Young Guns har varit på turné som förband åt Billy Talent. Innan spelningen på Fryshuset fick jag förmånen att prata med dom för att sen också stanna kvar och se spelningen.
Bandet kommer från Storbritannien och startade 2005,de har gjort bra plattor genom hela deras karriär, själv tycker jag att plattan från 2010 ” All our Kings are dead” samt den som släpptes i år Echoes är deras starkaste plattor. Det är texter som vid första genomlyssning ger en ramberättelse men vid flera genomlyssningar hittar man djupen och upptäcker nya bottnar och lager i texterna. Oftast är det upp tempo i musiken medans texterna beskriver djupare ämnen, motsägelser som egentligen inte borde funka men som blir en vacker helhet även om det mellan varven är mörka texter!
De har sin bas i London och brittisk musik har alltid haft en snygg produktion som står för hög standard och Young Guns är inget undantag från den regeln.
Grabbarna är väldigt trevliga när vi möts backstage, de är avslappnade och förkylning har härjat så Gus väljer att inte närvara för att spara på rösten. Vi pratar om just att musik alltid haft en hög standard från Storbritannien och det håller de med om, det har alltid funnits duktiga producenter även när det gäller undergroundscenen och det har alltid varit fördel för nya band. De säger själva att en fördel är nog språket, idag är det inte många som inte förstår engelska vilket gör att det är lättare att få genombrott i länder som inte har engelska som modersmål.
Jag frågar dom vad som är svårast med att i dagens samhälle med alla sociala medier och vad som behövs för att synas och höras för helt klart är det många duktiga artister som försvinner i det bruset. De svarar att det alltid handlar om att ge allt helhjärtat oavsett om det är studiojobb eller konsertframträdande. Det handlar om att ha hjärtat med och verkligen vilja ge en känsla, en upplevelse till de som lyssnar på deras musik eller som nyligen upptäckt den. Det är viktigt att gå ut med inställningen om att varje framträdande ska bli deras bästa. Själva tycker de att intima klubbspelningar är roligare för då känns energin mera från publiken även om det är mäktigt att stå på en stor arenascen och veta att istället för 500-1000 personer så är det på en arenaspelning kanske 50 000 personer. Det ger olika kickar men de tycker att en bra spelning är när vågen av positiv energi strömmar fram och tillbaka mellan scenen, publiken är tänd, sjunger med och klappar i händerna dansar och verkligen visar att de har kul. Då blir de naturligtvis själva mer tända och verkligen vill ge allt!
Att vara ute på turné innebär sömnbrist, skräpmat och leva tätt inpå varandra samt att de missar saker som händer i familjens och vänners liv. Det är baksidan av turnélivet men de säger att det är viktigt att ha support från familj och vänner som förstår att de missar stora saker som t,ex, födelsedagar ,vänners bröllop etc. Och de har lyckan att ha den supporten. Att ligga ute på turné är lite som att umgås med syskon, de blir tajta men ibland precis som syskon blir det småtjafs om saker som egentligen inte är viktiga just för att allt blir så minimerat i den bubblan som ett sådant liv innebär. Samtidigt som det ger oerhört mycket att möta fansen så är det skönt när de väl får komma hem och ha ett normalt familjeliv igen. Att vara artist handlar för dom om att ha fokus på fansen och alltid vara sanna i sitt artisteri, utan fansen är vi inget!
Inspirationen till sin musik kan komma från olika håll, de är olika personligheter så det kan vara allt från att se en film utan ljudet på för att skapa sin egen tolkning av filmen, böcker, annan musik eller händelser som sker i deras eget liv eller i deras närhet. När jag pratar med dom känns det som det här är grabbar som står stadigt i myllan och som verkligen har stora hjärtan både när det gäller deras nära och kära likväl som sina fans. Det är avslappnat och de bokade 20 minuterna tar slut väldigt fort och det känns som det fanns betydligt mer vi hade kunnat sitta och prata och diskutera. Det är dags för soundcheck så jag tackar för att de tog sig tid att prata med mig och önskar dem lycka till med kvällens spelning.
Det är utsålt på Fryshuset så det innebär att kapaciteten på 800 personer är fylld, det ligger en förväntan i luften och det märks att de som tagit sig dit är där lika mycket för Young Guns som för Billy Talent för det är fullt med bandloggor och kön till merchförsäljningen ringlar sig framåt. Tyvärr var deras skiva Echoes slutsåld så det blev inget skivköp på plats.
Det är svettigt och varmt i lokalen och rökmaskinen går på.de första tonerna hörs, en spot riktas och där står Gus med händerna om micken, han lyfter blicken och det röjs loss. Young Guns är ett väldigt bra liveband, de ger verkligen allt på scenen och att förkylning och feber har härjat i bandet går inte att märka av. Gus har den där brittiska accenten som jag är svag för så det är bara att njuta av nya och gamla låtar. De är tajta i sitt scenspråk och det märks att de har kul på scenen. Energin strömmar fram och tillbaka, mellansnacket ligger bra och det blir en hel del skratt.
Deras musik har en dualism i djupa texter men med upp tempo i musiken. Det är en helhet som blir fruktansvärt bra. Det var 4 år sedan de sist var i Sverige och deras fanbase är på plats. Det spelas naturligtvis en hel del låtar från nya plattan Echoes som är deras fjärde platta. När titelspåret körs lyfter taket och det är en riktig allsång som går genom publiken. Gus har en underbart vacker röst och när låten Awekening körs då har jag en ultimat gåshud över hela kroppen!
Jag måste ge en eloge när de pratar mellan låtarna om hur viktiga fansen är för att det ska bli spelningar och hur de flera gånger tackar dom för att ha kommit dit, köpt biljetter och köpt deras skivor för det ligger en djup sanning i att utan fansen är inte en artist någonting. Jag önskar bara att det fanns fler band/artister som faktiskt är så pass ödmjuka att de ger den elogen till sina fans! Efter spelningen går de ut och umgås med sina fans, tar sig tiden att låta alla komma fram och prata med dom, ta selfies, få autografer etc.
BETYG : 
SKRIBENT: Christina Wernersson (Christina.Wernersson@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (Jimmie.Sonelius@rockbladet.se)
KONSERT: Young Guns, Förband till Billy talent
ARENA: Klubben / Stockholm
DATUM: 2016-11-03
