Nu är det dags, en av årets första hårdrocksfestivaler drar igång, METALLSVENSKAN 2013. Efter att ha plockat ut kontanter så drog vi oss ut mot Örnsro IP och den förestående festivalen.
(Jocke Berg, Hardcore Superstars, Foto: Torbjörn Skogsberg / Rockbladet)
Jag och Jim Bergqvist var peppade. Allt började helt perfekt med en intervju med Jocke Berg från Hardcore Superstar. Jim har ju både intervjuat och träffat det gänget förr. En källa av nära kriminell avundsjuka från min sida. Idag var det min tur. Idag skulle Hardcore Superstar spela skiten ur mig och Örebro.
Vi gled in på backstage området och eskorterades till ett tält där Jocke Berg satt. Han var vår i 20 minuter. Herr Berg började prompt med att fråga om det var ok om han bara hämtade en kopp kaffe. – Självklart, menade vi. Det som slog mig om Jocke är hur jordnära han kändes. Han pratade lätt och ledigt om saker och ting och tog sig tid att tänka igenom sina svar.
Även med standardfrågor eller frågor som kanske inte var helt relevanta så tar han sig tid att väga för och emot. Och svaret som han ger är det han menar. Han kan förklara varför att gör det val han gör. Jag förstår varför nya plattan låter som den gör. Bandet har tagit många beslut inför den och står bakom den till 100 %.
Efter 20 minuter, en grupp bild och ett signerat CD-omslag så lämnar vi Jocke. Vi kommer se honom på scenen snart nog. Jag är definitivt ännu mer peppad nu.
När vi gick ut från tältet märker vi att det är en febril aktivitet, allt verkar halvfärdigt. Jag undrar verkligen hur de ska hinna klart på 35 minuter. Klockan går och portarna slås upp. Det är en munter stämning bland besökarna när vi får våra band och släpps in på hårdrocksgrönbetet
(Leesch, Foto: Torbjörn Skogsberg / Rockbladet)
Plötsligt sparkar Leech igång festivalen. Efter en omröstning så vann Leech äran att spela först på Metallsvenskan 2013. Leech har energin och tonerna, men det känns lite som om det haltar emellanåt. Nervositet? Svårt att säga. Bandet kan vara något att hålla ögonen på, trots att det inte var något toppgig vi fick se.
(Sinthia Doll, Foto: Torbjörn Skogsberg / Rockbladet)
Nine fick ju ställa in sitt gig på Metallsvenskan och var ersatta av Sinthia Doll.
Trots att folk inte riktigt är med i publiken än så levererar Sinthia Doll ett bra gig. Röster och musik håller hela vägen. Dom kämpar med den nyktra Svenska oviljan att släppa loss men de lockar publiken och är engagerade spelningen igenom. Jag är nöjd. Sinthia Doll slutar med att peppa alla andra inför Hardcore Superstar som kommer här näst och säger att vi ses framför stora scenen. Det är inte skitsnack. Några minuter efter deras gig kommer de ut med lite fräsha kläder och minglar iväg bland folket. Det här är varför en liten Metall-festival är så grymt skön att hänga på. Vi är alla familj här.
Jag får ett sms av sambon som frågar hur området ser ut, om det är någon lera eller om det är ok. Jag plåtar en bild på leran som redan finns framför stora scenen redan innan första bandet har lirat där. 1.5 senare står hon där i gummistövlar. Smart drag. Senare på kvällen så fick hon stå mer eller mindre själv i den värsta leran på perfekt avstånd från stora scenen.
(Metallsvenskan 2013, Foto: Torbjörn Skogsberg / Rockbladet)
Matutbudet var kanske inte bästa jag upplevt. Viltsvinskebab, langos eller en friterad typ av bakverk traditionellt älskad av den Amerikanska poliskåren. Kanske fanns det mer mat jag missade, det får undersökas nu under dag2.
På det stora hela så känns det som om Metallsvenskan är lite aningens oförberett. Kön in till öltältet är otroligt lång. Någon menade på att det hade tagit en timme att få en öl, med att först köa utanför och sedan i baren.
För oss med fotopass var det lite förvånande att se någon i fotodiket med en mobil och andra som inte hade fotopass. Det var sannerligen trångt nog ändå.
När Corroded spelade på den mista scenen, ja ni hörde rätt den minsta scenen, så gick det faktiskt inte att röra sig i diket. Jag tycker man gott kunde kört två trupper med fotografer istället för alla på en gång.
Kvällen går och något som Metallsvenskan skall ha en eloge för är alla scenvakterna. Full koll och artiga. Även de andra vakterna är bra på området. Hårdrockare är ett vänligt folkslag och kvällen fortlöper på ett trevligt sätt. Nu bär det iväg för att plåta fotbollen och känna in peppen för resten av kvällen.
Rock On!
Skribent & Fotograf: Torbjörn Skogsberg (ts@rockbladet.se)
Event: Metallsvenskan 2013
Datum: 24-25/5-2013
Gillar att plåta band på mellanstora scener där närvaron finns kvar men där ljuset är påkostat. Skriver ibland lite till mina bilder.
- KONSERTFOTO: Wolfmother och Mother’s Cake på Frimis i Örebro - 2016-12-04
- ÖREBRO RAWK-KLUBB 3.0 - 2016-04-26
- Bullet – Rockviken 2014 - 2014-08-06
