Det är en trött men avslappnad Frank Bello som möter mig i hotellets matsal. Innan vi börjar prata beställer han kaffe åt oss och berättar om hur han några timmar tidigare gick runt i staden att njuta av Gävles vackra miljö. Det är sällan man som journalist möter personer som är så personliga och avslappnade som Frank, speciellt när det gäller världsberömda musiker.
När man hör namnet Anthrax förknippar många det med ”The Big Four Of Thrash”, tillsammans med Metallica, Slayer och Megadeth satte Anthrax thrash metal på kartan under 1980-talet. Debutalbumet Fistful Of Metal släpptes 1984 och nu 22 år senare släpptes deras senaste album For All Kings.
– Metal är den typ av musik som förtjänar närvaro och marknadsföring, skulle Metallica arrangera ytterligare en turné så hade vi inte tvekat en sekund.
For All Kings är bandets tolfte album sedan debuten, under den tidigare delen av 1980-talet släppte bandet ett nytt album var eller vart annat år. Men det skulle dröja 8 år mellan We´ve Come For You All och Worship Music. Frank förklarar att anledningen bakom är helt enkelt att livet tog en annan vändning och när problem av den sorten uppstår och advokater involveras så tar det längre tid.
– Vi släppte For All Kings efter en tid som inte var så positiv och jag tror att våra fans kommer märka att vi är hungrigare nu än tidigare. Det är en helt ny generation av fans som möter de äldre och det är också anledningen till varför vi turnerar oavbrutet nu.
Han fortsätter med att beskriva vilken stor ära det är för bandet att fortfarande efter 35 år som band upptäcka att deras musik fortfarande uppskattas och det även av den yngre generationen. Bandet ser på det hela från ett ödmjukt perspektiv och det gör dem än mer hungriga på att visa att Anthrax nu är tillbaka och det med besked. Det nya albumets namn beskriver han är baserat på det faktum att vem som helst kan vara sin egen kung i sitt egna liv.
– Det är bara du som har ansvaret när det gäller hur du lever det livet du har fått och att leva det så positivt du kan. Mitt råd är att leva som en kung och vara den bästa sortens människa.
Processen bakom skivan berättar han tog fart när Charlie Benante påbörjade arbetet med låtarna. Inspirationen kunde komma när som helst och det var många gånger Frank satt med sin gitarr och spelade in olika riff som de sedan byggde upp låtarna efter. Han berättar att för bandet är det viktigt att tillföra näring till låtarna, detta genom att spela dem för sig själva varje dag och på så sätt utveckla dem.
– Vi är inte den sortens band som kan spela in ett album på två veckor, vi måste kunna leva med våra låtar även i vardagen för att inte göra oss själva besvikna.
Eftersom att bandet är ute på långa turnéer berättar Frank att enligt honom är det viktigt att kunna få kontakt med fansen när han spelar musiken. För honom är det en dödssynd att fejka den sortens koppling mellan musiker och åhörare, att tro på det han skriver är viktigt och mycket av det som finns på albumet är låtar de själva hade velat höra som fans.
När jag ställer frågan om Breathing Lightning och raderna “You always have the chance to do the right thing Until the right thing comes undone, byts våra roller plötsligt och Frank är den som intervjuar mig istället.
– Det där är intressant, låt mig intervjua dig en stund istället och berätta för mig varför just de raderna fick din uppmärksamhet och hur de känns.
Jag förklarar att det kan skilja sig från person till person gällande vad som är rätt, det som är rätt för mig kanske är helt fel för någon annan. Men att jag också tror att det som är rätt exakt just den sekunden kan ändras till något annat nästa.
– Vet du vad? Jag tror precis exakt samma sak som du och det är vad låten är baserad på, man har alltid ett val och förhoppningsvis så gör man rätt i det ögonblicket som man måste välja. Man lever antingen för det rätta eller inte.
Frank berättar att musik hjälpt honom att hantera olika händelser i livet och att befinner man sig på en mörk plats så kan musiken vara ljuset som leder en ut genom mörkret. När vi återigen diskuterar Breathing Lightning som är min personliga favorit på albumet ställer han återigen en fråga om varför just raden ” No angels there to sing just the white lightning” är den som fastnat hos mig och vad det betyder för mig. Jag förklarar att jag inte tror på änglar och han förklarar då att det inte behöver vara änglar såsom vi ser dem med vingar som flyger omkring. Det kan vara något som får mig att må bra. Mitt svar blir en bra konsert med vänner, när musik slår till på precis rätt ställe i både känsla men också själ.
– Det där är också en ängel, hur man ser på det skilja sig från person till person, men musik ska kännas. Det spelar ingen roll om det är en ängel om du inte känner det, musik ska få dig att må bra.
