Jocke Berg- Jag är mer rädd om musiken nu än tidigare

Hardcore Superstar har två kommande tjugoårs-jubileum framför sig, nästa år som bandet och året därefter med debutalbumet It´s only rock n´ roll. Men enligt sångaren Jocke Berg känns det inte som om så lång tid har passerat sedan bandet grundades.

– Jag tänker fortfarande på mig själv som en tjugoåring, för vi som band kan inte riktigt förlika oss med att vi har spelat så länge. Någon sorts galet firande blir det ju, för med oss kan vad som helst hända.

Hemligheten bakom att bandet har lyckats hålla ihop så länge förklarar Jocke med att bandet tar till vara på det som är bra och kompromissar med resten. Trots att åren har gått är känslorna för musiken detsamma, enda skillnaden är att han nu är mer rädd om musiken än tidigare.

– Musiken betyder nästan mer nu än när vi var yngre och lirade runt och struntade i resten. Jag tänkte faktiskt på det häromdagen, på hur livet rör sig och ångesten det skulle innebära om det inte skulle gå att fortsätta.

Balansen mellan livet som turnerande musiker och familjefar beskriver Jocke som lätthanterligt. När vi möter honom på Skogsröjet har alla bandmedlemmarna sina familjer med sig och barnen springer in och ut. Det är en härlig stämning både utanför och i loungen och det märks att alla trivs bra. När möjligheten finns så tar Jocke med sin familj, men bara om det är en miljö som är barnvänlig.

– Jag skulle inte ta med dem till en klubb i Tyskland, men Skogsröjet har en familjär stämning och barnen tycker det är kul att se mig live.

Anledningen till varför Hardcore Superstar blivit lite av ett husband på Skogsröjet beror på att bandet spelat på festivalen i tio utav de tolv år den har existerat. Enligt Jocke är detta en festival han gärna skulle spela på flera gånger i veckan och hade det varit en turnerande festival hade bandet inte vara sena att haka på. Om han får välja så föredrar Jocke personligen mindre festivaler eftersom arrangören då har mer kontroll över saker. 

– Jag sa till Stefan tidigare idag att det är bättre att vara den minsta festivalen och störst inom det. Än att ni slåss med de största och blir någon slags halvmix.

Även om karriären går framåt och har gjort det sedan start bestämde sig bandet år 2004 för att ta en paus. Då hade de varit på turnéer och spelat in fyra album under ett högt tempo i sex år och behövde en paus som varade tio månader. Livet som turnerande musiker är ett mytomspunnet fenomen och många tror att de musiker som kallas rockstjärnor festar hårt och i många fall även tar andra preparat än alkohol. Något som Jocke personligen tar avstånd från.

– Tyvärr är det så att många av myterna är sanna, men det blir bara destruktivt. Jag personligen har till skillnad från vad folk tror aldrig tagit droger, jag har aldrig ens rört skiten. Det är tragiskt att se band så speedade när de står på scen som vissa är. Det är bättre att hålla sig till bärs, det är fina grejer det.

För ett tag sedan läste jag en quote där Jocke uttryckligen refererar till bandets fans som de viktigaste recensenterna. Han berättar att bandmedlemmarna såklart blir glada om deras album får bra betyg av andra, men det viktigaste för honom är att fansen älskar vad de ser. Det nya albumet HCSS som släpptes i april förra året mottogs med blandade reaktioner.

– Kritiken känns helt okej, man kan inte behaga alla. Jag ska erkänna att det är en annorlunda platta med gamla låtar från 1994 som vi skrev om för att de skulle passa in bättre idag.

En av dessa låtarna är Off With Their Heads, en låt som kan tolkas på många olika sätt då den innehåller textrader som berör mycket av det som händer i dagens samhälle.

– Du får tolka den precis hur du vill, men för oss handlar den mer om allt som pågår i världen just nu. Det finns för många dumma jävlar helt enkelt som tycker vi ska använda kärnvapen och liknande. Tänk dig om en sådan person får makten över ett helt land, hallå vakna upp folket.

En annan låt på albumet, The Cemetery är en av de mörkare låtarna på skivan. Men samtidigt innehåller den en del positiva textrader som handlar om att släppa kontrollen och ha roligt.

– Kort sagt så handlar den om att inte gräva ner sig för skitsaker, gå ut och ha kul istället för du har kanske bara ett liv.

Det är inte bara i Sverige som Hardcore Superstar har nåt kultstatus. Även om det har gått tio år sedan senaste spelningen i USA var deras tre spelningar på Whiskey A Go Go slutsålda. Jocke berättar att ägaren kom fram till honom och sa att han tyckte det var fantastiskt att de kom ända från Sverige och lyckades få spelningarna slutsålda, något som inte hade hänt på över ett år. Men även en talangfull musiker behöver ibland ett jobb vid sidan om och för Jocke är det viktigt att fortsätta jobba extra som målare.

– Jag kommer aldrig sluta arbeta, det går inte att skriva musik dygnets alla 24 timmar när barnen är på dagis.

För honom är det en slags social anpassning att umgås med människor som inte är musiker och enbart fokusera på att rolla på färg eller tapetsera. Men samtidigt som balansen mellan ett liv som arbetare och musiker är viktigt för honom är det ändå musiken som är det viktigaste.

– Det låter väldigt amerikanskt att säga såhär, men jag känner mig verkligen välsignad över att kunna vara musiker.

Han berättar att han och de andra medlemmarna blir berörda på ett djupare plan när det kommer fram människor som ser upp till dem och älskar deras musik. När Jocke däremot ser andra band som inte tar sig tid för att träffa sina fans  blir han rent ut sagt förbannad.

– Liksom vad fan är det med dig? Det är tack vare dina fans som du spelar på en scen och tack vare våra fans som jag sitter här idag och blir intervjuad. Jag tar kort med alla just därför att våra fans är så viktiga för oss och säger aldrig nej, så borde alla tänka.

Trots sina tjugo år som sångare i Hardcore Superstar blir Jocke fortfarande nervös innan han ska gå på scenen. En känsla som säger att han aldrig kommer klara det uppstår, men när han väl går in i karaktären som han är på scen så försvinner den. Men för Jocke är det viktigt att behålla den känslan och fortfarande tassa runt på tå.

– Vi har aldrig känt att berömmelsen har stigit oss åt huvudet, det är förmodligen för att vår kontakt med verkligheten alltid har varit bra. Alla i bandet har barn och det om något håller dig kvar nere på jorden.