Iklädd blankt svarta läderbyxor med matchande väst full med nitar och skarpt nattsvart kajal runt ögonen hälsar Doro blygt när pr-agenten Darren presenterar oss. Med blicken fäst mot bordet under större delen av intervjun kastas bara några snabba ögonkast mot mitt håll då och då. Hon är nättare än vad jag hade föreställt mig och försvinner nästan in i den mörkt saffransröda soffan hon sitter i.
– Jag var runt tre år gammal när mitt intresse för musik startade och när jag var 15 grundade jag mitt allra första band, Snakebite, därefter kom Beast och sedan Warlock, berättar Doro.
Warlock splittrades 1988 efter sex år som band och Doro påbörjade sin solokarriär. Basisten Nick Douglas och trummisen Johnny Dee, båda två från Warlock har sedan början av hennes solokarriär varit fasta medlemmar i turnébandet. Sedan 2009 och 2011 är även keyboardspelaren Harrison Young och gitarristen Bas Maas en del av bandet.
När hon pratar använder hon starka gester och gestikulerar med händerna, kontraster som slår mot hennes blyga ovilja till ögonkontakt. Snart är det dags för henne att uppträda och längtan ut till publiken är stark. Till och från ser det nästan ut som om hon måste hålla tillbaka sig själv, både mentalt och fysiskt för att inte springa ut på scenen. När hon slänger med det långa platinablonda håret som faller ner i ansiktet på henne gör hon det på ett sätt som påminner lite om head bang.
– När jag startade fanns det inga tidningar i Tyskland som skrev om musik. Holland och England hade det däremot eftersom musikscenen var större där, särskilt i England. Så vi tog alla spelningar vi kunde få och plötsligt låg det skivkontrakt på bordet efter en av spelningarna.
Det skivbolaget Warlock valde att signa med var det belgiska independentbolaget Mausoleum. Debutalbumet ”Burning the Witches” släpptes året efter, 1983 och tre år senare var Doro den första kvinnliga frontsångaren på legendariska ”Monsters of Rock” festivalen. Hon beskriver det som en onåbar dröm som blir verklighet och de svagt gråblå ögonen, som för en kort sekund möter mina, glittrar till vid minnet. Samma år, 1986, fick Warlock möjligheten att följa med som förband åt Judas Priest på deras världsturné. Året därefter fick bandet sitt internationella genombrott med albumet ”Triumph & Agony” som sålde både guld och platina. Efter världsturnen öppnades nya dörrar för Warlock och turneer med band som WASP, Megadeath och Saxon väntade.
– Min första stora turne var med Judas Priest, det öppnade dörrar för spelningar i bland annat USA och Sverige. Jag sa då upp mig från mitt jobb som grafisk designer och det beslutet har jag aldrig ångrat.
Många metalfans refererar till Doro som Queen of metal and rock, eller bara kort Queen Metal. Doro berättar att hon själv inte ser sig inte som någon drottning, musikindustrin är tuffare nu än när hon började. Skivor säljer inte längre lika bra och i takt med att det digitala utvecklas allt mer blir musiken allt mer lättillgänglig på andra sätt än på 80-talet. Men trots att musikindustrin har förändrats är hon ändå tacksam över varje spelning. Enligt Doro är det fansen som får henne att fortsätta och inte ge upp. Hon själv är ett stort fan av band som Saxon, WASP, Accept och Motörhead.
– Även om Lemmy tyvärr inte finns kvar så är jag fortfarande ett stort Motörhead-fan.
Sorgen efter den avlidna sångaren syns tydligt i den del som inte skyms av hennes platinablonda hår och det ser nästan ut som om hon plötsligt känner sig väldigt ensam.
Doro berättar att så fort det finns möjlighet går hon på spelningar och konserter, även lite yngre band som Rammstein, Children of Bordom och Amon Amarth, vars låt ”A dream that cannot be” hon gästsjunger på finns att hitta i hennes spellista.
