Whitesnake gav en intim spelning på Vega i Köpenhamn

Snart är tiden svunnen när vi live får avnjuta legendariska, klassiska och traditionella blues och rock´n´roll baserade hårdrocksband som Whitesnake. Där bandmedlemmarna består av spetskompetensmusiker i världsklass. Band som levererar en genomtänkt och helgjuten show med snygg rekvisita. Band spelandes enormt starka låtar bottnade i traditionell soul, blues, r&b, funk och som bildar vad vi idag kallar för klassisk hårdrock.

Annons 

 

Bandmedlemmar med starka karaktärer som uppvisar spelglädje, leenden, karisma och charm. Bandmedlemmar som är klädda i skräddarsydda och genomtänkta matchande scenkläder som t.ex. skinnbrallor, skjorta, väst, boots, silversmycken, enorma hårsvall och till detta spelandes snygga och exklusiva instrument. Om 5 – 10 år kommer förmodligen dessa originalartister att vara borta för evigt… FÖR EVIGT! Den efterföljande generationen musiker har, med några få undantag, tyvärr inte förvaltat arvet speciellt värdigt och de efterföljande generationerna musiklyssnare kommer aldrig att förstå…ALDRIG !!

Säg vilken passionerad hårdrockare av rang som inte älskar Whitesnake? Dagens sättning av den vita ormen består förutom av kapellmästare David Coverdale av Reb Beach( Winger) på gitarr, Joel Hoekstra ( Trans-Sebirian Okestra, Night Ranger) gitarr, Michael Devin bas och Tommy Aldrich ( Ozzy, Black Oark Arkansas, Thin Lizzy) trummor och Michele Luppi på keyboard. En samling ytterst välmeriterade herrar men lång och trogen tjänst som arbetshästar i hårdrockens största affischnamn.

Denna sättning av Whitesnake känns som den mest trovärdiga och tightaste sättningen sen 80-talet. Det känns som ett riktigt band och medlemmarna lyser var för sig och tar för sig rejält på scenen. De enskilda medlemmarna i Whitesnake är sylvassa musiker i yttersta världsklass som dessutom vet att fundamentet i ett ultraproffsigt liveband till största del handlar om lagspel och helheten. Men att medlemmarna också får ta plats för sina respektive individuella prestationer.

Vi befinner oss på coola rockklubben Vega i Köpenhamn. Vega rymmer ca 1500 besökare och det känns anmärkningsvärt i sammanhanget med tanke på Whitesnakes popularitet. Men Köpenhamn är ju som bekant en skön och avslappnad metropol i Europa och danskar är inte de mest hysteriska av folkslag. På klubbställen som Vega brukar det bli en intim och intensiv stämning.  

Whitesnake kommer ut på scenen och öppnar stenhårt med Bad Boys och det är ett piggt och vitalt Whitesnake vi får se idag. Detta är en spelning från den pågående ”Greatest hits tour” i Europa . Andra låten blir kioskvältaren ”Slide it in”. Låtarna sitter som en käftsmäll mitt i ansiktet och ljudet på Vega är starkt och väldigt bra.

Det stora charmören, kapellmästaren och mikrofonstativets juckande mästare, David Coverdale underhåller med sin grymma karisma och rör sig fantastiskt snyggt på scen. Han visar inga ålderstecken, förutom att han inte riktigt når upp till de högsta tonerna från sina forntida dagar. Han bär upp det med sin typiskt brittiska charm, sin enorma karisma och sitt bländande platinavita självgoda leende. Publiken vet ju självfallet att han är äldre och han får dessutom stort stöd från den sjungande publiken.

Vi får höra ”The deeper the love” som har jag förmodligen aldrig hört Whitesnake spela live. Bandet är så sjukt laddat och musikaliskt bra och det låter så fantastiskt att man bara vill gråta av ren skär lycka. Sen kör de på med ”Fool for your lovin” och ultravackra ”Aint no love in the heart of the city” och blytunga ”Judgment Day” Bandet visa hur dynamiskt och rytmiskt de lirar tillsammans. Bandmedlemmarna i Whitesnake visar också att de inte enbart är flyhänta på sitt respektive instrument. De uppvisar lagspel där dynamik och rytmik är essentiella element. De visar också att det handlar om att spela smakfullt och på rätt ställe i helheten.

De enskilda musikerna i bandet får också sin lilla solostund i rampljuset. Först ut är Reb Beach men det blir bara för mycket ”bludder” av det hela och solostunden är på tok för lång och därmed tillika ointressant. När det däremot är dags för Joel Hoekstra så lirar han desto smakfullare och när han går på sin akustiska gitarr blir det snyggt, rytmiskt och funkigt. Men den bästa av dem alla är coola basissten Michael Devin som lirar en grymt svängig, välkomponerad, smakfull och funkig låt. Legendaren Tommy Adrich får även han sin plats i rampljuset och genast förstår jag vem trummisen i ”The Muppet Show” hade som förebild. Han spelar ett makalöst imponerande trumsolo och gör detta extra intressant genom att traditionellt kasta trumpinnarna och spela med bara händerna.

En gång i världen var faktiskt Coverdale en av den största vita soul sångarna och det märks i sångmelodierna på en låt som ”Slow and easy” även om han idag inte riktigt når högsta tonerna. Men vad gör väl det när låten är så grymt bra och musikerna spelar så sjukt bra tillsammans och detta gäller även efterföljande kioskvältaren ”Crying in the rain” Dagens vackraste visa blir underbara balladen ”Is this love” som är så makalöst svängig och rytmisk att man får gåshud och där även Joel Hoekstra bränner i väg dagens snyggaste solo.

Det blir sedvanlig allsång i hitlåtarna ”Give me all your love” och ”Here i go again”.  Till extranummer bjuder ormen upp till dans med magnifikt tunga ”In the still of the night” som är så mäktigt spelad att man får gåshud. Låten är så lång att man vill att det aldrig ska ta slut.

Sammanfattningsvis visade Whitesnake i kväll att gammal är äldst. Publiken fick en allsångskavalkad av sköna Whitesnake hits levererade med spelglädje, närvaro, karisma och stor dos charm av kapellmästare David Coverdale. Whitesnake visade än en gång att den vita blues, soul och hårdrocksbaserade ormen är rutinerad men fortfarande synnerligen giftig. Coverdale avslutar med orden “Be safe, be happy and don´t let anybody make you afraid”. Ord som känns högaktuella i den våldsamma värld vi lever i idag. Outrot blir sedvanliga ”Until we meet again..we wish you well”och det låter lovande.

RB-Betyg-9_10
SKRIBENT: Thorbjörn Skogh (thorbjorn.skogh@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Anna Skogh (anna.skogh@rockbladet.se)
KONSERT: Whitesnake
ARENA: VEGA, Köpenhamn
DATUM: 2016-08-03
BÄSTA LÅT: Delad förstaplats till ultravackert spelade “Is this love” som gav mig gåshud och tårar och makalösa “ In the still of the night” som man vill aldrig ska ta slut.
SÄMST: Att det inte fanns en enda syremolekyl på Vega och att det dessutom var regnskogskvavt och man höll på att kvävas.
BÄSTA MINNET: Stämningen och de avslappnat öltörstiga danskarna

Relaterade artiklar