Pixies besöker Stockholm igen efter bara knappa sex månader, den här gången aningen mer avspända, men mycket känns bekant.
Det är ungefär åtta tusen personer som tagit sig till Gröna Lund för att se Pixies denna ljumma junikväll. Bandet börjar med att vinka till publiken och sätter därefter utan vidare presentation igång spelningen med den sött poppiga låten Bone Machine. Det är nog så att Gröna Lunds stora scen är precis lagom stor för Pixies, den verkar passa bandet som handen i handsken. Dessutom är ljudet fantastiskt bra. Scenområdet är proppfullt så det blir rätt intimt, och rentav lite klubbkänsla trots vi är utomhus.
Publiken är lugn med undantag för den lilla skara närmast scenen som fortfarande har gott om år kvar till trettiostrecket.
Precis som vid spelningen i vintras kör bandet på i ett rasande tempo. Låtarna går i ett, och med trettiofem spelade låtar är det inte omöjligt att de sattes någon typ av rekord den här kvällen. Sett till kvällens setlist och till hur pass tighta bandet är tycker jag att detta är ett toppengig, men betyget dras ner av att bandet inte har någon kontakt med publiken. Det är som sagt låt på låt hela tiden, och trots att det är stort att Pixies är i stan igen har jag svårt att behålla fokus över tiden i deras låtkavalkad.
Störst applåder verkar komma efter låten Bagboy. Här i gör sig också Black Francis som bäst, hans röst kommer verkligen fram och han kan visa på allt som hans sprött poppiga till skräpigt punkiga röst har att ge.
Vid tre tillfällen känns det som att "nu kom den sista låten", men ingen av hitsen Monkey Gone To Heaven, Here Comes Your Man eller ens Debaser kan få stopp på Pixies ikväll. Det är först efter att Joey Santiago förlängt låten Vamos med en utdragen gitarronani som bandet på ett värdigt sätt rundar av kvällen med Where Is My Mind.
Sist vi såg bandet i stan spelade Kim Shattuck bas istället för Kim Deal som då hade hoppat av bandet, men nu är även hon ersatt. Den här gången ser vi istället Paz Lenchantin som bland annat spelat med Queens Of The Stoneage, A Perfect Circle och Zwan. Paz sköter sig bra men håller sig lite i bakgrunden, det märks speciellt när bandet kliver av och David Lovering får dra fram henne för att ta emot publikens jubel.
SKRIBENT & FOTO: Tomas Hellman (tomas.hellman@rockbladet.se)
Event: Pixies
Datum: 10/6-2014
Arena: Stora Scenen, Gröna Lund
Bäst: Mycket imponerande setlist och 105 minuters speltid!
Sämst: Lite som sist: Nada publikfrieri
Betyg:
BANDFAKTA PIXIES
Black Francis – Sång
Joey Santiago – Gitarr
David Lovering – Trummor
Paz Lenchantin – Bas
LÅTLISTAN på Spotify:
- KONSERTRECENSION: Pearl Jam – Friends Arena, Stockholm 28/6-14 - 2014-06-30
- KONSERTRECENSION: Pixies – Gröna Lund 10/6-14 - 2014-06-12
- Kurt Cobain, plötsligt har tjugo år gått - 2014-04-05