Han förklarar att ord bara är ord och att det är känslan som får dig att känna något som är det han söker efter när han skriver musik. Stämningen förändras när Frank berättar om låten han skrev till sin bror som gick bort utan att han fick möjligheten att säga adjö. Rösten brister och kroppen intar en uppgiven ställning när han berättar att det är hans sätt att prata med sin bror efter bortgången och hur viktigt det är för honom att jag förstår hur musik kan hela en person när man förlorat någon.
– Om jag går igenom något jobbigt så fungerar det som medicin för mig att sitta med en gitarr och spela, allt det dåliga försvinner. Det är därför jag uppmuntrar alla runt omkring mig, som min son till att under någon del av sitt liv ta upp ett instrument och låta det vara verktyget som tar med dig någon annanstans för en stund.
Ordet rockstjärna är inget Frank eller någon annan i Anthrax förknippar sig med, även om den imagen säljer så är det inget som intresserar dem. De vill istället lägga fokus på att ge 110 procent på scen varje kväll för att hjälpa folk glömma sina problem för en stund och njuta av musik. Skulle bandet en kväll ta några öl med några vänner så är det ingen skillnad från hur du och jag umgås med våra vänner.
– Jag är absolut ingen rockstjärna, bara en helt vanlig familjefar som har turen att få arbeta med musik.
På frågan hur de förbereder sig inför en spelning svarar han att de oftast stretchar i ungefär en halvtimme, detta på grund av att det är så högt tempo och mycket aktivitet på scen som kräver att de är i bra form. Men varje uppträdande resulterar i en strävan att höja ribban ännu mer till nästa gång, alla i bandet berättar han vill vara helt slut efter en show, för det är först då de verkligen vet att de har gett allt.
På frågan vem han skulle säga är en kung för honom svarar Frank att för honom är alla deras fans kungar. Att de finns med hela tiden på gruppens väg framåt och förstår vart bandet är på väg musikmässigt är en av anledningarna till varför han ser framemot att uppträda varje kväll. Det som bandet vill säga med nya albumet är just det att de är på väg någonstans, vart exakt kan Frank inte svara på, men planer på nytt album finns inte just nu då deras schema är fullt långt in på nästa år. Men en ny musikvideo fanns dock med i planerna, denna gång var det Blood Eagle Wings som bandet ville föreviga och den något brutala videon som har åldersgräns släpptes i början på mars i år. Även om det låter som om allt är frid och fröjd med bandet fanns det en tid under 2004 som Frank bestämde sig för att ta en paus från Anthrax och åkte istället iväg på en 18 månader lång turné med John Tempesta i bandet Helmet. Något som han beskriver som en rolig och lärorik upplevelse som både gav honom, men också även bandet den tid ifrån varandra som de behövde.
Frank som är basist fick möjligheten av ESPN att skapa sin egen signaturbas, Black Satin och en ny version är på gång att tas fram.
– Jag vet vad jag ville ha och ingen bas fungerade riktigt bra för mig tidigare, inte som den jag har designat själv.
Hans intresse för musiken och att skapa ett eget instrument har även lett till att han har så kallade ”bass-clinics” runtom i världen. Vid de tillfällena lär han ut hur sitt eget sätt att spela på, både live och i studion, även meet and greets hålls vid dessa tillfällen vilket ger honom och hans fans tillfälle att lära utav varandra. Projektet är något som ligger honom varmt om hjärtat och han ser det som en bra möjlighet att träffa sina fans.
Om hans son skulle vilja bli musiker som sin far skulle Frank stödja honom till fullo, precis som hans egen mormor en gång gjorde.
– Hon sa till mig att om detta verkligen är vad du vill, gör då så att du först skaffar dig en utbildning som säkerhet och satsa sedan allt på din karriär som musiker.
Han berättar att han anser sig aldrig bli för gammal att lära sig något nytt instrument och har precis börjat lära sig spela piano. Även om Anthrax har ett fullspäckat schema finns det tid för andra projekt, tillsammans med David Ellefson från Megadeth har han startat Altitudes&Attitude som även framöver kommer att släppa ett album. Men när kan han inte ge svar på i dagsläget då båda banden precis har släppt nytt material och är upptagna på varsitt håll.
– På grund av respekt för våra bandmedlemmar i Anthrax och Megadeth har vi bestämt oss för att vänta tills tiden är rätt med att släppa vårt egna material.
På frågan vilken låt som är den som betyder mest från nya albumet berättar han att det varierar från vecka till vecka.
– Frågar du mig idag är det Breathing Lightening, nästa vecka kanske det är Blood Eagle Wings och nästa någon annan. Men Breathing Lightning är en klassisk Anthrax-låt.
Skribent: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
Fotograf: Georgios Grigoriadis (georgios.grigoriadis@rockbladet.se)
