgrunder bakom sig i de hårdrocksband som nämndes tidigare, och har i princip alla vart aktivt skivsläppande i nära ett decennium. Elize kommer från en mer musikalbetonad bakgrund med studier på Performing Arts School, har jobbat på Cabarét, men växte dock upp med pappa, bror och sedermere pojkvän som alla var entusiastiska hårdrockare, vilket tydligt har präglat henne.
JL: Har du något annat intresse bortsett från musiken?
Olof: För många. jag har en stark passion för historia i allmänhet (vilket de övriga bandet refererar till som "Olof gillar gamla stenar"), konst och arkitektur, poesi, litteratur, design och en mängd annat, där det mesta skulle betraktas som pretentiöst 🙂
(Olof – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Har du var någon annan dold talang som du vågar berätta för Rockbladets läsare?
Olof: Jag var rätt länge inställd på att jag skulle bli konstnär – en favoritsyssla som mer och mer har fått kliva undan för musiken är att måla med oljefärger, något jag fortfarande sysslar med som break från musiken, dock.
JL: Amaranthe under 2011 kan vi väl sammanfatta som ett helt fantastiskt galet bra år!
JL: Kan ni berätta lite hur 2011 varit för er i Amaranthe?
Olof: Det mest omtumlande och fantastiska år i mitt liv, utan överdrift. Vi hade alla höga förväntningar och förhoppningar på vår debutplatta, men den explosionsartade utveckling som vi såg redan innan release var bortom var vi hade kunnat förutse. Redan under mars förra året gjorde vi en arenaspelning i Tunisen (av alla ställen), åkte flera varv runt jorden, fick några miljoner träffar på våra videos, hade höga listplaceringar i ett antal länder, spelades mest på svensk rockradio, etc etc.
JL: Turnéer, Festivaler?
Olof: Vi gjorde två längre turnéer, med Kamelot respektive Hammerfall, som tog oss runt de flesta européiska länder. Ovanpå det gjorde vi en uppsjö festivaler, bland annat Japans Loudpark och Metaltown i vår hemstad, där arenaspelningen på den Japanska festivalen tog priset bland allt vi har gjort i våra respektive karriärer.
JL: Debutalbumet Amaranthe har ju varit en otrolig framgångssaga? Hur har den mottagits?
Olof: Albumet har mötts av en enorm entusiasm, samt en viss skepsis från vissa hårdrockare – men på det stora hela mindre kontrovers än vad jag hade förväntat mig. Det lustiga är när recensenter inte riktigt vet ifall det är okej att gilla oss, då vi har fler influenser än bara ren metal. Nu har de flesta börjat slappna av dock, när de har sett att vi är the real deal; ett turnerande band, med folk som har slitit i åratal för detta erkännande, och ingen plastig skivbolagsprodukt.
(Elize – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Andra roliga saker?
Olof: Jag kan i princip räkna upp hur mycket som helst, men det hela kommer nog framstå som klarare med lite perspektiv. Men speciellt roligt kan nämnas att det har varit jävligt roligt att få uppskattning och beröm av band man tidigare har sett upp till, som tex In Flames, Soilwork och Evergrey, bland andra.
JL: Info om turnélivet.
JL: Vilken är er bästa spelning ni gjort hittills?
Olof: Det beror om man räknar den bästa som den bästa för bandet eller där vi spelade bäst; men den tidigare nämnda Loudpark-spelningen var helt otrolig – nästan 20 000 personer, där det stora flertalet kunde våra texter och var sjukt entusiastiska.
JL: Vad tycker ni är det bästa med turné-livet?
Olof: Allt. Personligen gillar jag verkligen livsstilen, och möjligheten att helt kunna uppgå i sitt musicerande. Det är ganska avslappnat, man får se mycket, träffa sjuka mängder folk och på det hela taget är det inte så utmattande som det kan verka utifrån. men det är verkligen inte alla som är lämpade för den livsstilen.
JL: Vad är det mest galna som hänt på en av era konserter?
Olof: Vi har haft en del galna incidenter det senaste året, från att barrikaderna rasade på vår spelning i Tunisien, att kravallpolis fick kallas in på Metaltown för att trycket blev för stort för området vi spelade på, eller mer småknäppa saker som att ha fått påsar med Justin Bieber-saker eller gröna mjukisgrodor uppkastade på scen. man undrar ju hur folk tänker ibland 🙂
JL: Vilken arena drömmer ni att spela på och varför?
Olof: Ullevi! Att göra en riktig arenaspelning på hemmaplan är verkligen en dröm – vem vet, vi kanske kan fixa en förbandsspelning där en dag, men vi har dock en jävligt häftig konsert inbokad för Göteborg i år, som tills vidare är hemlig… Den ligger inte långt efter!
(Jake, Johan – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Vi tar och pratar lite om Bandit Rock Awards:
JL: Vilka förväntningar hade ni på eventet?
