RECENSION: Terrortory – The Seed Left Behind

Ojämn debut som jämförs med lagrat vin och gamla skådespelare från Skellefteås Terrortory.

Enligt egen utsago har detta alster tagit sedan 2008 att färdigställa och albumet jämförs med lagringsprocessens förädling av både viner och amerikanska skådespelare. Självsäkert, men aningen förvirrande i sammanhanget då jag inte riktigt känner av den eftersträvade karaktären i Terrortory.
Jag anser inte att det nödvändigtvis måste vara till gagn att man låter ett album formas under en så pass lång period, inte heller tycker jag att det är något man bör stressa fram. Den linjen kan ju onekligen vara hårfin och lätt att oavsiktligt träda över. Men att materialet skrivits under en så utdragen period lyser igenom allt för ofta och i det hela taget känns debuten "The Seed Left Behind" som en väldigt spretig och ofokuserad historia.

Bredbent thrash metal varvas med modern death- och black metal – som får band som Lamb of God, Machine Head och Amon Amarth att passera i revy – men helt plötsligt, alldeles för ofta, dyker obehagliga partier upp från ingenstans. Då pratar jag inte om de smöriga gitarrsolon som dyker upp då och då, och som skulle få vilken 90-talsnostalgiker som helst att smälta,  eller de obskyra och direkt osmakliga technopassagerna. Nej, jag talar om den ständigt återkommande skönsången som jag alldeles för starkt förknippar med dåligt omdöme. Självklart går det att in absurdum diskutera huruvida vissa band – jag väljer av lathet att inte nämna några namn här – har förstört metal genom att genetiskt tvångsmodifiera metal med schlagersmittat DNA. Men den debatten bör föras i ett annat forum än här, så jag ska bespara er mitt cyniska rabblande.

För att slippa få allt för dåligt samvete vill jag ändå belysa ett par saker som gör att Terrortory med nöd och näppe håller sig ovanför ytan. Till att börja med finns det en nerv som tilltalar mitt punkhjärta, ett visst mått av smuts och egensinnigt trots. Vokalisten Johan sköter sig väldigt bra så länge han låter sig vägledas av vrede och desperation istället för radiopop. Det känns äkta och ärligt. Många av låtarna är också uppbyggda med väldigt stabila riff och det är lätt att ryckas med i groovet. Jag har flertalet gånger kommit på mig själv, nynnandes på några av de hänförande melodierna.
Sen är det inledande och återkommande riffet i låten "DeReign" en riktig pärla som får mig att med en gång vilja slänga på en platta med Skeletonwitch.

Då det är dags att summera kommer jag osökt att tänka på Prins Daniel och hans vid det här laget välkända uttalande "Mina känslor är lite all over the place", för det är verkligen så det känns att lyssna på den här skivan från början till slut. Det finns en vilja, men det sattsas på fel saker.

 

Betyg: 5/10
Skivbolag: Discouraged Records
Release datum: 25 november 2011

LÅTLISTA   
1. The Soil Turns Red 07:00
2. DeReign 03:50
3. The Seed Left Behind 08:27   
4. Concept: Anarchy 07:18   
5. The Destroyer 05:28
6. I, You 03:46   
7. Saviour 04:30

MEDLEMMAR
Johan Norström – sång
Stefan Vidmark – gitarr
Olov Häggmark – bas
Tommy Nilsson – trummor

MER INFO OM TERRORTORY
Hemsida
Facebook
Bandcamp

SKRIBENT
Sonny Stark
sonny@rockbladet.se