Det börjar med ett intro som påminner om en saga som stiger till ett marscherande tempo tillhörande troll som invaderar den vackra världen vi bjudits in till. Svärorden är återkommande mellan låtarna och tempot är högt, metal power är det ord som beskriver bandet bäst.
Den nya gitarristen Linnea Landstedt som även sjunger och spelar i Tyranex spelar på ett sätt som skulle kunna sätta vilken gammal gubbe som helst på pottan. Sättet som hon hanterar gitarren på tyder på många timmars repande, men också en medfödd talang. Jag skulle inte bli särskild förvånad om hon en dag stod på scen tillsammans med Alice Cooper som en del i hans nya lineup.
Basisten Viktoria Larsson har ett coolt lugn över sig, men samtidigt finns där en råhet och det är svårt under spelningens gång att inte lägga märke till henne. Hon sticker ut från resten av bandet genom att låta den märka varje ton som kommer från instrumentet, men det är hennes lugna attityd som imponerar mest. Den med mest power i bandet är utan tvekan Sabrina Kihlstrand, hon svär som en sjöman mellan låtarna samtidigt som hon inte drar sig för att driva med publiken. Hennes röst talar om år av träning för att få till den perfekta tonen, något hon lyckas med. Få kvinnliga sångerskor inom metal med undantag som Alissa White-Glutz lyckas få mörkret att inte känns så skrämmande.
Trummisen André Holmqvist håller tempot bra, men han försvinner i bakgrunden för det är kvinnorna som har makten i bandet och de är inte rädda för att ta för sig. Men när jag iakttar honom ser jag hur trumpinnarna flyger över instrumentet i en fart som gör det omöjligt för ögonen att följa med i. Det ska ha gått 25 år sedan Sabrina sist höll i en gitarr, något som inte märks och glädjen över att vara tillbaka på scen märks i varje steg hon tar på scenen.
Hur det kan vara möjligt att karriären har gått långsamt med den lineup som bandet idag har är bortom min fattning och jag ser framemot att höra deras nya album när det släpps. Bandet lyckas förmedla det som är äkta metal power, den makt och kraft som genomsyrar varenda instrumental ton men också sången är något sällsynt idag. Inte en enda sekund som bandet tilbringar på scen går till spillo och de levererar verkligen en riktigt bra show trots att det blå ljuset stundtals gör det svårt att se dem. Men musik är till för att höras och inte synas.
När det är dags för sista låten ekar ett ”Kom igen då för i helvete” ut över publiken inför sista låten. När en sångerska med den kraft som Sabrina har säger något sådant, ja då lyder till och med den hårdaste metallsnubben.
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
EVENT: Gefle Metal Festival 2016
ARENA: Goat Stage
DATUM: 2016-07-015
BÄST: Sabrinas otroliga power som sångerska
Betyg: 
BANDFAKTA- ICE AGE
MEDLEMMAR
Sabrina Kihlstrand – Lead Vocals/Guitar
Viktoria Larsson – Bass
Linnea Landstedt – Lead Guitar
André Holmqvist – Drums