Olof: Då ingen av oss hade varit där innan, tog vi väl saker som det kom. Bandit har hela tiden supportat oss sen dag 1, så det var kul att medverka på ett större event i deras namn.
JL: Ni spelade ju också, det var lite tekniska problem, berätta lite hur ni upplevde det?
Olof: Det var väl eventuellt något strul med ljudet då vi inte hade någon längre tid för soundcheck. men vi vet att det är pressat på denna typen av tillställningar, och det är svårt att ställa samma krav på ljud på en gala där man spelar tre låtar som på en riktig konsert.
JL: Ni vann pris för Bästa svenska genombrott. Stort grattis!!
JL: Hur känns det?
Olof: Fantastiskt! Ett helt grymt erkännande, då det är svenska folkets rockers och inte någon jury som valde oss!
JL: Hade ni förväntat er detta?
Olof: Ja och nej, vi visste sedan innan att vi var ett av de populäraste och mest spelade banden på Bandit, men vi var absolut inte säkra. T.ex. så var ju Graveyard som vann en grammis för bästa hårdrock nominerade, och även Ghost hade ett genombrott modell större under 2011. Så det är lite sjukt att vinna mot sådana namn.
JL: Vad betyder priset för er?
Olof: Vi uppskattar det stort, speciellt då det som sagt är utvalt av lyssnarna själva. Det känns och lite som en symbolisk slutpunkt för oss som "nytt" och debuterande genombrottsband, till ett mer etablerat band som har turnerat mycket och kommer ut med sin andra skiva inom inte alltför lång tid.
JL: Vad tyckte ni om eventet i sin helhet? Vad ger ni det för betyg?
Olof: Eventet var framförallt jäkligt skoj! Lite som en firmafest i vår bransch, där man träffade sjukt mycket människor man känner samt mycket härligt nytt folk! Det var väl lite strul med vissa småsaker, men vi är inte heller småaktiga. Jag ger eventet en klar femma då jag personligen hade galet kul, och då får vl dess syfta anses vara uppfyllt, från mitt perspektiv.
(Elize, Olof – Bandit Rock Awards 2012)
JL: Vi måste prata lite om framtiden.
JL: Bortsett från Bandit Rock Awards, hur ser planeringen ut för 2012?
Olof: Vi fortsätter att spela mycket live; vi gör en mängd festivaler samt en hel del one-offs, vi har precis avslutat en headlineturné i Finland – men främst av allt så satsar vi på att skriva just nu. Vi kommer dock inte göra några uppehåll i spelande alls i princip, så vi inte tappar på den biten. Det är kul att kunna fokusera på både och.
JL: Har ni något nytt material på gång?
Olof: VI har precis börjat skriva, men efter ett sådant grymt år så flödar inspirationen, samtidigt som live-erfarenheten hjälper till att få en känsla för vad som funkade bra på förra plattan och inte. Bara på några veckor har vi redan ett litet gäng färdigställda låtar, och jag skulle svårligen kunna vara mer entusiastisk över dem! Jag kan redan säga att det kommer att bli en fantastiskt platta, från mitt perspektiv!
JL: Ni börjar få en del spelningar inbokade, berätta lite hur 2012 ser ut som det ser ut just nu! Konserter/festivaler?
Olof: Bäst av allt är att kolla in amaranthe.se får att hålla sig up to date. Det ramlar hela tiden in spolningar och i skrivande stund har vi minst 10 bokningar som jag inte ens kan prata om nu då de inte är officiella. men vi gör bla Wacken, Sonisphere UK, Progpower US, House of Metal, Rockstad Falun, Metallsvenskan, etc etc.
JL: Har ni någon europaturné på gång, eller är det framför allt festivaler som gäller nu till sommaren?
Olof: Det är enbart festivaler och one-offs vi fokuserar på nu, men man ska aldrig säga aldrig. Man vet aldrig vilka som kan fråga, och det gäller att potentiellt kunna vara flexibel i planeringen.
JL: Ni borde snart vara redo för den amerikanska marknaden, har ni någonting på gång borta i USA? Skivsläpp?
Olof: Ytterligare en sak jag inte riktigt kan prata om än, men planer finns det helt klart. Det var lite trögt med koordinationen med US ang den första plattan, men för nästa release ska allt vara på banan.
JL: Som avslutning, skulle jag vilja att ni säger någonting spontant från ert hjärta till Rockbladets läsare?
Olof: Får ni en chans så kom och se oss live – förhoppningsvis smittar energin av sig, och om ni går från konserten med ett leende på läpparna är vårt syfta uppnått! Vi ses!
BANDFAKTA – AMARANTHE
Jake E – Vocals
Elize – Vocals
Andy – Screams
Olof – Guitars and keys
Morten – Drums
Johan – Bass
Hemsida
Facebook
Skriven av: Jonas Lööw (Rockbladet)
Foto: Micke Andersson (Rockbladet)
(Johan, Morten, Jake, Andy, Olof, Elize – Amaranthe Augusti 2011)
