Hurula – Vapen Till Dom Hopplösa (Albumrecension)

Robert Hurula, Luleå-sonen som blev förortsbo i en del av gamla arbetarklass-Stockholm. Sveriges stora punkhopp. En punkigare Håkan Hellström – Kärt barn har många namn. Fina recensioner och nomineringar till prestigefyllda priser har blivit lite av vardagsmat för Hurula, som enligt sig själv gör "Enkel musik med enkla texter". Oavsett vad man som lyssnare väljer att kategorisera hans musik som har det gjorts tydligt att igenkänningsfaktorn är hög.

Annons

I sina gamla punkband Masshysteri och Regulations gör han samma resa som sin husgud Thåström och går från punkigt argt och personligt, till mer folkligt, observerande och generellt. Hurula sjunger om sig själv, men liksom samtidigt om dig och mig. Men varje person som fattat en penna eller hållit i ett instrument vet: Det är svårt att formulera sig, och få allt att låta enkelt både musikaliskt och textmässigt. Det är här Hurulas blygsamma genialitet kommer in. Han tänker sig inte de stora scenerna, förstår sig inte på det som spelas på radio och fumlar blygt med orden i intervjuer.

Sitt nya album Vapen Till Dom Hopplösa innehåller bland det bästa Robert Hurula någonsin skrivit. Kom över nu är en given pärla, likaså står Helvete Här med som albumets verkliga guldkorn, och med sin textrad "Alla kommer älska dig…när du är död" är den bitterljuvt cynisk. Sand och Åtta Trappor riktar in sig på det mer sociopolitiska och i min mening välkomna spektrat av Hurulas musik. I anda med Thåströms angst och Hellströms briljanta författande är nya albumet skrönigt, skrikigt, allsångsvänligt och paketerat med sylvass skärpa – Bittert som en kopp nattsvart kaffe, men ibland med en tesked socker i.

SKRIBENT: Philip Almén (Philip.almen@rockbladet.se)
ARTIST: Hurula
ALBUM: Vapen Till Dom Hopplösa
RELEASEDATUM: 2016-09-23
SKIVBOLAG: Stranded/Universal Music