
Det blev full pott och given succé när Electric Boys bjöd upp sitt smörgårsbord med tillhörande dans av svängigt groove och feta rockrollriff på Kb i Malmö. Det blev ett infernaliskt tungt groove och fullt råställ in i absurdum när Sveriges genom tiderna bästa funkrockliveband blåste iväg allehanda favoriter från den amerikanska versionen av den Bob Rock producerade succéplattan Funk o Metal Ride. Den karismatiske kapellmästaren Conny Bloom visade också att han är en av Sveriges få tveklöst riktiga fullblodsrockstjärnor värd namnet.
Det är bråda dagar för svenska funk rock hjältarna Electric Boys. Inte nog med att de precis varit ute och turnerat i Storbritannien och Skandinavien ihop med Dan Reed Network. Nu är de aktuella med en europaturné ihop med Londonbaserade melodiska rockikonerna FM.
Denna kväll var det FM som fick äran att agera förband. Ibland har viss form av melodisk hårdrock en tendens att bli lite slätstruken och genrestyrd. Men i fallet FM var det precis tvärtom. FM visade sig ha skitbra låtar med rötterna i underbar soul, funk och rocknroll. Materialet gick hem hos publiken som tog dem till sina hjärtan och trots att FM inte gjorde mycket väsen av sin rekvisita och musikerna var lite scenmässigt anonyma, blev det succé. Musikerna spelade fantastiskt bra tillsammans och det lät grymt bra. Trummisen Pete Jupp som varit med sedan starten och bildade bandet, imponerade stort med sitt stadiga groove och fettunga lir. Stämsången låt också fantastiskt bra och det rådde ingen tvekan om att vi hade att göra med musiker i yttersta världsklass denna kväll. Kunde inget annat än kapitulera inför FM och bocka och applådera.
Funkrockarna Electric Boys höll på att få ett riktigt internationellt genombrott för 25 år sedan med debutplattan Funk o Metal Ride. De åkte över till Canada och Bob Rock producerade och spelade in en version för den amerikanska marknaden. Electric Boys var namnet på mångas läppar vid denna tid och plattan har förmodligen snurrat frispel på mer än en vinylspelare.
Electric Boys var ganska unika i Sverige vid denna tid och det var inte svårt att förälska sig i den svängiga sköna funkbaserade rocknrollen. Dessutom hade de cool klädstil och skön själv avväpnande humor. Man ska ha klart för sig att detta var för övrigt i en tid när allt för många svulstiga band tog sig själva på för stort allvar.
Det rådde internationell funkrockfeber i början på 90 talet med band som t.ex Red Hot Chillipeppers, Lenny Kravitz, Faith No More, Dan Reed Network, Spin Doctors och Living Coulur bara för att nämna några. Electric Boys splittrades tyvärr 1994 men återförenades i originaluppsättning under 2009 med en spelning på Sweden Rock. De har sen dess släppt 2 grymma plattor och turnerat flitigt och gått från klarhet till klarhet.
Electric Boys går ut på Kb denna kväll och öppnar explosivt med Psycadellic Eyes. Det är direkt fullt blås i 190 och jag ryser och får tårar i ögonen för hur overkligt bra det här är nu. Det slår mig direkt hur sammansvetsat och svängigt det låter och det underbara groovet är kopiöst bra. Det är tight och dynamiskt och improviseras en hel del. Detta med improvisation har för övrigt ofta varit ett signum för Electric Boys. Jam och publikfrieri haglar tätt och publiken på KB står med glada miner och hakar på.
Bakom trumkaggarna sitter överste chef och kaptenen vid skutan nämligen unikumet Niklas Sigevall. Sveriges tyngsta funk trummis genom tiderna, men numera bosatt i borta i L.A. Till kvällen prydd i gediget och synnerligen passande sjörövarskägg. Sigevall lirar med en övertygande jävlar anamma attityd och ser mest ut som han är ”full i fan” hela tiden.
