
Japanska veteranrockarna Loudness och Outrage bestämde sig för att ha en minifestival och bjöd in de något nyare banden Sads och Her Name In Blood för en helkväll i Tokyo i den japanska hårdrockens tecken. Rockbladets man i Tokyo, Stefan Nilsson, var naturligtvis med på festligheterna.
Strax innan kvällens första band kliver på scenen står flera personer i publiken och stretchar. Jo, då. Japanska hårdrockare tar sina gigs seriöst och ska man mosha, stagediva och crowdsurfa är det bäst om man har värmt upp innan. Som vanligt på japanska spelningar är det tidigt långa köer till merchandise-stånden för att köpa bandtröjor. Lika viktigt som att stretcha är det att ha senaste bandtröjan på sig.
Her Name In Blood
Her Name In Blood är ett av de mer lovande nyare japanska metalbanden som lever någonstans mellan tung jävla metalcore och melodiös death metal. Jag får känslan att detta är hur Backyard Babies skulle vara ifall de var ett dödsmetallband. Bra är det hur som helst. När bandet kliver på så bjuder de på ett jäkla ös från första stund. Bandet spelar live flitigt och spelar även på en hel festivaler både i Japan och andra delar av Asien. De bjuder denna kväll på ett mycket bra förbandsgig och kommer fortsätta att gå framåt. Bli inte förvånade om detta om några år är nästa stora hårdrocksband från Japan. Potentialen finns helt klart.
Outrage
Veteranerna från Nagoya, Outrage, tar över scenen och ger publiken vad den vill ha. Jag säger bara: you gotta love ‘em. Med en basist, Yoshihiru Yasui, som ser ut som om han är med i The Ramones och uppträder i en Dead Kennedys t-shirt och med ett bandnamn taget från en Motörhead-låt (“Sex & Outrage” från albumet “Iron Fist”) så har man en bra grund att stå på. Outrage bildades redan 1982 och släppte sin debutskiva 1988. 2007 kom sångaren Naoki Hashimoto tillbaka till bandet och 2009 åkte de till Sverige för att spela in skivan “Outrage” med producenten Fredrik Nordström. Musikaliskt lever de i ett gränsland mellan thrash metal och NWOBHM. Kombinationen funkar utmärkt. Bra hårdrock helt enkelt. Basisten Yasui lever upp till förväntningarna som hans Dead Kennedys-tröja skapat: han tar sin bas och crowdsurfar liggandes på rygg genom publikhavet medan han fortsätter att spela. Outrage står på scen med sin klassiska sättning och sångaren Hashimoto är en frontman med stil – inget tokröjande utan mer en gentleman i hatt med stora poser och en bra röst som vet hur man hanterar sin publik.
Sads
Sads föddes 1999 ur spillrorna av visual kei-bandet Kuroyume. Efter många år av inaktivitet så satte sångaren Kiyoharu Mori 2010 ihop ett helt nytt band. Hur ska man beskriva Sads? Ja, det är inte helt lätt. Ganska mycket visual kei-stuk, glamming rock men med emellanåt blytynga gitarrmackor. Post-punk. Ett jäkla hopkok. Sångaren Kiyoharu gömmer sig bakom ett komiskt stort hår och uppträder stående i fosterställning större delen av spelningen. Han verkar försöka gömma sitt ansikte som en blyg pojke. Som många andra band inom visual kei-svängen har Sads en hyfsad skara av lojala och fanatiska fans. Även på denna festival har Sads sina hängivna fans i publiken så de gör helt klart något som det finns en betalande publik för, men detta är inte riktigt min grej.
Loudness
Detta är tredje gången jag ser Loudness sedan i oktober och de visar varför de är Japans största hårdrocksband genom tiderna: de levererar alltid. Och som sångaren Minoru Niihara sa i den intervju jag gjorde med honom i december så är det gitarristen och bandledaren Akira Takasaki som gör att Loudness är på en annan nivå än andra japanska band. Det här är gedigen, riktig japansk hårdrock med en gitarrgeni i bandet. På 90-talet tappade Loudness bort sig lite i en dimma fylld av olika influenser. Men sedan Niihara kom tillbaka så är det ett Loudness som har hittat tillbaka till sitt sound och som fortsätter att leverera både på skiva och live. Det här är ju en festivalspelning så det blir ju ett något kortare set än vad man skulle önska sig men Loudness lyckas packa in många av de godbitar vi vill höra. De inleder med en musikalisk knytnäve i magen i form av “Got to be Strong” från senaste plattan och fortsätter med 80-talsklassikerna “In the Mirror” och “Heavy Chains”. Titellåten från senaste plattan “The Sun Will Rise Again” följer. Den har redan blivit en Loudness-klassiker trots att den spelades för första gången ifjol. Bandet har släppt 26 studioalbum och det senaste är bland de bästa album de gjort. “So Lonely”, “Fire of Spirit” och “Hit the Rails” spelas innan de kör “The End of Earth” och “Stay Wild”, båda från återföreningsplattan “Spiritual Canoe” från 2001. Loudness avslutar ännu en gedigen spelning med klassikern “Crazy Doctor”.
Som extranummer kliver alla festivalens fyra band upp på scen tillsammans med The Kanmuri (komiker/hårdrockare och tidigare sångare i So What?) och bjuder på Deep Purples “Burn” och Black Sabbaths “Paranoid”. De blir ett utmärkt och roligt avslut på en riktigt bra kväll på Studio Coast med några av Japans främsta hårdrocksband. Japansk hårdrock lever och mår bra.
Text och foto: Stefan Nilsson (stefan.nilsson@rockbladet.se)
Festival: Loud Out Fest 2015
Artister: Loudness, Outrage, Sads, Her Name in Blood, The Kanmuri
Plats: Studio Coast, Shinkiba, Tokyo, Japan
Datum: 2015-05-02
Bäst: Akira Takasaki – Japans största hårdrocksstjärna de senaste 30 åren levererar som vanligt.
www.loudnessjp.com/jp
www.outrage-jp.com
www.sads-xxx.jp
www.hernameinblood.com
- Skivrecension: CyHra “Letters To Myself” - 2017-10-03
- Köttgrottorna köttar vidare som trio med ny platta fylld med trallpunk - 2017-04-04
- Krösus: Patrik Arve goes punk - 2016-12-31