The Sonics skapar årets sväng med The Hives!

Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig av detta. Men åtminstone inte det här! Att fem sjuttioplussare skulle stå för årets sväng får anses som en smärre skräll.

Annons 

 

Annons 

 

Redan när Rockbladet anländer till Debaser Strand är det knökat med folk där merparten är bra mycket yngre än kvällens huvudakt, legendariska The Sonics. Ett garagerockband bildat i TacomaWashington 1960 och som anses vara en föregångare till punken. Gruppen har inspirerat mängder av rock- och punkband med sitt, för den tiden, aggressiva sound. I mitten av 60-talet släppte man två högljudda plattor i form av Here Are The Sonics och Boom som innehöll egna skrammelhits som The Witch, Psycho och Cinderella blandat med tolkningar av Louie, Louie, Good Golly Miss Molly och Roll Over Beethoven. Gruppen löstes upp 1968 men har sedan återuppstått i olika konstellationer genom åren. 30:e mars i år släpptes vitala albumet This Is The Sonics (i mono dessutom!) med tre originalmedlemmar. Det är 49(?!) år sedan förra riktiga skivan Boom och bara det är ju fantastiskt. 

Fem grånade herrar i kostym, hängslen och slips, vilka ser ut som pensionerade revisorer, kliver något försenade upp på Strands trånga scen. Men man får inte låta sig luras av det visuella för jisses vad de här gubbarna kan rocka! Det är ett sensationellt larm och sväng konserten igenom där publiken blir en lycklig hoppborg, tokgillandes rubbet. Rockabillyfarbrorn som halvligger över scenkanten är ett mer väntat inslag än det metalhead i Motörhead-jacka som bangar skiten ur skallen och låter omgivningen få smaka på hans blonda svall. En mer ösig publik har jag förmodligen inte sett i år sedan ett Guinnessmarinerat Annexet gick bärsärkargång under Celtic Punk Invasion

Basisten Freddie Dennis, inte helt olik en sprickfärdig Fred Åkerström, har en perfekt rock 'n' roll-röst (läs Little Richard) och står för merparten av sången tillsammans med organisten Gerry Roslie. Den reslige bandledaren Rob Lind manar på oss lite extra (vilket känns onödigt ikväll) när han inte fulländar ljudmattan med stormig sax och munspel. Kavajerna åker av tidigt och de vita skjortorna är genomskinliga efter bara några låtar. 

Mitt under konserten får The Sonics sällskap på scenen av tre femtedelar av The Hives(!). Howlin' Pelle tar över micken med orden "Kan ni filma det här så jag kan titta på det efteråt" och visar sedan med all tydlighet varför han finns med på Spin Magazines lista "50 Greatest Frontmen of All Time". Under Have Love Will Travel och Lucille får han, om möjligt, stämningen att bli ännu mer elektrisk. Enastående!

Energin håller i sig hela vägen och efter sådär 90 minuter av dansant tumult rundar de nu något tilltufsade bankirerna av med The Witch. De ser överväldigade ut av det extatiska mottagandet från publiken och skakar tass med så många som möjligt. Vi tumlar nöjda och svettiga ut i den svalkande oktobernatten med ett ringande "Sugaree, sugaree! Don't you know I love you soooooooo…WOOOOOAAAAUUUW!!!" i huvudet. 

EVENT: The Sonics
ARENA: Debaser Strand, Stockholm
DATUM: 2015-10-24
BÄST: Svänget!
SÄMST: Att jag inte hade kontanter till ett vinylköp.
SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Kristin Carlsson (kristin.carlsson@rockbladet.se)
BETYG: RB-Betyg-8_10

SE BILDER FRÅN KONSERTEN:

 

BANDFAKTA

BANDMEDLEMMAR
Gerry Roslie – orgel, piano, sång
Freddie Dennis – bas, sång
Larry Parypa – gitarr, sång
Rob Lind – saxofon, munspel, sång
Dusty Watson – trummor

HEMSIDA | FACEBOOK |

DISKOGRAFI
1965 – He Are The Sonics
1966 – Boom
2015 – This Is The Sonics

SE LIVEKLIPP FRÅN KONSERTEN:

Fredrik Blid

Vinylnörd med en aldrig sinande låga för den skitiga, ruffiga och rotnära rocken.Är det ett eller många stänk av smutsig blues så är det oftast väldigt bra. AC/DC, Creedence, Led Zeppelin och Status Quo är några av de gamla hjältarna och Rival Sons, Blues Pills, Uncle Acid och The Temperance Movement några av de nya. Mer munspel och polisonger åt folket helt enkelt!

Svenska singer/songwriters med stora doser hjärta och smärta är en annan passion med Lundell som obestridd kung och husgud följd av kronprinsarna Plura, Thåström, Winnerbäck och Per Persson.

The Boss är för övrigt världens bästa liveartist genom tiderna, den som tycker något annat har givetvis fel 😉

Relaterade artiklar