Skottska bandet Mogwai besökte Cirkus i Stockholm i måndags. Bandet som på skiva skulle kunna misstolkas som blygt och tystlåtet är tvärtom ökända för att ge ovanligt högljudda framträdanden. En indikation på att detta stämmer får man när man tittar runt i publiken på Cirkus och hittar folk med öronproppar som dessutom håller för öronen inför Mogwais massiva ljudväggar.
Kvällens första låt är Heard About You Last Night från senaste skivan Rave Tapes, ljussättningen och låtens sound gör att det blir lite av en undervattenskänsla i lokalen. Inledningsvis händer det inte mycket på scenen, men å andra sidan ser man knappast ett band som Mogwai med förväntningen om att det blir spex och stagedives. Idag är det dessutom sittande parkett som gäller, vilket känns helt rätt. Tolvhundra biljetter är sålda, det lämnar dock en del tomma platser på läktarna. Men jag kan faktiskt inte tänka mig en bättre lokal för den här konserten. Ljudet är verkligen perfekt, faktiskt något av det bästa konsertljud jag upplevt. Atmosfären i Cirkus anrika teaterscen känns också helt rätt. Visst är volymen väldigt hög, men aldrig att en enda ton slår igenom. Det går verkligen att höra varenda nyans av de melodiska sagor som Mogwai skickar mot oss.
Sagor är verkligen vad Mogwais låtskatt består av. Låtarna innehåller sällan någon sång vilket gör att du som lyssnare själv får avgöra om en låt är glad, sorglig, varm, kall osv. Det är just det som kännetecknar hela genren post-rock, vilket är det fack man enklast stoppar Mogwai i.
Tredje låten Take Me Somewhere Nice innehåller faktiskt lite sång, dessutom involverar den Luke Sutherland på fiol. Ett riktigt trevligt inslag. Allt eftersom spelningen fortskrider verkar volymen öka, det känns nästan som att hamna i trans. När låten Remurdered framförs är det som att varje organ i min kropp lyssnar, och ljussättningen antar en mer aggressiv ton. Man kan fundera lite över vilket material Matrin Bullons trumskinn är gjorda utav. Han tar i från taket och är våldsam mot sitt instrument utan att något ger vika.
Tre extranummer får vi innan bandet kliver av för gott, därefter lämnar jag lokalen alldeles varm inombords. Det enda jag saknar när jag går hem är att få höra låten No Medicine For Regret, då hade kvällen varit perfekt.
SKRIBENT & FOTO: Tomas Hellman (tomas.hellman@rockbladet.se)
KOLLA IN SAMTLIGA BILDER FRÅN KONSERTEN
Event: Mogwai
Support act: Pye Corner Audio
Datum: 24/3-2014
Arena: Cirkus, Stockholm
BANDFAKTA
Stuart Braithwaite – Gitarr, Sång
John Cummings – Gitarr, Bas
Dominic Aitchison – Bas
Martin Bulloch – Trummor
Barry Burns – Keyboard, mm
Luke Sutherland – Fiol
LÅTLISTAN på Spotify:
- KONSERTRECENSION: Pearl Jam – Friends Arena, Stockholm 28/6-14 - 2014-06-30
- KONSERTRECENSION: Pixies – Gröna Lund 10/6-14 - 2014-06-12
- Kurt Cobain, plötsligt har tjugo år gått - 2014-04-05
