Det hela började med Downtown Music, en svartklubb förklädd till skivaffär och en uppväxt i religiösa Arkansas. Idag är Brett Campell en framstående sångare och gitarrist i doom-metalbandet Pallbearer och med nya albumet Heartless som släpps den 24 mars, har utvecklingen fortsatt framåt.
– I Arkansas där jag växte upp var alla strikt religiösa, det enda som betydde något och även än idag är ens arbete och kyrkan. Under min uppväxt var jag den typiska outsidern, förorten som var mitt hem ansåg jag vara för inskränkt och tråkig, så jag sökte mig ganska omgående därifrån, berättar Brett
Hans första kontakt med musikscenen var genom Downtown Music, utåt sett en väl ansedd skivaffär som dolde en mörk hemlighet.
– Ägarna själva kallade det för skivaffär, men det var mer ett hål i väggen som utgjorde en stor del av min första kontakt med metal musik. Där fanns till och med en scen, besökarna som kom dit var av den skumma sorten, men faran som det innebar att vistas där och vibbarna jag fick lockade dit mig gång på gång.
Bandet Pallbearer började först som ett experiment. När gick gruppen grundades gick Brett igenom en väldigt mörk period i sitt liv och sökte efter en ventil som han kunde få utlopp för alla känslor genom. Det är även anledningen till varför Pallbearer spelar doom-metal än idag.
– För oss är mörk musik ett bra sätt att få ut alla känslor genom, själva musiken är episkt sorgsen och det passar min röst på ett bra sätt. Samtidigt är det ett universellt språk, alla kan förstå budskapet eller tolka det på sitt egna sätt enbart genom att höra melodin och sättet orden förmedlas på. Genom att göra vår musik kan vi förmedla historier till alla, oavsett vart i världen dom befinner sig och vilket språk dom än talar, så kan vi befinna oss på samma emotionella nivå. När bandet skriver tillsammans så är melodin det första som skapas, texten kommer sist och det beror på att melodin är det som har mest kraft i sig.
Exakt hur lång tid som arbetet med Heartless har tagit vill inte Brett svara på, istället berättar han om längtan efter att äntligen låta fansen ta del av det nya kapitlet i bandets historia. Kommande turné hoppas han på ska vara i åtminstone två år, då dom vill besöka så många länder och städer som möjligt. Sverige tror han sig återvända till inom fyra till fem månader, förmodligen blir det Göteborg som förra gången, men det är inte ännu bestämt om någon spelning i Stockholm blir av i skrivandet stund.
– Senaste gången vi var i Sverige och uppträdde så var det fantastiskt, faktum är att vi har besökt ditt land tre gånger och det har alltid varit lika kul att uppträda där. När det nya albumet, Heartless är släppt i mars så hoppas jag att vi kommer ha fler spelningar i Sverige, då skivan är ett verk som alla i bandet verkligen är nöjda med. Nu har vi vågat ta ut svängarna lite och jag tror att både gamla, men även nya fans kommer att bli något förvånade över hur vi i form av musiker har förändrats.
Enligt Brett är det nya materialet mycket snabbare och låtarnas längd har förlängts, den låt som är längst på albumet varar i fem minuter. Förhoppningarna han har är att det ska väcka starka reaktioner och få folk att haja till i en undran om vad det är dom hör.
– Vi har alltid gjort musik på ett visst sätt, vilket jag även tror har gjort att fansen förväntar sig vissa saker. Men i takt med vår utveckling och vilja att förnya bandet på ett positivt sätt, så tror och hoppas jag att reaktionerna blir positiva. Men i slutändan så gör vi den typen av musik som vi vill, oavsett vad andra tycker.
En av låtarna som diskuteras under intervjun är A Plea For Understanding, under samtalet uppstår en kort tystnad och en lite smått chockad Brett svarar att jag lyckats förstå exakt vad låten handlar om. Trots metaforerna.
– Faktum är att du har rätt, när låten skrevs så gick jag igenom personliga svårigheter i ett förhållande och även om melodierna fanns i huvudet, så saknades texten. Så det som i slutändan blev texten är alla känslor och upplevelser som tog form under den här tiden, den är ganska rakt på och väldigt personlig. Se det som att vara oförmögen till att kommunicera med din partner, fast i förankrat i formatet av en låt, så förstår du säkert ännu mer än vad du redan gjorde.
Även fast det ibland kan vara svårt att ge så mycket av sina personliga erfarenheter och känslor till fansen i skepnad av låtarna, så anser Brett att metaforerna som låtarna till större delen byggs upp på underlättar. För honom är mystiken en viktig del i musiken och även ett sorts skydd som hindrar någon från att se den verkliga historian, oftast.
– Om någon använder vår musik för att sätta ord på sina känslor så tycker jag det är bra, för ibland kan man behöva någon annans uttryck och konst för att förmedla sina egna. Förlorar man någon eller något som man bryr sig om till exempel, då är det ännu svårare att förklara för andra hur det är att gå igenom något sådant, och då kan en låt eller en melodi räcka.
Dancing In Madness är ett annat starkt spår på nya albumet Heartless, men svårare än A Plea For Understanding att förklara.
– Just orden till denna låten är extremt svåra att förklara, främst eftersom där finns ett flertal olika teman i både melodin och texten. Mitt bästa svar är att det handlar om saker som är negativa och som återvänder enbart med syftet att skada dig, som depressioner eller inre demoner som man slåss mot gång på gång utan att vinna. Åhöraren kan ge det vilken form som helst, det är allt som håller dig tillbaka och trycker ner dig helt enkelt och det varierar från person till person.
Trots framgången med låtskrivandet och turnéer runt om i världen så har många hinder kommit i deras väg. Brett hade till för ett par år sedan en stor samling med pedaler till sina gitarrer, en värdefull samling som tagit honom tio år att få ihop.
– Någon bröt sig in i vår trailer som var parkerad utanför en bandmedlems lägenhetshus för ett par månader sedan och stal utrustning från oss. Tråkigt nog så var det en stor samling pedaler som tagit mig nästan tio år att få ihop, men det är inte ovanligt att musiker drabbas. Som tur var fick några av företagen reda på vad som hade hänt och hjälpte oss med ny utrustning så att vi kan åka ut på vägarna igen. Men vissa delar av den utrustningen som försvann, den hade jag haft sedan vi först började och det emotionella värdet är oersättligt. Även om många kanske anser oss vara framgångsrika så har vi faktiskt inte den ekonomin som många tror, det kostar mycket att turnera och ha med sig rätt utrustning.
Skribent: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
Foto: Press
