22 november 2014 kommer gå till historien som den kvällen då Rival Sons fullständigt rev taket på konserthallen Pustervik i Göteborg. Episkt mina vänner!
Västkustsklimatet verkar vara extra gynnsamt för rock ’n’ roll och bördiga Göteborg utgör den faktiska grogrunden för The New Wave of Swedish New Blues Rock. Pärlor såsom Graveyard, Spiders, Horisont och Blues Pills vinner alltmer mark i resten av landet men epicentrum är fortfarande området kring Järntorget med Andra Långgatan som pulsåder och hjärtat i Pustervik. Exakt rätt tid och plats för ett bluesigt kaliforniskt rock 'n' roll-band med starka soulinfluenser såsom Rival Sons!
Snålblåsten sveper över sagda torg denna gråkalla novemberlördag. Rockbladet har fått den fina möjligheten att följa Rival Sons under två speldagar med start i Göteborg. Under eftermiddagen intervjuar vi trummis Mikey Miley och basist Dave Beste (intervjun publiceras senare), vi kollar genrep och liverapporterar från Pustervik. Framåt kvällen börjar lokalen packas med folk; Pustervik är slutsålt sedan länge och förväntningarna är pirrigt höga.
I och med nya albumet ”Great Western Valkyrie” har grabbarna klippt rocklockarna och antagit en skön Tom Waits-look a’ la 30-talsarbetarklass men är fortfarande det estetiskt snyggaste bandet i amerikansk historia. Übercoola och yxnästa gitarristen Scott Holiday äntrar scenen med Mikey, Dave och amishminnande organisten Todd Ögren-Brooks. Sedan kliver sångaren Jay Buchanan på och vår värld fylls av en explosion, nej, ett fyrverkeri av ljud.
You Want To från Head Down öppnar (“ooooh you got me right where you want me”) och övergår till ett intensivt jam. All Over the Road och Pressure and Time följer perfekt; volymen är uppskruvad till max och ljuset är vansinnigt effektfullt riggat genom hela konserten. Den tätt packade publiken är galet kokande; jag har faktiskt aldrig upplevt detta förut på Pustervik.
Nästan hela Great Western Valkyrie spelas förutom Belle Starr och monumentala Destination on Course. Torture från den självbetitlade ep:n Rival Sons får fungera som termometer för hela konserten. Publiken fortsätter resolut att unisont sjunga Torture-melodin när låten är över för att visa sin hyllning och bandet vilar sina instrument, står och ser på oss med breda leenden och håller sina händer mot hjärtat. Ren och skär förälskelse mellan scenen och folkmassan nedanför.
Känsligt nervig distad gitarr, feta progressiva riff, tung tydlig bas, delikata improvisationer, kreativa trummor, mäktigt driv med Jays breda register och själfulla scenspråk;jag tappar hakan hur bra detta är! Konserten avslutas med Open My Eyes (min personliga favorit), Face of Light, som sträcks ut i sagolika 10 minuter och slutligen Keep On Swinging. Magi har skapats på Pustervik denna kväll!
Nu är det spännande att se hur Stockholm tar emot Rival Sons ikväll. Den recensionen får ni från min kollega Fredrik.
HELA BILDSERIEN
SKRIBENT: Emma Kling (emma.kling@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Cathrin Linné (cathrin.linne@rockbladet.se)
DATUM: 2014-11-22
PLATS: Pustervik / Göteborg
BÄST: Open My Eyes och Face of Light
SÄMST: Lite fler av de lugna balladerna vill jag ha, Jordan är en dröm att få se live.
BETYG:
