Det progressiva rockbandet ”Electric Religions” från Gävle har nu äntligen släppt sitt debutalbum ”Duality Of The Universe”. Det är en välkomponerat skiva men tunga riff, mörka svulstiga tongångar, fina melodier och Neili Bjerring starka röst passar riktigt bra. Skivan håller hög klass och det finns flera guldkorn på skivan.
Electric Religions startade för några år sedan och har inte lyckats göra så stort väsen av sig här i Sverige. De har spelat på Getaway Rock Festival och på ett antal klubbar. Trots detta har det lyckats göra ett bra intryck på det stora landet i Öst, Kina, där de redan gjort tre turnéer och inom kort ska göra sin fjärde.
Nu är deras debut-skiva släppt och den heter ”Duality Of The Universe”. Det är en skiva som musikaliskt är influerad allt ifrån storheterna Black Sabbath, Led Zeppelin och Deep Purple till österländska melodislingor. Det är helt klart ett modernt sound inom den progressiva rockscenen.
Skivan inleds med ett kortare spår för att hylla den legendariska gitarr-hjälten Jimi Hendrix. Efter matas du på med den blytunga låten Good Fortune, som för får mig att flyttas fyra decennier bakåt i tiden, tydligt 70-tals sound, det är en av de mer ösiga låtarna på plattan trots det inte allt för snabba tempot.
Fjärde låten, Lee Chao Long, är ett bra exempel på den österländska touchen jag nämnde i inledningen, där sångmelodin har starka influenser från Indien och Kina, passar bra till den breda ljudbilden.
Det finns en stark röd tråd i uppbyggnaden av låtarna, att hitta det rätta tempot för att skapa så tunga riff-mattor som möjligt. Under de första lyssningarna så kände jag att detta kunde vara något att klaga på, att låtarna är lite väl lika, men det följer trots allt genrens mall.
1000 Battles är ett av mina favoritspår på albumet, skönt groove, hårda riff, Neilis powerröst kommer helt till sin rätta, snygga övergångar och ett klassiskt och distinkt gitarrsolo, jag begär inte mer.
Skivan innehåller också en riktigt bra ballad, Horse Tale, som också är den låten som sticker ut mest på skivan. Stämningsfull powerballad som skulle kunna låta hur fint som helst på större arenor. Mysig basgång, glittrigt gitarr-plock, sjysta sångstämmor, en mäktig refräng, och ett bra gitarrsolo, klart en låt som höjer totaltbetyget en smula. Hoppas de får till den live-mässigt, då det känns som det är många pålägg i form av gitarrer och stämmor av sång.
Duality Of Universe är som helhet ett bra album, den innehåller många av de ingredienser som behövs för att få ett bra betyg. Det finns en röd tråd om att skapa ett mustigt och fett sound som kan trollbinda en live-publik.
Jag avslutar med en uppmaning: Ett krav som ställs på dig lyssnare är att luta dig tillbaka i fåtöljen och dra på full volym, då får du den bästa upplevelsen, helt klart.
SKRIBENT: Jonas Lööw (jonas.loow@rockbladet.se)
BAND: Electric Religions
ALBUM: Duality Of The Universe
RELEASEDATUM: 2016-03-23
SKIVBOLAG: A-Relation / Comedia
BÄSTA LÅTEN: Horse Tale och 1000 Battles
DU SOM LYSSNAR PÅ: Opeth, Avatarium
BETYG:
BANDFAKTA – ELECTRIC RELIGIONS
MEDLEMMAR
Neili Bjerring – Vocals
Mikael Nordmark – Bass
Håkan Åstrand – Drums
Steven Kautzky Andersson – Guitars