Några av de bästa banden inom metal genren kommer från Skandinavien, banden från till exempel Sverige är väldigt inflytelserika och det var ett intressant äventyr att spela in låten med Johan (Hegg).
Doro har alltid varit ett ”metal-head” och beskriver upplevelsen att ha varit med när metal-scenen först började växa som magisk. Bland annat fick Warlock chansen att spela med kultbandet Metallica när de precis släppt sitt debutalbum.
– Jag hade turen att befinna mig på rätt plats vid rätt tidpunkt, det kanske låter som en kliché, men så är det.
Efter 32 år i branschen, två ”Living Legend”- awards och en nyligen vunnen ”Metal Goddess” Legends Award från Vegas Rocks Hair Metal Awards är det tydligt att Doro inte är en av heavy metals veteraner, hon är en av grundpelarna.
– Vanliga människor förstår inte vad det är vi har, metal inte bara en musikstil, det är en livsstil som består av olika vibrationer. Jag blev kär i heavy metal när jag var 16 år för att det är så brutalt ärligt, det finns ingen falskhet.
Videon till nya singeln ”Love´s Gone to Hell” släpptes den 24e mars i år och det var första gången som hon provade crowdfunding. Det innebär att fansen skänker pengar som används till att spela in album eller producera en video. Hon berättar att idag verkar ingen bry sig om att göra en bra video och ordnade därför med finansieringen av produktionen själv.
– Jag tog kontakt med några hardcore fans som sa att de tyckte det var en bra idé. Det kändes bra eftersom att fansen fick möjlighet att både vara en del av projektet och samtidigt få något i gengäld, som kläder vi använt på spelningar eller i videos, de finns bara i ett exemplar.
Inspirationen till videon som speglar ett kärleksförhållande är baserat på hennes egna erfarenheter.
– Jag har haft många förhållanden som börjat bra, men som slutade dåligt. Det var mycket passion, men tyvärr också våld. Jag kände att låten hade en viss magi för att det är något många kan relatera till, speciellt när man är så ung, när jag var femton så…ja man är ung helt enkelt.
Mitt i meningen stoppar hon sig själv, hennes kroppsspråk förändras och när jag märker att hon är på väg att sluta sig byter jag ämne och frågar istället om vad hon planerar för framtiden.
– När vi har avslutat turnén ska jag in i studion och fortsätta skriva på nya låtar. Jag har redan lite material som är färdigt och räknar med att kunna släppa ett nytt album inom ett år. Men först ska vi släppa en dvd som symboliserar mina 30 år som artist.
Den 24:e juni släpps ”Strong and Proud, 30 years of rock and metal”, en dvd som innehåller åtta timmar med material från festivaler som Wacken, en dokumentär på över två timmar och behind the scenes-material.
Det knackar på dörren och in kommer PR-agenten Darren, mina tolv minuter med Doro är nu slut.
Precis innan jag lägger handen på dörrhandtaget stoppar hon mig genom att ropa mitt namn och frågar om jag vill önska en låt till kvällens spelning. Mitt förstahands-val hade varit ”It still hurts”, men jag väljer ”Love´s Gone to Hell" istället och hör ett svagt viskande svar:
”That´s what I thought, stay metal no matter what”.
SKRIBENT/FOTO: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
BANDFAKTA
MEDLEMMAR
Doro – Vocals
Harrison Young – Keyboard
Bas Maas – Guitar
Luca Princiotta – Guitar
Nick Douglas – Bass
Johnny Dee – Drums
DISKOGRAFI
WARLOC
1984 Burning the Witches
1985 Hellbound
1986 True as Steel
1987 Triumph and Agony
SOLO ALBUMS
1989 Force Majeure
1990 Doro
1991 True at Heart
1993 Angels Never Die
1995 Machine II Machine
1998 Love Me in Black
2000 Calling the Wild
2002 Fight
2004 Classic Diamonds
2006 Warrior Soul
2009 Fear No Evil
2010 25 years in Rock….and still going strong
2012 Raise Your Fist
2016 Love´s gone to hell