Nästa lilla visa att drabba Kb blir gamla livedängan och singelbaksidan och ”Into The Ditch” som även den svänger sjukt och spelet är vasst och låter rutinerat.
Förmodligen har den senaste turnésvängen och det flitiga livespelandet svetsat samman bandet ytterligare ett snäpp. Jag vet inte om jag sedan återföreningen sett och hört Electric Boys bättre. I vilket fall som helst vill jag bestämt minnas att så här bra lät faktiskt Electric Boys under det tidiga 90- talet.
Basisten Ankan Andy Christell lirar grymt svängig funkbas och tillsammans med Niklas Sigevall bildar de ett tungt och svängigt funk fundament. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Gitarristen Franco Santunione spelar fantastiskt skön funkriffgitarr av rang och jag älskar verkligen bra funkrytmgitarr. Jag hade förmånen att stå framför hans förstärkare och det gitarrljudet gick inte av för hackor heller.
I centrum har vi den karismatiske kapellmästaren Conny Bloom. Han har en naturlig utstrålning, spelar fantastisk bra gitarr och sitter på en grym musikalitet och stjärnstatus som gör han till en av Sveriges få riktiga fullblodsrockstjärnor.
Electric Boys bjuder upp till smarrigt smorgosbord och dans med allsångsvänliga och svängiga hits från succéplattan Funk O Metal Carpet Ride. Vi får höra underbara ”The Change”, svängiga ”Electified” som får Kb att vakna upp på riktigt, vi får vansinnigt råställ och tungfetegroove med ”Freaky Funkster”, underbart vackra balladen ”Check to cheek”, gåshud av kioskvältaren ”Who Are You” och ”If I had a Car”
Det blir en blandad kompott av fantastiska låtar från bägge versionerna av Funk o Metal Ride. Men Electric Boys bjöd även på 3 låtar från tredje plattan Groovus Maximus. Det blev allsång med ”Mary in the Mistery World”, tunggung med ”Bad Motherfunker” och ständigt återkommande tunga livefavoriten Knee Deep into You.
Det finns mycket utrymme för improvisation och jam, det blir publikfrieri och allehanda spexerier. Electric Boys lirar avslappnat, rutinerat och det är högt i tak med självavväpnande humor. Sådant går verkligen hem hos en rockpublik. ”Into the woods” hade de aldrig lirat live förut och så att få höra den live var extra kul.
Sen blev det publikfrieri och lite allsång med tunga kioskvältarlåten Rags to riches
Sista låtarna innan extranummret blev ”Captain of my soul”( med ett improviserat balladintro) och slutligen Electric Boys anthem ”Funk o Metal Ride”.
Jag är totalt knäckt, golvad och slutkörd av Sveriges genom tiderna bästa live funkhårdrocksband! Får nästan ont i hjärtat när de så går ut på scen igen och kör publikfriaren Lips and Hips där publikens allsång aldrig ville ta slut. Det blev lite även lite jam på Red Hot Chillipeppers ”Party on your pussy baby” som var ett återkommande livenummer i början på Electric Boys karriär.
Kan inget annat än ge Electric Boys full pott denna magiska afton för en sällan skådad succé.
SKRIBENT: Thorbjörn Skogh (thorbjorn.skogh@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Anna Skogh (anna.skogh@rockbladet.se)
KONSERT: Electric Boys (support: FM)
ARENA: KB / Malmö
DATUM: 2015-11-11
BÄSTA LÅT: Knäckade fett larm och fullt blås in i absurdum med svängiga ”Freaky Funkster”.
BÄST: Den självavväpnande humorn och den övertygande självsäkerheten.
BETYG:
- Iron Maiden bjöd COPENHELL på ett magiskt avslutningsfyrverkeri - 2022-06-19
- Thundermother fick Copenhell att explodera - 2022-06-19
- D-A-D spelar låtar önskade av fansen på COPENHELL - 2022-06-18