Stadion kändes väl ungefär lite mer än halvfull när introt brakar igång på skärmarna. Det är en blandning av många låtar i snabb följd som fladdrar förbi samtidigt som folk tränger sig fram för att hitta sin plats. När väl alla är på plats på scen så drar Ozzy igång med Bark at the moon och festen kan börja.
Av månen syns såklart inget denna sköna sommarkväll men folk sjunger glatt med. Gus G. känns direkt på hugget och levererar kvällens första solo korrekt och ESP:n gnäller högt av glädje samtidigt som publiken öser på i refrängen, "bark at the moon". Efter en kort paus då Ozzy har hämtat andan kliver han fram till mikrofonen och frågar oss om någon heter Mr. Crowley? Kvällens andra låt inleds som bekant med ett ganska långt intro då alla i bandet hinner ta av sig lite kläder. Ja inte Ozzy som behåller sin långärmade svarta t-shirt samt byxor. Under solot är det dags för kvällens första dusch för de som står närmast scen då Ozzy glatt kastar vatten på dem samt på sig själv. Efter ytterligare en vers kommer skummkanonen fram.
Sedan rullar det på med Suicide Solution och under introt till The ultimate Sin kommer kvällens första pyro-effekt. Längst fram är det sedvanligt bra ös på publiken som då och då får sig en dusch med vatten eller en släng av skummet. I don't know rullar ingång och det känns som publiken är med nu. Innan det är dags för Killer of Gigants tar sig Ozzy lite energidryck och det känns lite som ett mellannummer för att Ozzy ska få vila sig lite.
Efter det kommer Shot in the dark och även kvällens andra solo då Gus river av ett lagom långt och av publiken uppskattat inferno av toner från sin gitarr. De andra i bandet vill vara med och leka så vi bjuds på både lite extra fokus på basen och ett rejält trummsolo. Jag säger som så att ska man slå på trummorna så kan man lika gärna ta i, och det gör Tommy Clufetos. Bra tryck och publiken är med hela tiden under trumsolot.
Sedan är det dags för ny gitarr för Gus och nu kommer även Geezer Butler in och Iron Man är nästa låt. Känns som att många på plats verkligen är Sabbath-fans och gillar Ozzy mer än de är Ozzy-fans och gillar Sabbath. Det rör sig längre bak i leden. Så kommer det en hel radda med Sabbath-låtar: War pigs, N.I.B. Faires wear boots, Into the Viod. På Faires wear boots är det även Zakk Wyldes tur att komma upp på scen. Han levererar sina riff och solon med brutal säkerhet och även Ozzy headbangar under en av låtarna. Efter I wanna change the world kliver Geezer av. Ozzy vrålar att nu blir en sista låt och undrar om vi kan bli ännu galnare, dags för Crazy Train.
Ingen låter sig luras publiken vrålar Ozzy Ozzy Ozzy. Första "extranumret" blir Mama, I'm comming home vilket känns mer som en uppladdning inför kvällens final, Paranoid då även alla medverkande kommer upp på scen och tillsammans avslutar Paranoid. "Thank you and good night, we love you guys" samt ett mäktigt fyrverkeri inne på scen.
Vi vet ju alla att Ozzy brottas med många inre demoner och det gör ju att han inte är lite smidig på scen som de övriga i bandet samt att vissa textrader faller bort men glädjen, tokigheten och viljan finns fortfarande och man lockas att säga: -än kan gubben.
Skribent/Foto: Mats Olsson (mats.olsson@rockbladet.se)
EVENTFAKTA:
Konsert: Ozzy & Friends / Black Sabbath
Arena: Stockholm Stadion
Betyg: 7/10
Bästa låt: Paranoid
