Thåström är den svenska artist som har funnits vid min sida sedan jag var 14 år tack vare min bror som spelade upp “Staten och kapitalet” med Ebba Grön. Han är den enda svenska artist som jag köper en konsert-biljett till utan att blinka. Thåström är punk-pappa i min musikvärld.
Med förväntansfulla steg närmade jag mig turnépremiären på Annexet i Stockholm. Väl inne i konserthallen dämpades ljuset och in på scen kom bandet efterföljt av en man klädd i vit kostym. Först ut “Långsamt genom” följt med titelspåret “Den morronen”.
Med ett fåtal meter fram till scenen vaggades jag in i en känsla där allt blev så närvarande. En känsla där allt annat försvann och det var jag tillsammans med bandet i nuet. Med en repertoar av låtar från senaste skivan men med fina avstickare som “Kärlek är för dom”, “Brev från 10:e våningen” och “Kriget med mig själv” (Imperiet) höll konserten en jämn nivå som höll liv i publikens entusiasm. Jag tittade mig omkring mitt i konserten och såg en publik i en ålder mellan 17-65 år, alla lika hängivna Thåströms texter och musik. Speciellt fint var det att se pappan med sin dotter som såg ut som Thåströms tidiga dagar i slutet av 1970-talet. En påminnelse om att Thåströms musik är tidlös.
För det är det som är en av Thåströms unika styrkor, att generationer oavsett om de var födda när allt startade, hittar det de söker i hans musik. Jag föddes i samma period som Ebba Grön tackade för sig och Imperiet startade. Men jag tänker inte välja en nostalgi-hyllningen i denna recension och vara ledsen över att jag inte var med när den delen av musikhistoria skapades. För mig är Thåström bäst nu, med en egentlig start för 10 år sedan i och med släppet av skivan Skebokvarnv. 209. För det känns som det var då allt föll på plats. Ett sound, en hunger att uttrycka sig genom sina texter och ta mer plats på scen mer än att låta en ljudridå falla ner. För även om Thåström är min punk-pappa i min musikvärld så lever han inte på gamla meriter utan med en ständig utveckling med vad han skapar i nuet. Han är en fantastisk musiker som jag är glad över att jag en dag upptäckte och som är min följeslagare nu 22 år efter upptäckten av Ebba Grön.
Turnépremiären var full av energi och med en närvaro som gick rakt in i mitt hjärta. För även om tiden stod stilla är en konsert med Thåström det mest närvarande, i texterna och i ljudbilden. En kombination och ett sound som gör Thåström unik. En musikskatt som har förvaltat och utmanat Sveriges musikhistoria och borde få ett hederspris för sin hittills stora musikskatt. Så tack brorsan för att du öppnade ögonen för Thåströms blottade och ärliga musiksjäl.
KONSERTBILDER – THÅSTRÖM
SETLIST
Långsamt genom
Den morronen
Aldrig nånsin komma ner
Gräsfläckar
Främling överallt
Alltid va på väg
Dansbandssångaren
Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce
Nere på maskinisten
Österns röda ros (Imperiet cover)
Kärlek är för dom
Kort biografi med litet testamente
Slickar i mig det sista
St Ana katedral
Axel Landquist Park
Ner mot terminalen
Encore:
Brev till 10:e våningen
Encore 2:
Beväpna dig med vingar
Djävulen o jag
Kom med mig
SKRIBENT: Elina Lööw (elina.loow@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Ninnie Schröder (ninnie.schroder@rockbladet.se)
EVENT: Thåström
ARENA: Globen Annexet
DATUM: 2015-03-04
BÄSTA LÅTEN: Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce
BETYG:
