Det dröjer inte länge innan jag förflyttas 10 år tillbaka i tiden och återigen befinner mig på Paseo Arts Festival i Oklahoma efter att Tennessee Tears påbörjat sin spelning på Hadirajafestivalen.
Sångaren Jonas Hermansson inleder första låten med ett lugnt, melodiskt intro som färgats av countryns kärleksfulla rytmer och backas upp av försiktiga toner från trummorna. Melodin övergår sedan till en rockigare rytm och Tilda Feuks ljusa röst känns som en ljuv sommarbris som sakta byggs upp till en starkare vind. Rockiga gitarriff smälter viskande in i countryns delar för att sedan öka tempot vid tredje låten. Varje låt har en unik början så präglas av de båda genrerna, Tilda och Jonas är perfekt synkade röstmässigt och jag kastas nästan direkt tillbaka till tiden i Oklahoma där countryn har ett järngrepp om befolkningen. När Tennessee Tears står på scen är det inte Hadirajafestivalen i Knivsta jag befinner mig på, det är Hadirajafestivalen i Oklahoma med oändliga vyer av vacker natur och djurliv mitt ute i ingenstans. Om jag blundar kan jag nästan känna den varma solen på huden medan den sakta går ner bakom bergen med ett starkt guldaktigt sken med inslag av starkaste orange.
Peter Månsson på trummor lyckas på något sätt få både basen, cymbalen och virveltrumman att hålla exakt samma takt samtidigt som han hanterar backup-sången. Gång på gång under spelningen imponerar han på mig med sin skicklighet att utan besvär växla tempo och anpassa rytmen efter sången utan avbrott.
När jag iakttar Nicke Widén på pedal steel ser jag hur han verkligen lyssnar efter exakt rätt ton, koncentrationen står skriven i hans ansikte och effekterna han skapar genom instrumentet är precis så dovt mörka som country ska vara. Det är ett riktigt coolt och tyvärr ovanligt instrument jag inte ser så ofta, men dess toner är helt fantastiskt underbara. Karl Annmo på bas är lika koncentrerad han och det höjer nivån på basens toner gång på gång under hela spelningen. Det mörka, dova ljudet är som en viskning, men lyckas ändå sätta just den där tonen på melodin som gör att det låter tyngre än vad det faktiskt är.
Tennessee Tears har karisma, känsla och rytm, att blanda country och rock på det här sättet är ett vågat spel att spela. Men de klarar det med en virtuositet som gör att varje melodi fastnar och skapar en helt ny miljö som bara kan upplevas där och då, men som stannar kvar i ens minne även när sista tonen ebbat ut.
Se alla bilder från spelningen här:
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimme Solenius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
EVENT: Hadirajafestivalen 2016
ARENA: Scenen
DATUM: 2016-08-20
BÄST: Känslorna musiken skapar
BETYG: 
BANDFAKTA- TENNESSEE TEARS
Tilda Feuk– Vocals
Jonas Hermansson– Vocals/Guitarr
Nicke Widén– Pedal Steel
Karl Annmo– Bass
Peter Månsson– Drums
