Stockholms Stad, varför tar ni våra Rockhak ifrån oss?

30042016-corroded-go%cc%88ta-ka%cc%88llare-js-_dsc7427

2000-talet har inte varit rockens årtionde, åtminstone när det gäller historiska lokaler. Vi har precis påbörjat ett nytt år, men redan nu förlorar Stockholms rockälskare tre fantastiska lokaler.

Annons

Göta Källare har funnits sedan 1939, men inte ens detta hindrar Stockholm Stad från att stänga ner. Med en publik bestående utav minst 300-400 besökare per kväll kommer nedläggning av denna legendariska klubb att skapa ett stort svart hål inom Stockholms rockscen. Nedläggningen av konsert- och klubblokalen Debaser Medis har debatterats i omgångar och stängning har blivit initiativet till protesterande grupper på sociala medier, men det har varit lönlöst. Den 26e januari 2016 skrev Debasers VD, Anne Telford, ett avskedsbrev på hemsidan och bekräftade att Medis läggs ner på grund av att kulturförvaltningen ska överta lokalen och öppna ett bibliotek. Att stänga ner en del som haft stor påverkan på Stockholms kulturliv, bara för att öppna ytterligare ett bibliotek som helt ärligt talat ej behövs, då vi redan har ett antal bibliotek runt om i Stockholm utöver Stadsbiblioteket är mer än motsägelsefullt. Kulturförvaltningens uppdrag är att måna om kulturen i vår stad, men enligt dagens politiker är uppenbarligen inte livescenen en tillräckligt viktig del att hålla kvar vid. Debaser är och kommer alltid vara en av Sveriges största klubbscener för rock, men även pop, när Debaser Medis öppnade för elva år sedan skapades möjligheterna för fler artister som kräver stora lokaler att besöka vår stad. Kapaciteten på totalt 850 personer och dom tre våningarna hade allt som behövdes för ett vinnande koncept. Andra våningen hade för de som ville ta en drink, en gudomlig cocktailbar med jukebox och en biograf, dom ställen som erbjuder sina besökare möjligheten att dricka ett glas vin för att sedan kunna välja mellan livespelning eller bio, är alldeles för få.

Många klagar på att livescenen försvinner och allt fler band väljer bort vår stad, vissa grupper som inte kan fylla en hel arena av Globens mått, väljer helt sonika bort Stockholm då de scener som en gång var deras utrotas en efter en. För det är inte bara rock som har spelats på dessa historiska scener, Göta Källare har haft besök av inga mindre än Amaranthe, Saga och Lillasyster med flera, men även Nordman och Bruno Mars har fyllt lokalen. År 2016 anordnades musikfestival Stockholm Rocks där och bokningar som Joe Lynn Turner (Deep Purple, Rainbow, Fandango) samt sleezerockarna Santa Cruz från Finland och svenska stjärnskotten Erik Grönwall, Dynazty och Reach med flera stod på scenen. Debaser Medis har varit scen för bland annat Kamelot, Dead by April, Danko Jones, Corroded, Ulf Lundell och Steel Panther för att nämna några. Även om Debaser Strand finns kvar (men vem vet hur länge till?) så kommer det på sätt och vis finnas kvar scener, men det kommer inte vara samma sak. För att göra det hela värre har hyresvärden på Regeringsgatan beslutat att det ska bli en shoppinggata, ytterligare något som Stockholms befolkning verkligen behöver (eller inte). I samband med detta lägger klassiska haket Harry B James ner, ett ställe som har satt stora avtryck i många bands, men även besökares liv. På väggarna hänger mängder med lpskivor och planscher från en tid då rockmusiken och livescenen tilläts vara levande. Nu är den mindre scenen på väg bort och tas över av den större arenarocken. Men vad ska då hända med de mindre banden, dom som ingen vill ställa på en större scen för att chansen att nå ut till en större publik ej har presenterats ännu? Som skribent har jag mött ett flertal bandmedlemmar på Harry B James som alla repeterat samma mening: Det är svårt för band från andra länder att bli bokade i Sverige, men Harry B James är stället många har sagt till oss, spelar vi där, då öppnas många dörrar för oss.

Så, Stockholm Stad med tillhörande kulturförvaltning och beslutstagare, hur har ni tänkt att lösa ekvationen beståendes utav en hunger för att hålla liv i de mindre scenerna och ge dom som älskar musik en chans att behålla en del av sin historia? Ett efter ett försvinner våra tillhåll dit vi kan fly och vara oss själva, undanträngda likt vilda djur i djungeln som tas över av maktgalna diktatorer. Vår stad är full med historiska monument och byggnader som det månas om, så varför anses det inte räcka med dom och redan existerande bibliotek och varför måste just det som är mest levande av allt inom kulturen offras? Hur kan det anses vara viktigare att skapa ytterligare en shoppinggata, när det för bara något år sedan byggdes en stor galleria, men som på något underligt vänster saknar en affär där man kan köpa skivor?

För den som vill ta ett ordentligt farväl av Harry B James gäller det att befinna sig på plats den 31a januari, då inga mindre än Junkstars intar stället som sista band någonsin. En rockande likvaka med en härlig blandning av DJ´s och livesmusik i form av Junkstars med tillhörande bartömning utlovas, då en av Stockholms historiska rockhak lägger ner och begraver Regeringsgatan 47.

Så anslut dig till oss och låt oss förenas i en skål medan vi begraver en del av vår musikaliska historia och klamrar oss fast vid det som finnas kvar.

Nedan kan ni se Rockbladets fotografers mest minnesvärda spelningar förevigade på bild.

Mattias "Madcap Nilsson", Jex Thoth live at Göta Källare 23/9 2014

Bilden togs precis i slutet av en sång där Jessica helt tagit ut sig själv på scenen. Vid nästa gång de var i stan gav jag henne en 50X70cm canvasprint av denna bild, varpå vi pratades vid en stund. Hon blev så förvånad och tacksam att hon fick tårar i ögonen, och så även jag. Ty det är väldigt sällan jag som fotograf känner med mig att allt i bilden stämmer till hundra procent, men med Jessicas personlighet föll allt på plats för en sekund. Detta foto representerar perfekt allt jag strävar efter i musikfotografering. Ett av ytterst få av mina egna foton jag har på väggarna i hemmet. #foreverlove