Det är januari och kvällen är svart, kall och rå och området vi går igenom är fult och smutsigt. Till råga på allt ska vi till Fryshuset vilket ger mig ytterligare kalla kårar. Det här passar Watain perfekt.
Vad kan man göra inom ramarna för liveuppträdanden? Watain har ett helhetskoncept såväl visuellt som musikmässigt. På scen finns eldar, upp och nedvända kors, blod och djurben. Det primitiva i dig vaknar om du inte kämpar emot. Till detta kommer också ett primitivt och kaotiskt tempo som rycker med publiken.
Det här är inte en konsert i traditionell mening, det är en mässa. Det är få spelningar jag varit på där applåder känts fel. Det passar bättre med djuriska vrål. Uppträdandet är vackert och surrealistiskt på samma gång. Publiken längst fram är hardcore och är som i trance, de lite längre bak verkade vara på en mer traditionell konsert.
Watain öser på med låtar som Malfeitor där publiken får vara med och hjälpa till att elda upp stämningen. Det är som helvetets portar står på glänt. Pyrotekniken jobbar hårt under watains konserter. Watain skulle fått full pott vad gäller getingar och klappor om det inte vore för ljudnivån, den kunde varit 20 decibel till. Det kommer ta ett tag att smälta allt jag upplevt denna kväll.
KOLLA IN SAMTLIGA BILDER FRÅN KONSERTEN
Skribent: Lasse Turunen
Foto: Gunilla Holz
Event: Watain
Support act: In solitude
Datum: 23/1-2014
Arena: Fryshuset Stockholm
Omdöme:8/10
- KONSERTRECENSION: Watain – Fryshuset 23/1 2014 - 2014-01-26
- SKIVRECENSION: Motörhead – Aftershock - 2013-11-17
- INTERVJU: THE LAST BAND – SWEDEN ROCK 2013 - 2013-07-02
